Kategoriarkiv: Centerpartiet

I Bramstorps anda

Bild 1: Axel Pehrsson Bramstorp tog ansvar för land och folk. (Valaffisch från 1940-talet).
Bild 2: Bramstorp gjorde upp med Socialdemokraterna och Per Albin Hansson om krisuppgörelsen (”kohandeln”) 1933. Det var en historisk insats för landet.

Bild 3: Bramstorps serafimersköld med parollen ”Samarbete ger styrka”.

Det finns de som är förvånade över att Centerpartiet (och Liberalerna) genom Januariavtalet inledde ett budgetsamarbete med den socialdemokratiskt ledda regeringen. Den som känner historien bör dock inte vara förvånad; Centerpartiet (Bondeförbundet) har i för landet svåra situationen inte backat för att ta ansvar utifrån en självständig mittenposition. Krisuppgörelsen 1933 och samarbetet för att få ordning på ekonomin 1995-98 är bara två uppenbara exempel.

Redan partigrundaren Carl Berglund underströk innan ens partiet formellt bildats att Bondeförbundet skulle vara ett ”i ordets finaste bemärkelse ett centerparti”. Utifrån den utgångspunkten har det aldrig passat partiet särskilt väl att vara instängt i ett cementerat block. Det är politikens innehåll och väljarnas val som är avgörande för hur samarbetsmönstret kan se ut.

Partitidningen Landsbygden konstaterade redan 1913 att Bondeförbundet skulle ”såsom medelpunkten i samhället verka som klassförsonare, utjämnare och regulator.” Axel Pehrsson Bramstorp utvecklade detta många gånger när han motiverade varför Bondeförbundet var berett att ta regeringsansvar. I Skånska Dagbladet skrev han den 27 augusti 1934, efter krisuppgörelsen men före regeringsinträdet, bland annat följande:

Bondeförbundet är och förblir ett självständigt parti med klart utstakade mål. Det samarbetar gärna med andra meningsriktningar om samhällsgagnande program och låter icke påverka sig till avsteg härifrån vare sig åt höger eller vänster. Läs mer

Mer än ett halvsekel i den gröna ungdomsrörelsen

Bild 1: 50 år efteråt. 2016 träffade jag Margareta Bråhn (Thorsson) som 50 år tidigare inspirerade mig att åka på CUF-kurs. Margareta till höger om mig på bilden. Till höger om henne sitter Inger Ekengard som också var med och inspirerade och till vänster Arnold Sigonius som var med och bildade Huskvarna Centerklubb 1967,

Bild 2: 1974 efterträdde jag Anita Brorsson som redaktör för Ung Center.
Bild 3: Under åren 1973-74 var jag redaktör för Politisk tidskrift, centerrörelsens idé- och debattorgan.
Bild 4: 2009 var jag mycket aktiv i valrörelsen inför Europaparlamentsvalet. Här vid valstugorna i Stockholm.

GRATTIS CUF PÅ HUNDRAÅRSDAGEN!
Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF, tidigare Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund, SLU) fyller 100 år. Idag firar generationer av CUF:are årsdagen med festligheter i Nässjö, där förbundet en gång bildades. Sorgligt nog har jag inte möjlighet att vara på plats, det hade annars varit en fröjd, men jag vill ändå hylla denna gröna ungdomsrörelse, det goda kamratskapets förbund.

För mig har CUF betytt oerhört mycket för vad som har hänt under livet. Det hela började 1966 i Gränna kommunala realskola. Vi hade en hushållslärarinna, Margareta Bråhn (Thorsson), som inte var rädd att tala om var hon stod politiskt. Margareta tycket att det var illa att det inte fanns någon CUF-avdelning i Gränna och fick mig intresserad av att åka på en CUF-kurs i Lövhult utanför Nässjö. Inspirationen från hushållslärarinnan har påverkat mycket i mitt liv sedan dess. Tack Margareta!

På CUF-kursen fick vi ta del av vad Thorbjörn Fälldin och Pär Granstedt hade att säga och det gav intryck. Här träffade jag dessutom bland andra Inger Axelsson (Ekengard), som jag kände från realskolan, Anders Ljunggren, Kjell Magnusson och många fler. Året därpå, när jag hade börjat gymnasiet i Huskvarna, var jag mogen att engagera mig på allvar. Tillsammans med bland andra Inger bildade jag en skolklubb, Huskvarna Centerklubb, och sedan blev det full fart framåt. Jag har nu varit CUF-medlem i 52 år, alltså under mer än halva förbundets existens. Ganska fantastiskt, eller hur?
Läs mer

Det handlar om demokrati

(Publicerad i Jämtlands Tidning 23 maj 2019)

Bilden: Centerledaren Wladyslaw Kosiniak-Kamysz tillsammans med partisekreteraren Piotr Zgorzelski.

