Medborgarkunskap: Folket skulle ta tillbaka historien

(Bilder: Omslaget på ”Medborgarkunskap” som spreds i stor upplaga. Nedan: Värner Rydén)

I en låda hittade jag häromdagenMedborgarkunskap en intressant skrift; ”Medborgarkunskap” från 1925. Författaren är Värner Rydén, ledande socialdemokrat som stod nära Hjalmar Branting under förra seklets första decennier. Han var bland annat under ett par år landets ecklesiastikminister (utbildningsminister) och genomförde då avskaffandet av Luthers lilla katekes som obligatorisk läsning i folkskolan.

Att avskaffa katekesen gillades naturligtvis inte av alla. En ramsa spreds i riket: ”Rydén, den röda räven, han tog vår katekes. Bibeln tar han även, om tillfälle blott ges.” Men Värner Rydén ville uppenbarligen rehabilitera sig med en egen uppfostringsskrift och författade boken ”Medborgarkunskap” för fortsättningsskolan, vars första upplaga utkom 1923. Det blev en bestseller som spreds i stora upplagor. (Medborgarkunskap ingick från början i historieämnet, men gick på 1950-talet upp i ämnet Samhällskunskap.)

Det är alltså ett exemplar av denna bok jag har hittat i mina gömmor. Jag började förstås bläddra i skriften och blev intresserad. Uppenbarligen var det Värner Rydéns syfte att sprida kunskap om historien och hur det svenska samhället fungerar – och det var utifrån en för tiden typisk nationalistisk utgångspunkt. Han såg svenskarna som ett mycket homogent folk och ville att ”folket skulle ta tillbaka historien” från överklassen. Man kan säga att Rydén genom ”Medborgarkunskap” idémässigt beredde vägen för folkhemmet de kommande decennierna. Fortsätt läsa

Utredning om Åsbygden överlämnad

Strax före Jul överlämnade jag utredningen om Åsbygdens naturbruksgymnasium och Jämtlands Institut för landsbygdsutveckling (JiLU) till landstingsdirektör Karin Nöjd Strandberg. Jag har under hösten haft landstingets uppdrag att utreda vem som framöver bör vara huvudman för naturbruksgymnasiet i Ås och vilka organisatoriska konsekvenser detta kan få,

Det har varit ett mycket inspirerande uppdrag. Mitt förslag är att naturbruksprogrammet samordnas med övriga gymnasieutbildningar i Jämtlands gymnasieförbund. På så sätt kan resurserna tas till vara på bästa sätt och den fantastiska skolan i Ås få så bra utvecklingsmöjligheter som möjligt. Nu återstår förstås att se vilka slutsatser Jämtlands läns landsting kommer att dra av utredningen.

Under utredningens lopp har jag fått många bevis för att de gröna näringarna i Jämtlands län verkligen har framtiden för sig. Jorden, skogen och vattnet är mycket viktiga för sysselsättningen och produktionen framöver. Därför är behovet av den utbildning som Åsbygden erbjuder stort – och kommer att bli än större i framtiden.