Oro och spänning inför framtiden

Stefan Löfvén regering har börjat Buchtsitt arbete. Utmaningen framför andra för den nya ministären de närmaste veckorna blir att förankra en budget som klarar riksdagsbehandlingen. Det blir inte lätt och det är inte säkert att man lyckas.

Frågan är om s-mp-regeringen är kapabel att föra en politik som ger hela landet förutsättningar att leva och utvecklas. Jag hoppas på det bästa för landets skull. På detta område finns emellertid flera orostecken, även om jag inte vill gå så långt som Annie Lööf som betecknar vad som hittills presenterats som en ”krigsförklaring mot landsbygden”. Det handlar exempelvis om idén om en kilometerskatt/vägslitageavgift, vilket riskerar att slå mot landsbygden med långa avstånd, särskilt i norr. Att regeringen dessutom idag har beslutat att börja avveckla de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga kan också få allvarliga regionala konsekvenser. Fler unga riskerar att bli arbetslösa eller att tvingas lämna sin hembygd i jakt på jobb.

Allvarligt är också att Landsbygdsdepartementet kommer att avvecklas från årsskiftet och de frågor som hanteras där inordnas i Näringsdepartementet. Risken är att landsbygdsperspektivet försvinner bland alla andra frågor som behandlas i detta mastodontdepartement.

Jag är emellertid glad över att Sven-Erik Bucht (bilden) har fått uppdraget som landsbygdsminister, även om jag anser att han, som Eskil Erlandsson fick, borde få leda ett eget departement. Sven-Erik, som i början av 2000-talet var kraftfullt kommunalråd i Haparanda, har en god bild av landsbygdens/glesbygdens villkor och förutsättningar. Han är mest känd för att ha fått IKEA att lokalisera ett varuhus till gränsstaden. Själv träffade jag Sven-Erik Bucht flera gånger i samband med att jag för några år sedan var med och förhandlade med Finland om Gränsälvsöverenskommelsen (Torneälven).

Min förhoppning är att den nye landsbygdsministern – om det krävs – kommer att ta strid för landet utanför storstadsområdena. Jag tror att Sven-Erik Bucht är kapabel att lyfta viktiga frågor för landets glesare områden i diskussioner med departementschefen Mikael Damberg och statsminister Stefan Löfvén. Förhoppningsvis blir vi inte besvikna.

Med den svaga regering Sverige har idag flyttas mycket av makten till riksdagen. Förhandlingarna i utskotten mellan partierna kommer att bli viktigare än på länge. Det gäller att få majoritet över partigränserna för de beslut som ska fattas i riksdagens kammare.

Mot den här bakgrunden är det inte minst glädjande och intressant att Pelle Åsling kommer att väljas till ordförande i Skatteutskottet. Han blir därmed Centerpartiets ende utskottsordförande. En mycket viktig fråga som kommer att behandlas i Skatteutskottet framöver är frågan om att en rättmätig del av vattenkraftens (och vindkraftens) värden ska gå till berörda kommuner/regioner. Centerpartiets stämma har tagit ställning för en regionalisering av fastighetsskatten på vattenkraft – och det finns enskilda riksdagsledamöter även i flera av de övriga partierna som delar denna uppfattning. Det är absurt att Sverige ska vara det enda land där i princip alla värden från vattenkraften går till kraftbolagen och staten.

Jag hoppas att Pelle gör vad han kan för att förhandla fram en majoritet i utskottet för ett system för återföring av medel från vattenkraften (och vindkraften) till berörda kommuner/regioner. Detta skulle vara ett genombrott av stor betydelse för att skogslänen ska leva och utvecklas.

Årets val har möblerat om i det politiska landskapet. Det finns skäl för både oro och spänning för framtiden. Vi får hoppas att partierna inom och utom regeringen kan finna fram till för landet bra och viktiga uppgörelser.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *