Kategoriarkiv: Jordbruk, jakt och fiske

Mannen som avgjorde folkomröstningen om EU

Bild 1: Omslaget till den nyutkomna boken ”Spårbyten”.
Bild 2: Ledare ur ÖP från april 1994 om ett klart EU-nej från Jämtlandscenterns distriktsstämma (85 röster mot 9).

Bo Dockered är den kanske Skannad 4mest betydelsefulle bondeledaren Sverige har haft. Mycket tyder nämligen på att det var han som först fick den egna organisationen LRF, därefter Centerpartiet och till sist väljarna i folkomröstningen 1994 att säga ja till EU-medlemskap. Han var naturligtvis inte ensam om att ha haft en förmodligen avgörande betydelse, men utan hans agerande som ”Ja-lokomotiv” betvivlar jag att Sverige idag skulle vara medlem i Europeiska unionen.

Jag, som hade en annan uppfattning än LRF-ordföranden när EU-frågan blev aktuell, beklagar än idag att han var så framgångsrik på det här området. Mitt alternativ var ett starkt Norden som samarbetade med EU utan att underkasta sig Bryssels regelverk. Det tror jag att vi hade varit betjänta av på samma sätt som att vi ska vara glada över att ha kronan kvar efter folkets nej 2003.

När jag läser Bo Dockereds memoarbok ”Spårbyten”, skriven tillsammans med Pär Fornling och utgiven på Arena förlag, kommer jag ihåg EG/EU-debatten under första halvan av 1990-talet som vore den igår. Jag skrev många ledarartiklar i de här frågorna inför folkomröstningen på Östersunds-Postens ledarsida och kritiserade inte sällan bondeledaren Dockered. På ÖP:s ledarsida argumenterade vi konsekvent för ett nej till inträde i Brysselunionen. Läs mer

”Världens bästa bönder” behöver bättre lönsamhet

Bilden: Enigheten var Fores Boksläppöverraskande stor om vikten av att utveckla det svenska jordbruket när Helena Jonsson släppte sin nya bok. Från vänster: LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson, miljöprofessor Johan Rockström, LRF-ordföranden Helena Jonsson och moderatorn, Fores vd Mattias Goldmann.

Nyligen var jag med på avgående LRF-ordföranden Helena Jonssons boksläpp i den gröna tankesmedjan Fores lokaler i Stockholm. I Sverige ser inte ut som du tror (8tto förlag) ger hon sin syn på det svenska jordbrukets utmaningar och möjligheter.

Mest intressant denna dag var emellertid inte boken, i sig mycket läsvärd, utan diskussionen denna afton. Inbjudna recensenter var LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson och miljöprofessorn Johan Rockström. Det som framfördes förebådar förhoppningsvis en ny tid då Sveriges bönder får det stöd och det beröm de förtjänar. Jag blev positivt överraskad.

De tre var överens om böndernas nyckelroll om Sverige ska bli världens första fossilfria samhälle och visa vägen mot en hållbar framtid. En del ”miljövänner” framför annars en okunnig kritik om att bönderna skulle bedriva ett miljöskadligt ”industrijordbruk”. Miljöprofessor Rockström vet bättre och även om mer måste göras slog han fast:

Vi har världens bästa bönder, världens bästa djurhållning och det minsta antibiotikaanvändandet. Detta är något att vara stolt över – och då bör vi också föra en politik som ger jordbruket goda förutsättningar. Läs mer

Beklagligt att Jaktlagsutredningen ”upphör”

Här kan du läsa en längre kommentar från mig, publicerad i flera tidningar.

Idag har regeringen meddelat att Jaktlagsutredningen ”upphör”, dvs läggs ned. När det gäller utredningar har regeringen makt att göra som den vill, men jag beklagar beslutet. En delvis föråldrad lagstiftning gynnar knappast långsiktigt svensk jakt och viltförvaltning.

Att vi behöver en moderniserad lagstiftning på det här området har det hittills rått bred enighet om. Det var ju själva grunden för att Jaktlagsutredningen tillsattes. Jag blir därför förvånad när Svenska Jägareförbundet nu applåderar regeringsbeslutet och hävdar att gällande lagstiftning duger även framöver. Så har det inte låtit tidigare.

Jaktlagstiftningen är ett lapptäcke som grundar sig på lagar från 1938 och 1987. Till detta ska läggas de direktiv som tillkommit sedan inträdet i EU, vilka enligt utredningens direktiv skulle ha inordats i svensk lagstiftning. Eftersom vi har större viltstammar än tidigare finns det goda skäl för en uppdaterad lagstiftning som förvaltar viltet på bästa sätt.

Regeringen motiverar nedläggningsbeslutet med är att ”det totala antalet utredningar överstiger tillgängliga medel och bedömningen är att regeringen måste prioritera”. Samtidigt finns det emellertid resurser för att tillsätta ytterligare en vargutredning, en ”permanent vargkommitté”, vilket redan har fått kritik från flera håll. Så nog handlar det om prioritering.

I och med nedläggningen av Jaktlagsutredningen finns inga förutsättningar för att en moderniserad jakt- och viltförvaltningslag ska finnas på plats under innevarande mandatperiod. Däremot kan utredningens båda delbetänkanden – om myndighetsansvaret , Viltmyndigheten – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71), och utfordring, Vildsvin och viltskador – om utfordring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt (SOU 2014:54), – förhoppningsvis resultera i konkreta resultat under de närmaste åren.

Från utredningens sida har vi varit inställda på att fullfölja vårt uppdrag. Regeringen har emellertid beslutat annorlunda. Detta innebär att en modern svensk jakt- och viltlagstiftning skjuts på obestämd framtid, vilket jag menar att det finns skäl att beklaga.

Håkan Larsson

Särskild utredare/Jaktlagsutredningen

 

 

 

Oro och spänning inför framtiden

Stefan Löfvén regering har börjat Buchtsitt arbete. Utmaningen framför andra för den nya ministären de närmaste veckorna blir att förankra en budget som klarar riksdagsbehandlingen. Det blir inte lätt och det är inte säkert att man lyckas.

Frågan är om s-mp-regeringen är kapabel att föra en politik som ger hela landet förutsättningar att leva och utvecklas. Jag hoppas på det bästa för landets skull. På detta område finns emellertid flera orostecken, även om jag inte vill gå så långt som Annie Lööf som betecknar vad som hittills presenterats som en ”krigsförklaring mot landsbygden”. Det handlar exempelvis om idén om en kilometerskatt/vägslitageavgift, vilket riskerar att slå mot landsbygden med långa avstånd, särskilt i norr. Att regeringen dessutom idag har beslutat att börja avveckla de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga kan också få allvarliga regionala konsekvenser. Fler unga riskerar att bli arbetslösa eller att tvingas lämna sin hembygd i jakt på jobb.

Allvarligt är också att Landsbygdsdepartementet kommer att avvecklas från årsskiftet och de frågor som hanteras där inordnas i Näringsdepartementet. Risken är att landsbygdsperspektivet försvinner bland alla andra frågor som behandlas i detta mastodontdepartement.

Jag är emellertid glad över att Sven-Erik Bucht (bilden) har fått uppdraget som landsbygdsminister, även om jag anser att han, som Eskil Erlandsson fick, borde få leda ett eget departement. Sven-Erik, som i början av 2000-talet var kraftfullt kommunalråd i Haparanda, har en god bild av landsbygdens/glesbygdens villkor och förutsättningar. Han är mest känd för att ha fått IKEA att lokalisera ett varuhus till gränsstaden. Själv träffade jag Sven-Erik Bucht flera gånger i samband med att jag för några år sedan var med och förhandlade med Finland om Gränsälvsöverenskommelsen (Torneälven). Läs mer

Debatten om jakt och viltförvaltning i gång

Skärmavbild 2013-10-03 kl. 21.36.09

Så har jag då – tillsammans med sekreterarna Nina och Jens – överlämnat Jaktlagsutredningens första delbetänkande till landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Uppdraget var att utvärdera myndighetsansvaret när det gäller jakt och viltförvaltning. Resultatet är betänkandet Viltmyndigheten – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71).

Det känns bra att vi har kommit så här långt i vårt arbete. Glädjande är också att betänkandet redan har lett till debatt. Oberoende av vad våra utredningsansträngningar leder tror jag att vi har startat en viktig och nyttig diskussion. I en tid då vi har större viltstammar än på mycket länge behöver vi en nystart och kraftsamling på detta område. I utredningen tror vi att detta bäst åstadkoms med en ny myndighet – Viltmyndigheten – som kan koncentrera sitt arbete på jakt och förvaltning av de vilda djuren.

regeringens hemsida kan du ta del av presentationen av delbetänkandet.
Läs mer

Forbönderna visar vägen mot framtiden

Forbönder

Den här krönikan är publicerad i the Business Magazine Scandinavia, www.thebm.se. Läs gärna detta intressanta magasin, som också finns i tryckt form.

Bilden visar jämtländska forbönder på väg till marknaden någon gång på 1700-talet.

I februari 1683 färdades 1 176 slädar över fjällen från Jämtland till marknaden i Levanger i Tröndelag. Den urgamla forbondehandeln var mycket omfattande vid denna tid och bönderna fortsatte att utveckla handeln över gränsen i ytterligare ungefär 200 år. Tusentals jämtar besökte under seklernas lopp varje år marknaderna i Levanger och Trondheim – och en hel del trönder kom till Gregoriemarknaden på Frösön.

Att Jämtland och Härjedalen genom Brömsebrofreden 1645 blev svenskt territorium innebar inte att handeln stoppades av den nya riksgränsen – även om centralmakten i Stockholm, liksom borgerskapet i de norrländska kuststäderna, ibland gjorde idoga försök i den vägen. Jämtlandsbönderna var lika mycket affärsmän som jordbrukare och det fortsatte de med. Enligt författaren Carl-Göran Ekerwald kan varannan arbetsför vuxen jämte ha befunnit sig i Levanger, när det var marknad. Levanger sågs som Jämtlands hamn ut i världen. Under tiden höll bondhustrurna ställningarna hemma på gårdarna, vilket gav ”jamtstorschan”, de jämtländska kvinnorna, en starkare ställning än på andra håll. Läs mer

Landsbygden – het valfråga?!


