Kategoriarkiv: Ekonomi och skatter

Låt skattesystemet överbrygga den regionala klyvningen!

Publicerad hos Dagens Samhälle 13 februari 2018.

Bilden: Silje Agan Rogan presenterar det norska systemet för del av vattenkraftens och andra naturresursers värden till lokal och regional utveckling. Skatteutskottets ordförande Per Åsling lyssnar intresserat.

Allt fler inser att det börjar Skärmavbild 2018-02-14 kl. 16.18.09bli dags för en ny större skattereform. Det har gått mer än ett kvartssekel sedan den senaste och sedan dess har världen förändrats. Riksdagens skatteutskott arrangerade nyligen ett seminarium på temat ”Skattereform 2.0, ett globalt konkurrenskraftigt skattesystem för Sverige”. Startskottet för reformeringen har därmed gått.

Många tankar och idéer framfördes i förstakammarsalen i riksdagshuset. Här vill jag lyfta fram vikten av att låta skattesystemet medverka till att överbrygga den allt allvarligare regionala klyvningen av Sverige, till att hela landet. Utskottsordföranden Per Åsling påpekade i inledningen att detta kan ske genom en förstärkning av de regionala och kommunala skattebaserna. Silje Aga Rogan från den norska advokatbyrån Lund & co, som arbetar med skattefrågor, utvecklade detta utifrån det norska skattesystemet, som bättre än det svenska ger hela landet likvärdiga förutsättningar. Läs mer

Hela Sverige måste in i valrörelsen

Östersunds-Posten 6 januari 2018
Bilden: Det måste bli slut på utarmningen av norra Sverige, vilket EWK illustrerade på detta sätt för över 40 år sedan.

Valåret 2018 är här. En intensivEWK kopia valrörelse väntar fram till valdagen 9 september. Jag hoppas att partierna är kloka nog att i första hand informera väljarna om hur de vill utveckla samhället och inte hemfaller åt käbbel och politiskt spel. Tyvärr är jag inte alltför optimistisk på den punkten.

Låt oss göra ”hela Sverige” till en viktig fråga i valet, att alla delar av landet ska ges likvärdiga förutsättningar att leva och utvecklas. Så är det tyvärr inte i dag.

Landsbygdskommittén enades glädjande nog om 75 positiva förslag. Även om förslagen är otillräckliga är kommitténs arbete ett steg i rätt riktning och därför hoppingivande. Frågan är om regeringen, med landsbygdsminister Bucht i spetsen, har kraft att lägga en proposition värd namnet för att ta hela landet i bruk. Svaret kommer under våren.

Sänkta arbetsgivaravgifter och avskrivning av studielån i 23 inlandskommuner är förslag som kommittén klokt nog hämtat från norsk distriktspolitik. Men förslagen måste få kosta och omfatta hela inlandet, från Torsby i norra Värmland till Kiruna. Viktigt är också omlokalisering av statliga jobb och satsning på service i hela landet.

Skogslänen levererar råvaror och kraft för enorma värden, men får endast behålla en bråkdel. Faktum är att invånarna i de sju länen betalar avsevärt mer i skatt än genomsnittssvensken, förra året nästan sju miljarder mer. Under 2017 betalade invånarna i skogslänen 1,90 kr mer per intjänad hundralapp än genomsnittet för landet, en skillnad som dessutom växer. Läs mer

Varför ingen diskussion om Cetaavtalet i Sverige?

I helgen skrevs ”frihandelsavtalet”ceta Ceta mellan EU och Kanada under i Bryssel. Glada herrar – kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker, Kanadas premiärminister Justin Trudeau och rådsordföranden Donald Tusk – poserar på bilderna från den högtidliga ceremonin.

Är det då ett bra avtal? Faktum är att jag inte vet. Diskussionen i Sverige har varit miserabel. I detta land, till skillnad från i många andra EU-länder, applåderas närmast reflexmässigt nämligen allt som betecknas som ”frihandel”. Den som ifrågasätter och kritiserar stämplas lätt som ”protektionist”.

Att Ceta mer handlar om regelverk och standarder, liksom om att företag ska kunna stämma länder om de anser att deras intressen skadas (ISDS), kommer sällan fram i svensk debatt. Tullarna är ju redan avskaffade eller mycket låga. Läs mer

Ett avgörande centerseminarium 1996

(Bilden: Ledare i Östersunds-Posten 30 mars 1996)

”Jag är övertygad om att EMUNej till EMU 1996 är bra för Europa och Sverige. Åtstramningar och besparingar blir inte mindre för de länder som står utanför valutaunionen, snarare tvärtom. Först med EMU kan vi föra en fungerande välfärdspolitik.”

Citatet kommer från ett inlägg av Sveriges första EU-kommissionär Anita Gradin (DN 23 januari 1997). Då pågick sedan något år en ganska omfattande diskussion om huruvida Sverige skulle ge upp kronan för den kommande euron eller inte. Vi som argumenterade mot EMU utmålades inte sällan som mindre vetande.

Idag vill nog många av de gamla euroförespråkarna glömma sina, som det har visat sig, helt verklighetsfrämmande argument för att skrota kronan. Att euron och EMU skulle vara en förutsättning för en fungerande välfärdspolitik, som Anita Gradin, hävdade är det knappast någon som tror på idag. I perspektiv av den djupa grekiska fattigdomskrisen framstår det som tvärtom. Läs mer

Agera gemensamt för Jämtland Härjedalen!

(Inlägg till ÖP och LT)
Åren kring 1940 pågick en omfattande vattenkraftsutbyggnad i Jämtlands län. Byggandet skapade jobb, men insikten om skadeverkningarna spred sig också. Den stora striden stod om Tännforsen skulle byggas ut eller inte. Tack vare en bred opinion förhindrades att den fantastiska forsen exploaterades.

Skärmavbild 2015-03-04 kl. 12.52.43Redan den 1 augusti 1941 hade ÖP:s chefredaktör Edwin ”Effe” Magnusson föreslagit ”vattenaccis” för all ström som sändes utanför länsgränsen. Senare  krävde länsstyrelsen skälig kompensation för de skador utbyggnaden innebar. Länets riksdagsledamöter lade en gemensam motion med samma innehåll.

Kraven på ersättning för att Jämtland släppt till sina forsar för elförsörjningen har alltså länge funnits på den politiska agendan. På 1960-talet motionerade Kalle Pettersson i Stugun (m) i riksdagen om vattenkraftsåterbäring. Under Sven Heurgrens tid som landshövding ett par decennier senare agerade länet aktivt och gemensamt för återbäringen, ”ettöringen” (1 öre/Kwh).

För sexton år sedan, 1999, tog kommunalråden Per Söderberg (c) i Östersund och Hans Lundqvist (s) i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) som sedan dess arbetar för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska stanna i berörda regioner/kommuner. Läs mer

Hög tid för diskussion om TTIP även i Sverige

Runt om i Europa diskuteras TTIP 16 janförhandlingarna om ett nytt handelsavtal (TTIP) mellan EU och USA. Kritik kommer från många håll, särskilt mot den föreslagna tvistlösningsmekanismen ISDS och mot vad ett avtal riskerar att innebära på miljöområdet.

I Sverige är debatten emellertid mycket lam. Så gott som alla applåderar reflexmässigt ”frihandel” och har inte gått djupare in i vad förhandlingarna faktiskt handlar om. Svenskt Näringsliv, som är entusiastisk förespråkare för TTIP, avfärdar alla invändningar som ”myter”. (Vilka bemöts av den kritiskt granskande bloggen ttippen.se.) Läs mer

Kohandel i vår tid?

Decemberuppgörelsen skapar – IMG_3386naturligt nog – diskussion. Den hade i varje fall det goda med sig att det planerade extravalet ställdes in. Men hur kommer det att fungera i praktiken? Har oppositionspartierna lagt sig platt för Stefan Löfvéns regering – eller är uppgörelsen ett utslag av den samförståndsanda som gett svensk politik stabilitet i svåra lägen många gånger tidigare?

(Bilden: Axel Pehrsson Bramstorp kunde samarbeta med Per Albin Hansson. Gunnar Hedlund med Tage Erlander – och, vilket inte framgår av bilden, Olof Johansson med Göran Persson i för landet besvärliga lägen. Frågan är den här typen av rödgröna samarbeten är möjliga även på 2000-talet. Världsmästartecknaren EWK:s illustration på framsidan av Politisk tidskrift 1-2 1983.)

Hur decemberuppgörelsen kommer att fungera i praktiken vet vi inte ännu. Per T Ohlsson jämför i en intressant krönika i dagens Sydsvenskan den nu aktuella uppgörelsen med den så kallade kohandeln mellan Socialdemokraterna med Per Albin Hansson i spetsen och Bondeförbundet under ledning av Axel Pehrsson i Bramstorp på våren 1933. Även den gången kom uppgörelsen överraskande, men den fick stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i Sverige. Det svenska välfärdssamhället, folkhemmet, kunde byggas upp gemensamt av arbetarnas och böndernas politiska partier. Den framväxande fascismen kunde marginaliseras och demokratin stärkas och utvecklas. Med fortsatt blockpolitik kunde det ha gått mycket illa.