Den svenska debatten inför valet till Europaparlamentet handlar till alltför stor del om inrikespolitiska frågor, vilket enligt min uppfattning är en riktig kritik. När jag besöker Polen får jag emellertid större förståelse för att EU-valet även kan handla om inrikes frågor. Här står själva demokratin på spel.

De polska oppositionspartierna har bildat en ”koalition” för att tillsammans bilda en motvikt till det allt mer auktoritära regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS). Centerpartiet PSL, den högerliberala Medborgarplattformen, socialdemokratiska SLD, liberala Nowoscesna och de Gröna ställer upp med gemensamma listor. Ur svensk synvinkel kan detta framstå som främmande, men så är det inte i grannlandet söder om Östersjön.

Vi utsätts dagligen för smutskastning och misskrediteras på olika sätt i de regeringstrogna medierna, säger centerledaren Wladyslaw Kosiniak-Kamysz, PSL, när jag träffar honom. Det är ingen tvekan om att PiS vill eliminera vårt parti och övrig opposition, men det kommer de inte att lyckas med. Vi samarbetar för demokratins skull. Läs mer

Efter 131 dagar verkar Sverige få en regering

Bilden: Bondeförbundet/Centerpartiet och Socialdemokraterna har kunnat ta gemensamt ansvar för landet även under tidigare decennier. Därför är det inte konstigt att de båda partierna nu, tillsammans med Liberalerna och Miljöpartiet, bryter det regingskaos som utbröt efter höstens val.
Omslag av EWK på Politisk tidskrift.

Äntligen – efter 131 dagar – ser Sverige ut att få en regering. Talman Andreas Norlén har i varje fall lagt förslag om att Stefan Löfvén ska utses till statsminister på fredag. Det mesta tyder på att riksdagen kommer att tolerera detta – och i så fall blir Löfvén åter reguljär regeringschef.

Ingen är nöjd, många är IMG_3386besvikna, vilket egentligen inte är något konstigt. Att kompromissa frestar på, men det handlar om att ta ansvar för landet. Det är främst Centerpartiet och Liberalerna som har varit kapabla att ta ansvar. Annars skulle vi inte få någon regering nu heller.

Jag är hursomhelst glad om Sverige inom några dagar får en handlingskraftig regering även om jag kan vara kritisk till mycket som hänt och inte har hänt under den kaosartade hösten. Men efter fyra månader får landet äntligen en regering. Att låta kaoset gå vidare till extraval hade varit oansvarigt.

Som grund för regeringsbildningen ligger en överenskommelse mellan fyra partier i politikens centrum; Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Förhandlingarna har uppenbarligen varit tuffa, alla inblandade partier har fått ge och ta. Resultatet är på många punkter bra, även om jag inte är förtjust i alla. På flera punkter har Centerpartiet och Liberalerna nått längre när det gäller centerpartistisk och liberal politik än vad de gjorde i alliansregeringen före 2014. Läs mer

2019 – ett spännande, men osäkert, år

Ett nytt år står åter för dörren. Det är länge sedan så mycket osäkerhet om vad som komma skall dominerar inför ett årsskifte som nu. Som vanligt är det ändå en blandning av möjligheter och utmaningar.Skärmavbild 2018-12-30 kl. 15.47.15

Sverige har fortfarande inte någon reguljär regering efter valet i september, vilket skapar en växande nervositet. Regerandet upprätthålls nödtorftigt av en övergångsregering utan handlingsutrymme. Alltfler väljare undrar vad partiledarna egentligen håller på med och om de är kapabla att förvalta valresultatet.

Jag hoppas och tror dock att Sverige kommer att få en statsminister när riksdagen behandlar frågan nästa gång, den 16 januari – och att en handlingskraftig regering snabbt kan vara på plats därefter. För landets skull måste partierna vara beredda att ge, ta och kompromissa om ett regeringsprogram. De politiska ledarna på riksplanet har mycket att lära av kollegorna på kommun- och regionnivå. Där har man, utifrån väljarnas utslag, i olika konstellationer sett till att det från årsskiftet finns fungerande styren för den kommande mandatperioden. Den hårda blockpolitiken måste förpassas till historien även nationellt. Läs mer

Återuppväck Politisk tidskrift!