Något intressant verkar hända i den politiska sommarstiltjen. Landsbygdsfrågorna är på väg att placera sig högt upp på den politiska agendan. Det är i så fall inte en dag för tidigt. Sverige lider idag av Europas snabbaste urbanisering, vilket varken är bra för landsbygden eller för storstadsområdena.

Centerpartiet har sina rötter på landsbygden och är också det parti som genom åren i särklass hårdast har drivit decentraliserings- och rättvisefrågorna. Stad och land behöver varandra men utvecklingen måste vara balanserad för att hela landet ska kunna leva och utvecklas. Läs mer

En grön näring på blå åkrar

En omfattande diskussion om vattenbruket har kommit igång efter att planer på en fiskodling i Storsjön har presenterats. Självfallet ska varje projekt granskas så att det är hållbart ur miljösynpunkt, men vad som upprör mig är att det i debatten finns ett generellt motstånd mot allt vad fiskodling och vattenbruk innebär. För min del är jag övertygad om att vattenbruket är en framtidsnäring som både kan producera bra mat på ett hållbart sätt och dessutom skapa välbehövlig sysselsättning på landsbygden. Det är min slutsats efter att på regeringens uppdrag ha utrett frågan, Det växande vattenbrukslandet SOU 2009:26).

Artikeln nedan, publicerad i ÖP och LT, skrev jag för att nyansera debatten.

En grön näring på blå åkrar

Planerna på fiskodling i Storsjön skapar diskussion. Det är naturligt att projekt i den här storleksklassen prövas och granskas noga. En förutsättning för förverkligande är att det handlar om ett hållbart projekt som uppfyller de krav lagstiftning och regelverk ställer.

Vad som bekymrar mig är emellertid en allmänt negativ inställning till vattenbruk som näring, vilket framskymtar i en del inlägg. Sanningen är att ökad odling av fisk är nödvändig för att klara livsmedelsförsörjningen till växande befolkning. FN:s organ för matförsörjning, FAO, uppmanar därför världens länder att skynda på utvecklingen av vattenbruket. Globalt är vattenbruket också den gröna näring som idag expanderar snabbast. Läs mer

Konsumenterna vill ha mjölkkorna kvar

Landets kvarvarande mjölkbönder är hårt pressade ekonomiskt. Medan mellanhänderna – mejerier och handel – ser till att ta ut sina marginaler får mjölkproducenterna ta hela smällen när ekonomin kärvar. Det är fullständigt oacceptabelt.

En Icahandlare i Åre, Lars Ocklind, tog initiativ till att lägga på en krona och själv bidra med två per liter, pengar som går direkt till mjölkbönderna i närområdet. Kan man tänka sig; mjölkförsäljningen i Åreområdet har kraftigt ökat sedan det initiativet togs. Detta går bara att tolka som att konsumenterna är beredda att betala mer för mjölken för att mjölkkorna ska finnas kvar i våra bygder. Korna har stor betydelse inte bara för att vi ska få bra och nyttig mjölk utan också för att hålla landskapet öppet.  Läs mer

Nu växer vattenbrukslandet

vattufiskEfter att på regeringens uppdrag ha utrett vattenbrukets möjligheter i Sverige är jag övertygad om att fiskodling i norra Sveriges inland har goda möjligheter att bli en viktig näring, producera mat av högsta kvalitet och skapa välkomna arbetstillfällen. Titeln på utredningen var talande nog Det växande vattenbrukslandet.

Nu växer vattenbruket också i praktiken. Yrkeshögskoleutbildningen i Kälarne är igång med över 20 intresserade elever, varav många har ambitionen att starta egna vattenbruksföretag. Och i Ströms Vattudal växer nu landets hittills största vattenbruk fram.

Idag besökte Pelle Åsling och jag Ströms Vattudal och Vattendalens Fisk. Här träffade vi först centerkollegan Göran Espmark, på vars strand nu det nya företaget växer fram. Sten-Åke Carlsson är en av ägarna och den som leder arbetet. På två platser i sjön finns nu stora kassar där regnbåge och röding växer sig stora. När verksamheten är utbyggd kommer företaget att producera 3 200 ton fisk per år.

Att odla fisk i ett reglerat och onaturligt näringsfattigt vatten är i praktiken en restaureringsåtgärd för miljön. Samtidigt som mat av hög kvalitet produceras. I framtiden behöver vattenbruket kraftigt växa om mänskligheten ska fortsätta att äta fisk i nuvarande omfattning – och i dessa bygder finns förutsättningarna för att odla denna fisk. Besöket i Ströms Vattudal var givande och inspirerande.

Bilden: Göran Espmark, Pelle Åsling och Sten-Åke Carlsson framför den växande fiskodlingen.