Förespråkarna för att Sverige ska avskaffa kronan för euron hörs åter. Ännu en gång hävdas att fördelarna med att överföra penningpolitiken till Frankfurt skulle vara större än att behålla en egen valuta. Handeln skulle växa, liksom utländska direktinvesteringar, och därmed stärka välfärden, hävdar man.
I verkligheten är argumenten mot att skrota kronan för euron minst lika starka idag som när svenska folket 2003 med bred majoritet röstade nej. Förespråkarna verkar ha glömt eurokrisen för femton år sedan – som kostade medlemsländerna tusentals miljarder euro – och blundar för de underskott och obalanser som även idag präglar EMU. Inte bara länder som Grekland och Italien utan även områdets näst största ekonomi, Frankrike, lider för närvarande av stora ekonomiska problem. Landet har stort budgetunderskott och hög, växande, statsskuld, långt över de regler som egentligen finns. Risken för nya eurokriser ska inte underskattas.
Bilden:
Det finns inga goda skäl att ge upp kronan för euron.
Vårt grannland Finland har heller inte gynnats av att ge upp den egna valutan. Idag ifrågasätter allt fler det kloka i att utan folkomröstning ge upp den egna marken.
Värt att lägga märke till är också att tillväxten i Sverige har varit klart större mellan 1999 och 2023 än vad som är fallet i euroländerna.
Lägg till detta att vi lever i en orolig omvärld. Polariseringen blir dessutom alltmer extrem inom länderna. I en del opinionsundersökningar är Nationell Samling största parti i Frankrike och AfD i Tyskland. Vad händer om Marine Le Pens och Alice Weidels partier når den politiska makten? Det skulle säkert i hög grad påverka eurosamarbetet. Fortsätt läsa