Numera saknar centerrörelsen en fungerande, bred arena för idédebatt. Det är en allvarlig brist. För ett folkrörelseparti är det viktigt att olika frågor kan diskuteras och analyseras. Något som särskilt gäller innan ställningstagande i principiellt viktiga frågor.

Jag skulle vilja se att Politisk tidskrift, centerrörelsens idé- och debattidskrift, återuppväcks i en variant anpassad till dagens situation. Från Centerpartiet i Krokoms kommun har vi väckt motioner om detta vid de två senaste centerstämmorna. Trots att stämman i Falun 2015 uttalade sig positivt om motionen har inte mycket hänt. Det borde vara dags nu.

Politisk tidskrift startades av ungdomsförbundet SLU 1941 och hade stor betydelse för idédebatten under hela sin existens fram till i början av 2000-talet. En variant för framtiden vore en kontinuerligt uppdaterad webbtidning kombinerad med en tryckt tidskrift med månadsutgivning. Politisk tidskrift bör ha en självständig redaktion som arbetar på centergrund.

I Politisk tidskrifts jubileumsnummer 2001 skrev jag om tidskriftens betydelse och jag lägger in artikeln här. Förhoppningsvis är den läsbar.Skannad 2Skannad 5Skannad 6

Finns modet att bilda regering?

 

Mitt sonderingsuppdrag kommer ägnas åt att försöka finna sakpolitiska vägar framåt för de större reformer som Sverige behöver och se till att Sverige får en regering som kan genomföra reformpolitik.

Det underströk Annie Lööf Skärmavbild 2018-11-15 kl. 17.58.44när hon på onsdagen fick talmannens uppdrag att sondera förutsättningarna för att dyrka upp de låsningar som hittills har hindrat att Sverige har fått en ny regering efter valet i september. Att diskutera sakpolitiken är verkligen på tiden. Ulf Kristersson och Stefan Löfvén, som båda misslyckats i sitt regeringsbildande, har koncentrerat sig på vilka partier som ska ingå i en regering som de vill leda.

Sverige är utan tvekan i behov av omfattande reformer på flera områden. Vi behöver en omfattande skattereform, en decentralistisk politik som tar hela landet i bruk och en välfärdspolitik för minskande sociala klyftor. Vidare krävs en långsiktigt fungerande politik på miljö- och migrationsområdena. Bara för att ta några exempel. Läs mer

Inspiration över gränsen

Länstidningen 4/9 2018.
Nyligen besökte vi, några centerpartister från Krokom, våra partivänner i grannkommunen Lierne. Ännu en gång blev vi inspirerade av vad som händer i den lilla fjällkommunen på andra sidan gränsen. Här finns massor av lärdomar att hämta.

I Livertens restaurang i kommunhuset i Nordli fick vi ta del av hur företagsamheten växer i kommunen. Vi fick en engagerad genomgång om allt som händer av projektledaren i Lierne utvikling, varefter två av företagen, Li-vilt och Liverten, presenterade sig. Klart är att lokal, ”kortreist”, mat är en snabbt växande näring i denna fjällbygd.

Sedan tidigare har jag följt bageriet i Sörli. Numera drivs det av Baxt och producerar för fullt. En stor del av den norska marknaden förses med ”lefser” och ”klenning” från fabriken på fjället. Den stora landbaserade rödingodlingen Blafjell strax bredvid har också börjat leverera sina högkvalitativa fiskprodukter.

När man passerar gränsen till Lierne kan man konstatera att här byggs nya fina villor samtidigt som det är omöjligt att få låna pengar från banken för att bygga nytt på den svenska sidan. Här finns moderna skolor och äldreboenden, en modern sporthall och ett levande fjälljordbruk. Framtidstron är stark. I en ledare i Trönder-Avisa betecknades Lierne som ”suksessbygda” – och det är inte svårt att instämma i.

Hur kan det då detta komma sig? Självfallet har eldsjälar och ett jäklaranamma stor betydelse. Men det är den norska distriktspolitiken som ger förutsättningarna. Arbetsgivaravgifterna är låga i Lierne, endast 5,1 procent. De geografiskt differentierade arbetsgivaravgifterna syftar till att ge likvärdiga förutsättningar i hela landet – och fungerar verkligen. Det ska vara möjligt att driva företag både i en glest befolkad fjällkommun som i det tätbefolkade området runt Oslo.

