Satsa på alternativen och stäng dörren till ny kärnkraft

Publicerat av
Svara

(Publicerad i Sundsvalls Tidning och Länstidningen)

Den pågående kärnkraftskatastrofen i Fukushima påminner oss om att det handlar om en energikälla med enorma risker för liv av alla slag. Radioaktiv nedsmutsning hotar land som hav runt de skadade reaktorerna.

Även om vi i Sverige inte har problem med jordbävningar och tsunamivågor kan liknande haverier inträffa även här. 2006 slogs en rad säkerhetssystem ut vid kärnkraftverket i Forsmark. Enligt en rapport, som Ny teknik nyligen avslöjade, visade sig risken för en härdsmälta ha varit 790 gånger högre än vad man tidigare trott …

Även de som valt att blunda för kärnkraftens specifika risker – från uranbrytning till slutförvaring – borde vid det här laget ha fått upp ögonen. Därför bör det nu finnas bättre förutsättningar än tidigare för en ännu större satsning på förnybar energi och energihushållning än vad energiuppgörelsen innebär.

Med en storsatsning på förnybar energi finns inga skäl att ersätta nuvarande reaktorer med nya, som skulle bli mycket större och binda fast oss i kärnkraftsberoende under kanske hundra år framåt. Det vore fullständigt oansvarigt.

Stäng därför den dörr som öppnats på glänt för nya reaktorer. Fortsätt läsa →

Jernbaneverket vill satsa på Meråkerbanen!

Publicerat av
Svara

Idag har norska Jernbaneverket överlämnat sin rapport om elektrifiering av Meråkerbanen till samferdselminister Magnhild Meltveit Kleppa. Det skedde i samband med att Senterpartiets landsmöte inleddes på Hell i Stjördal.

Rapporten är mycket positiv. Jernbaneverket konstaterar att en elektrifiering och upprustning av Meråkerbanen är en viktig satsning och föreslår att banan elektrifieras inom den nuvarande Nationella transportplanen 2010-2019. En elektrifiering och upprustning skulle ge positiva ringverkningar på såväl norsk som svensk sida, konstaterar man. Mer gods kan överföras till tåg och fraktas ut på båt från Trondheimsfjorden, vilket ger positiva miljömässiga konsekvenser.

En elektrifiering av banan mellan Storlien och Hell kostnadsberäknas till 805 miljoner norska kronor. Om banan ska rustas till samma nivå som Mittlinjen på svensk sida blir kostnaden mellan 2,3 och 2,7 miljarder kronor. Då kommer tågen också att kunna köras med högre hastighet.

Jag hoppas att norrmännen nu verkligen tar sig samman och elektrifierar banan på sin sida av gränsen – och det bör ske så snart som bara är möjligt. Egentligen är det skandal att det inte skett för länge sedan, men bättre sent än aldrig.

För Jämtland och hela Mittskandinavien är en upprustad Meråkerbana av mycket stor betydelse. Att knyta samman Nordens Gröna Bälte – Jämtlands län och Tröndelag – kommer att betyda nya utvecklingsmöjligheter. Samferdselminister Meltveit Kleppa konstaterade att utredningen är intressant och att hon ska granska den närmare.

Jag utgår ifrån att den norska regeringen nu tar sitt ansvar och sätter fart på upprustningen så snart som bara är möjligt. Bäst är det förstås om banan rustas upp till samma standard som järnvägen på svensk sida, ett minimikrav är att banan elektrifieras och förstärks för att klara tyngre godståg. Från Centerpartiet i Jämtlands län och Senterpartiet i Nord- och Sörtröndelag kommer vi att fortsätta att driva på frågan ända tills Meråkerbanen är moderniserad och elektrifierad.

Det finns ingen ofarlig kärnkraft

Publicerat av
Svara

SolmärkeVid centerstämman i Luleå 1973 hörde jag professor Hannes Alfvén tala om kärnkraften. Liksom de flesta som var på plats vid stämman kom jag till insikt om de stora risker kärnkraften innebär.