Är en kohandel möjlig även i vår tid? Lägger decemberuppgörelsen grunden för en sådan eller motverkar den breda uppgörelser? Läs mer

Oro och spänning inför framtiden

Stefan Löfvén regering har börjat Buchtsitt arbete. Utmaningen framför andra för den nya ministären de närmaste veckorna blir att förankra en budget som klarar riksdagsbehandlingen. Det blir inte lätt och det är inte säkert att man lyckas.

Frågan är om s-mp-regeringen är kapabel att föra en politik som ger hela landet förutsättningar att leva och utvecklas. Jag hoppas på det bästa för landets skull. På detta område finns emellertid flera orostecken, även om jag inte vill gå så långt som Annie Lööf som betecknar vad som hittills presenterats som en ”krigsförklaring mot landsbygden”. Det handlar exempelvis om idén om en kilometerskatt/vägslitageavgift, vilket riskerar att slå mot landsbygden med långa avstånd, särskilt i norr. Att regeringen dessutom idag har beslutat att börja avveckla de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga kan också få allvarliga regionala konsekvenser. Fler unga riskerar att bli arbetslösa eller att tvingas lämna sin hembygd i jakt på jobb.

Allvarligt är också att Landsbygdsdepartementet kommer att avvecklas från årsskiftet och de frågor som hanteras där inordnas i Näringsdepartementet. Risken är att landsbygdsperspektivet försvinner bland alla andra frågor som behandlas i detta mastodontdepartement.

Jag är emellertid glad över att Sven-Erik Bucht (bilden) har fått uppdraget som landsbygdsminister, även om jag anser att han, som Eskil Erlandsson fick, borde få leda ett eget departement. Sven-Erik, som i början av 2000-talet var kraftfullt kommunalråd i Haparanda, har en god bild av landsbygdens/glesbygdens villkor och förutsättningar. Han är mest känd för att ha fått IKEA att lokalisera ett varuhus till gränsstaden. Själv träffade jag Sven-Erik Bucht flera gånger i samband med att jag för några år sedan var med och förhandlade med Finland om Gränsälvsöverenskommelsen (Torneälven). Läs mer

EU – en nyckelfråga även i riksdagen

För några månader sedan diskuterade Nils Lundgrenvi intensivt EU-frågor inför valet till Europaparlamentet. I den nuvarande valrörelsen inför riksdagsvalet är det emellertid nästan tyst om EU. Det borde det inte vara. Riksdagen spelar nämligen en central roll när det gäller Sveriges förhållande till EU.

Inför folkomröstningen om euro eller krona 2003 arbetade jag tillsammans med bland andra nationalekonomen Nils Lundgren  (bilden). Det var både intressant och lärorik. De svenska väljarna var kloka nog att lyssna till argumenten och beslutade att behålla kronan. Idag ser vi att det är en stor fördel att ha en egen valuta och en riksbank som kan sätta en ränta som är anpassad till svensk ekonomi.

Centerpartiet säger, till skillnad från övriga regeringspartier och det största oppositionspartiet, uttryckligen nej till euron. Det är ett viktigt skäl till att Nils Lundgren nu har bestämt sig för att rösta på Centerpartiet. Den tidigare socialdemokraten och ledaren för Junilistan motiverar dessutom sitt ställningstagande med att Centerpartiet strävar efter goda villkor för entreprenörer och småföretag, samt förespråkar valfrihet i välfärden. Starka argument som många fler bör ta fasta på när det är dags att gå till valurnan. Läs mer

Låt Jämtlands län behålla en rättmätig del av vattenkraftens värden

(Publiceras inom kort i The VattenkraftBusiness Magazine Scandinavia)
För femton år sedan, 1999, tog centerpartisten Per Söderberg i Östersund och socialdemokraten Hans Lundqvist i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Sedan dess kämpar vattenkraftskommunerna i skogslänen över partigränserna för att en rättmätig del av de stora värden som genereras av det strömmande vattnet ska stanna hos de berörda regionerna och kommunerna. I grunden handlar det om att förpassa en centralistisk, närmast kolonial, syn på naturresurserna till historien.

I mitten av 1900-talet skapades många jobb i de kommuner där vattenkraften byggdes ut. I dag är vattenkraften i stort sett utbyggd, den är fjärrstyrd och ger få jobb lokalt. Samtidigt är den utbyggda vattenkraften lönsam och ger goda intäkter såväl till staten som till kraftbolagen. Medan vattenkraftskommunerna i hela landet får nöja sig med ungefär 110 miljoner kronor per år i bygdemedel tar statskassan in hela 5,4 miljarder kronor enbart i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar. Läs mer