Lierne får också del av vattenkraftens värden, vilket ger kommunen resurser för att investera och erbjuda en bra samhällsservice.

Det är fullt möjligt att överföra dessa kraftfulla verktyg för att ta hela landet i bruk även i Sverige. En geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna och en regionalisering av beskattningen av naturresurserna, i ett första steg vattenkraft och vindkraft, kan införas så snart som den politiska viljan infinner sig.

Låt oss lära av Lierne. Samma förutsättningar på den svenska sidan skulle ge ett verkligt lyft för bygder som Hotagen och Frostviken, som gränsar till den lilla norska kommunen. Det är med andra ord dags att på allvar inspireras och i praktiken lära av norsk distriktspolitik!

Håkan Larsson, Rödön

Kandidat till regionfullmäktige (c)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Energirevolution pågår – sluta kärnkraftsdrömma!

Östersunds-Posten 24 augusti 2018.

Länstidningen 25 augusti 2018

Turerna kring kärnkraften har Solmärkepågått sedan 1970-talet. För två år sedan, 2016, gjordes dock en bred överenskommelse med målet att Sveriges energiproduktion till 100 procent ska vara förnybar 2040. Inga stoppår slogs fast för de kvarvarande reaktorerna, men det underströks att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. Underförstått innebär detta att reaktorerna kommer att stängas av när de inte längre lönar sig.

Jag tog ställning mot kärnkraft efter att ha hört professor Hannes Alfvén vid centerstämman i Luleå 1973. Alfvén pekade på att avfallsfrågan inte var löst och på risken för kärnvapenspridning. Han betecknade kärnkraft och kärnvapen som ”siamesiska tvillingar”. Efter folkomröstningen 1980 fick kärnkraften finnas kvar ytterligare en tid, men debatten flammade åter upp efter kärnkraftsolyckorna i Tjernobyl 1986 och i Fukushima 2011. Hela tiden påpekade vi som är kritiska till kärnkraft att framtiden finns i de förnybara energikällorna, i sol, vind, vatten och bioenergi. Kombinerat med hushållning och teknikutveckling. Läs mer

När man prövas utvecklas man

Så har även jag läst Annie Lööfs bokAnnies bok Sanningens ögonblick (Ekerlids förlag). Det är en välskriven och lättläst bok som främst beskriver Annies egen väg som partiordförande sedan valet i Åre 2011. Den som vill veta närmare hur Annie har haft det sedan hon som 28-åring valdes att leda Centerpartiet fram till idag kan hämta mycket information ur den här boken.

Bokens rubrik inträffade då Annie och hennes man var på semester i Thailand kring årsskiftet 2012/2013, lite mer än ett år efter Årestämman. Konvulsionerna kring förslaget till idéprogram inom centerrörelsen var så stora att ordföranden måste visa att hon klarade av att leda i en svår tid. Då var det bara att resa hem. Det var verkligen en tuff situation, ett sanningens ögonblick. Inte blev det bättre av att partiet låg klart under fyraprocentsspärren i flera opinionsundersökningar. Det var kris i partiet, helt enkelt.

Jag minns mycket väl hur upprörda många var över de extrema nyliberala inslagen (platt skatt, månggifte, avskaffad arvsrätt och skolplikt, fri invandring etc) i förslaget. Många centerpartister kände inte igen sitt parti och reagerade med kraft. Även de som inte varit särskilt engagerade höjde rösten. Från Centerpartiet i Krokoms kommun skrev vi ett tydligt mycket kritiskt remissyttrande. Liknande reaktioner kom från nästan alla delar av landet.

Annie Lööf hade tillhört den nyliberalt påverkade unga generationen centerpartister, men nu lyfte hon sig över detta och tog hon ansvar för partiet. Efter hemkomsten förklarade hon att ”jag är inte nyliberal” och att hon är motståndare till nattväktarstaten. Vidare att samhället har ansvar för att ge alla en social grundtrygghet. Det mesta av de nyliberala inslagen togs också bort och det idéprogram som antogs senare under våren 2013 är i huvudsak att ett genuint centergrönt program. För första gången skrevs det dock i ett partiprogram in att Centerpartiet är ett liberalt parti. En liberalism som är ”grön, decentralistisk och social”. Läs mer