Efter stämman i Luleå startade några CUF:are, tillsammans med andra miljöaktivister, Aktion Stoppa Kärnkraften (ASK) som senare omvandlades och breddades till Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen. Därefter följde år av studier och opinionsarbete. Marscherna mot Barsebäck är fantastiska minnen. Kärnkraftsmotståndet växte till en bred folkrörelse med många kunniga medlemmar.

Efter kärnkraftshaveriet i Harrisburg 1979 gick plötsligt kärnkraftsförespråkarna i Socialdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet med på kravet på folkomröstning om kärnkraften som Folkkampanjen och Centerpartiet drivit. Engagemanget under folkomröstningskampanjen var enormt, men omröstningen manipulerades genom att förespråkarna delade upp sig i två linjer. Hursomhelst skulle kärnkraften avvecklas efter att först ha byggts ut.

Så inträffade Tjernobylkatastrofen 1986. Kärnkraftsmotståndet växte igen, men förespråkarna påstod att västvärldens reaktorer är mycket säkrare än de ryska och att det inte fanns några skäl till oro.

Nu vet vi bättre. I Japan hotar just nu minst tre reaktorer att haverera efter den stora jordbävningen och den efterföljande tsunamin. Vi vet inte vilka konsekvenserna blir, men kan konstatera att Japans kärnkraft inte heller är helt säker. Annars har det från kärnkraftindustrins sida hävdats att japanerna har en mycket hög säkerhetsnivå och inte minst har haft beredskap för stora jordbävningar. Fortsätt läsa →

En ny Borten i Norges regering

Publicerat av
Svara

BortenMoeNorge fick idag en ny olje- och energiminister. Ola Borten Moe från Sör-Tröndelag efterträdde Terje Riis-Johansen på denna oerhört viktiga post i oljelandet i väster.

Ola Borten Moe är känd som en profilerad politiker med kraft att förändra. Ibland har han varit i blåsväder men han har fått en allt starkare position inom såväl sitt eget parti, Senterpartiet, som i den norska rikspolitiken. Om ett par veckor utses han också till vice partiordförande i Senterpartiet vid partiets landsmöte på Hell i Stjördal. Mycket tyder på att Ola Borten Moe kommer att bli en central person i norsk politik de kommande åren.

Ola Borten Moes morfar var Per Borten, statsminister 1965-71, och en av Norges viktigaste politiker under efterkrigstiden. En viktig uppgift som olje- och energiminister för Ola Borten Moe blir att lösa kraftkrisen i Mittnorge. Fylkesordföranden i Sör-Tröndelag Tore O Sandvik har stora förhoppningar på Ola Borten Moe. Hur kraftkrisen i Mitt-Norge löses kan få betydelse även för oss i Jämtlands län.

Jag vill önska Ola all framgång. Tröndelag har nu två senterministrar i Jens Stoltenbergs regering. Förutom Ola Borten Moe fortsätter Lars Peder Brekk från Nord-Tröndelag som lantbruks- och matminister. Om ett par veckor efterträder dock Borten Moe Brekk som vice partiordförande.

Bilden: Jens Stoltenberg presenterar sin nye olje- och energiminister Ola Borten Moe utanför kungliga slottet i Oslo. Nyckeln till departementet överlämnades efter att skidstafetten i VM var över. I Norge överskuggar skidfesten det mesta just nu. (Ur Adresseavisen)

Det fascinerande vattnet

Publicerat av
Svara

Skogensvatten2Mitt uppdrag som nationell vattensamordnare är intressant och stimulerande. På uppdrag av miljödepartementet följer jag arbetet med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten för att underlätta dialog mellan olika intressen.

Att vårda vattnet, vårt viktigaste livsmedel och grunden för allt liv, är avgörande för vår framtid. Mycket tyder på att vattenbrist hotar på många håll i världen framöver. I det perspektivet har Sverige, med våra unikt stora vattenresurser, ett stort ansvar.

Häromdagen fick jag boken Skogens vatten i min hand. En vacker, men framför allt innehållsrik och lättillgänglig bok med med fantastiska illustrationer. Boken är skriven av tre kunniga personer, biologerna Stefan Bleckert och Erik Degerman, tillsammans med zoologen Lennart Henrikson på uppdrag av skogsägarrörelsen.

Även om boken i första hand riktar sig till skogsägare – inte minst med råd om hur man kan restaurera påverkade vatten i skogen – är den en guldgruva för alla vattenintresserade – och det är vi ju förhoppningsvis alla.

Det finns många intressanta fakta i Skogens vatten. Ett tänkvärt exempel är att det buteljerade vatten många köper kostar ungefär 1000 gånger mer än det kommunala kranvattnet. Oftast är detta vatten (minst) lika bra. Detta faktum visar samtidigt hur viktigt det är att vi vårdar vattnet så att vi även i framtiden har ett utmärkt dricksvatten i kranarna. Parasitutbrott, som det i Östersund, måste undvikas genom bra rening. Men det är framför allt vattnet i de 20 procent av landets yta som täcks av sjöar, vattendrag och våtmarker, liksom grundvattnet, som det är vårt ansvar att hålla rent även för framtida generationer.

Skogens vatten är viktigt. En stor del av Sverige är täckt av skog och vattnet därifrån flyter så småningom ut i sjöar, vattendrag och havet. Därför känns det bra att skogsägarrörelsen tar vattenvården på allvar och ger ut böcker av det här slaget.

Bilden: Utsikt genom fönstret från Åflo kvarn, Krokoms kommun, Jämtland – omslagsbild på Skogens vatten.

Trönderkrav på upprustning av Meråkerbanen

Publicerat av
Svara

Sedan länge arbetar vi på båda sidor av nationsgränsen i Nordens Gröna Bälte (Jämtlands län och Tröndelag) för att Meråkerbanen mellan Storlien och Trondheim ska rustas och elektrifieras.

En upprustad järnväg på den norska sidan skulle betyda oerhört mycket. Det handlar om att genomföra visionen om Atlantbanan, snabbtåg Stockholm-Östersund-Trondheim i praktiken. På den svenska sidan är banan av god kvalitet ända fram till gränsen i Storlien. Att Norge, ett av världens rikaste länder, ännu inte har moderniserat järnvägen från 1882 är närmast absurt.

Kanske är något äntligen på gång, men beslut fattas fortfarande. Därför är det mycket välkommet att Trönder-Avisa i dagens ledare med kraft kräver att något ska hända. Det är en skam att man från norsk sida ännu inte har gått de svenska satsningarna till mötes.

Från Centerpartiet i Jämtlands län och Senterpartiet i Tröndelag fortsätter vi vårt lobbyarbete för att stärka öst- västförbindelserna över gränsen. Det är ett tålamodsprövande arbete – men vi kommer att lyckas!

40 år sedan hungerstrejken i Stora Blåsjön

Publicerat av
Svara

hungerstrejk2På vägen hem från möte med Mittskandinaviskt regionprojekt i Röyrvik i Nord-Tröndelag besökte Maria och jag igår närbelägna Stora Blåsjön strax innanför Jämtlandsgränsen. Här firar man i helgen att det är 40 år sedan den riksbekanta hungerstrejken i byn. I Folkets hus finns en intressant utställning om kampen för fyra decennier sedan, det blir framtidsdiskussion, musik och dans.

Hungerstrejken – som i hög grad riktade sig mot centralmaktens centraliseringspolitik – ledde till att regeringen Palme anslog medel till ett vägbygge till byn – ett projekt som såväl gav jobb till de arbetslösa som en farbar väg till byn. Det var en stor framgång. Tidigare hade det ibland, särskilt vid tjällossningen på våren, endast gått att ta sig fram med traktor.

Hungerstrejken leddes av den kraftfulle Erland Eriksson (bilden), som därefter under många år verkade för bygden som centerpartistisk kommunpolitiker. I hungerstrejken deltog 26 män i byn. På bilden firar Erland framgången med hungerstrejken med att för första gången i livet dricka en klunk champagne. Han avled förra året.

Den farbara vägen har underlättat för turismen i bygden, men ändå har befolkningsminskningen fortsatt. Idag bor ungefär 80 personer permanent i Stora Blåsjön, mindre än hälften av hur många som fanns här för 40 år sedan. Ändå finns framtidsförhoppningar – här finns en fantastisk miljö och närhet till en levande fjällbygd på den norska sidan av gränsen. Frågan är om det krävs drastiska åtgärder, typ hungerstrejken 1971, för att centralmakten ska inse att det glesbefolkade inlandet måste ges rättfärdiga förutsättningar för utveckling.

Allt är naturligtvis inte perfekt i grannkommunen Röyrvik, men norsk distriktspolitik ger helt andra utvecklingsförutsättningar än svensk politik för regional utveckling. Norge har återföring av vattenkraftsmedel och geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter – som ger även glesbefolkade fjällbygder någorlunda likvärdiga konkurrensförutsättningar med mer centrala och tätbefolkade områden. Det är hög tid att lära av Norge på det här området! Med mer av ”norsk” distriktspolitik skulle Stora Blåsjön och andra byar och bygder i inlandet få ny utvecklingskraft.

Inom Mittskandinaviskt regionprojekt pågår ett målmedvetet arbete för att stärka hela gränsbygden.

SR Jämtland och SVT Jämtlandsnytt har uppmärksammat 40-årsjubiléet. Stefan Nolervik har ett mycket bra reportage från Stora Blåsjön i dagens utgåva av Östersunds-Posten, vilket dock inte finns på nätet.

Ut ur Alliansskuggan?

Publicerat av
6

58-gronpolitik-stor-m-kloveSå har då Centerpartiets valanalysgrupp, under ledning av Annie Johansson, presenterat sin rapport. Äntligen kan vi kanske förvänta oss en diskussion om hur Centerpartiet kan finna ny kraft och åter växa till ett av landets viktigaste partier. Jag tänker bidra med en del synpunkter.

Det finns mycket bra i rapporten I skuggan av alliansens framgång, -nystart för de gröna liberalerna. Gruppen konstaterar att Centerpartiets ledning mer har sett till Alliansens bästa än till det egna partiets profilering. Toppstyrda kompromisser när det gäller kärnkraften och FRA har skapat osäkerhet och tvivel i den egna rörelsen. Kritiken i rapporten är tydlig mot sättet besluten togs på, men många centerpartister är också kritiska till ställningstagandena i sak. Nu krävs att Centerpartiet träder ut ur alliansskuggan och tydligare driver sina egna hjärtefrågor.

I rapporten konstateras helt riktigt att för Centerpartiet är värderingar som egenmakt, självbestämmande, decentralisering, social och ekologisk hållbarhet, småföretagande, lika villkor och solidaritet givna och behöver användas för att söka svaren på dagens och morgondagens samhällsproblem och utmaningar. Som Yngve Sunesson konstaterar i Hallands Nyheter fattas ett nyckelord för centerpolitik nämligen rättvisa, det som var kärnan i budskapet när partiet bildades för 100 år sedan.

Yngve Sunesson kritiserar också i sin ledare Räds inte kamp för landsbygden analysgruppen för att av någon obegriplig anledning vara rädd för att ta strid för landsbygdens intressen. Det är också mitt intryck att en sådan rädsla finns i rapporten. Centerpartiet ska självfallet inte vara rädd för att uppfattas som landsbygdens parti framför andra, det är ju partiets historiska roll. Det behöver inte alls innebära sämre möjligheter att vinna stöd i de större städerna, tvärtom. Tror analysgruppen att det skulle vara negativt att uppfattas som ett intresseparti för landsbygden tänker man helt enkelt fel. Den starka förankringen på landsbygden är en tillgång när det gäller att bredda partiet och nå nya grupper. Utmaningen är att behålla kärngrupperna och samtidigt vinna nya väljare, inte att byta väljarkår. Fortsätt läsa →