Kategoriarkiv: Miljö, energi och klimat

Kristdemokratiskt kärnkraftshaveri

Att ledaren för Kristdemokraterna skulle komma ut som kärnkraftsaktivist hade jag aldrig trott för några år sedan. Efter att ha hört lördagsintervjun i P1 med Ebba Busch Thor kan jag dock konstatera att hon uppenbarligen tror att kärnkraftsvurm ska ge hennes parti ökat stöd. Några sakskäl är svåra att se.

I mitt stilla sinne funderar jag över hur hennes partivänner, tidigare generationer av kristdemokrater, som var med i arbetet i Linje 3 inför folkomröstningen 1980 och, liksom jag, ville fasa ut kärnkraften ur energisystemet ser på dagens partiledares blinda reaktortro. Ett viktigt argument mot kärnkraften för KDS:arna den gången, och för många av oss andra, var att slutförvaringen av det radioaktiva avfallet inte var löst. Att producera högaktiv radioaktivitet som måste hållas avskild från allt liv i hundratusentals år stred inte minst mot den kristna förvaltarskapstanken. Faktum är avfallsproblemet ännu inte är löst, även om det finns omstridda planer på en slutförvaring i Östhammar.

Varken avfallet eller andra risker med kärnkraft verkar dock bekymra Ebba Busch Thor. Hon vill att politiken ska ge sig in och styra i den breda energiuppgörelsen. Vattenfall ska beordras att köra Ringhals 1 och 2 vidare mot företagets vilja. Att Vattenfalls vd Magnus Hall har konstaterat att reaktorerna är gamla och att det är olönsamt att rusta dem för fortsatt drift efter 2020 bryr hon sig inte om. Ett nytt uppseendeväckande hugskott från kd-ledaren i lördagsintervjun är dessutom att kärnkraften ska göras till en EU-fråga. Enligt Busch Thor bör EU ta fram en gemensam standard för godkännande av reaktorer och för att ta fram ny kärnkraft. Sedan ska Bryssel uppdra åt två av medlemsländerna att hantera de här frågorna åt hela Unionen. Man tar sig för pannan. Läs mer

Sluta kärnkraftsdrömma – följ energiuppgörelsen!

För tre år sedan – 2016 – gjordes en bred uppgörelse om energipolitiken mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Som det brukar vara när man kommer överens över partigränserna var uppgörelsen en kompromiss. Det handlade om att ge och ta, om att lägga fast långsiktiga spelregler.

Kärnkraften var även denna gång en nyckelfråga. Inga stoppår fastställdes för nuvarande reaktorer och man öppnade även för nybyggnation på de platser där kraftverken finns. Kraftbolagen, med Vattenfall i spetsen, får avgöra. Samtidigt slogs fast att kärnkraften ska stå för sina kostnader och att målet är att 100 procent av energin ska vara förnybar senast 2040.

Utbyggnaden av de förnybara energikällorna går snabbt. Som professor Tomas Kåberger, ledamot i Vattenfalls styrelse, har konstaterat är ny elproduktion från sol- och vindenergi idag långt billigare än från ny kärnkraft. Även driftskostnaderna för existerande kol- och kärnkraftverk är högre än för de förnybara energikällorna. Läs mer

Oacceptabla risker med gruvor i alunskiffer

Att gruvor i alunskiffret i Oviken nära Storsjön riskerar att drabba länet hårt råder ingen tvekan om. Dricksvattnet – som stora delar av Jämtland hämtar ur Storsjön – är en grundförutsättning för ett levande län. Sjön med rent vatten är en viktig och avgörande naturresurs som måste bevaras för framtiden.

Lägg till detta att den planerade gruvan skulle lokaliseras mitt i en levande kulturbygd med goda förutsättningar för ett hållbart jordbruk. Att kunna bedriva ett aktivt, miljövänligt jordbruk är av ett oerhört stort värde för hela regionen.

Även en annan för länet viktig näring, turismen, skulle påverkas mycket negativt av gruvverksamhet i Storsjöbygden.

Mot den här bakgrunden motsätter vi oss helhjärtat EU Energy Corp.AB:s ansökan om bearbetningskoncession. Att gruvverksamhet i alunskiffer innebär särskilda risker vare sig det handlar om att utvinna uran eller vanadin är uppenbart.

Läs mer

Sätt fart på Norden!

”Förenade Norden är en union bildad av de nordiska staterna. Våra länder samarbetar bl a i utrikespolitiska frågor och det interna samarbetet sker ofta på regional och lokal nivå.”

Så står det i boken Norden år 2030 (Tryckeriförlaget) från 1982 som jag häromdagen hittade i en låda när jag städade i förrådet. Jag kommer mycket väl ihåg boken som vi i CUF på den tiden läste och uppskattade. Boken av designern Henrik Wahlforss och fotografen Leif O Pehrson genomsyras av samma tänkande som den lokalsamhällesidé vi arbetade så aktivt för. Lägg till detta en stor dos engagemang för nordiskt samarbete.Skärmavbild 2017-08-13 kl. 12.49.32

I ”Norden år 2030” beskrivs ett mänskligt och miljömässigt uthålligt samhälle, byggt på gemenskap, överskådlighet och småskalighet. Lokalsamhällesidén konkretiserad. Författarna menade att ett sådant samhälle var fullt möjligt att skapa om de nordiska länderna gick samman. Målet var alltså, 1982, satt till år 2030. Vem författar visioner om hur det framtida samhället bör se ut om 48 år, 2065?

Intressant är dock att Gunnar Wetterberg i sin bok från 2010, ”Förbundsstaten Norden” också sätter 2030 som mål då visionen ska vara förverkligad. Det är alltså hög tid att öka ansträngningarna att fördjupa det nordiska samarbetet! Läs mer

Ge kommunen vetorätt mot prospektering i alunskiffer!

Länstidningen

Östersunds-Posten

Just när vi hoppades att uranjakten i Storsjöbygden var över kommer nya oroande signaler. Continental Precious Minerals (CPM) har överlåtit sina tolv undersökningstillstånd i Oviken till ett annat kanadensiskt bolag, EU Energy Corp. Bergsstaten har gett sitt godkännande. Beslutet har glädjande nog överklagats, men tyvärr tyder föga på att överlåtelsen kommer att stoppas.

Sverige har öppnat sin berggrund för prospekteringsbolag från hela världen. Till sin hjälp har de SGU:s mineralinformationskontor i Malå, där borrkärnor från tusentals prospekteringar runt om i landet. Syftet kan tyckas gott; om många företag letar brytningsvärda mineraltillgångar kan fler gruvor bli verklighet.

I det nuvarande systemet finns emellertid ett problem, nämligen att det i praktiken inte finns något lokalt inflytandet på prospekteringsstadiet. Den berörda kommunen kan inte göra mycket om ett företag har fått klartecken från Bergsstaten. När det är dags för brytning kan kommunen inlägga veto, men bara om det handlar om uran. Läs mer

Industrin behöver en långsiktig energipolitik – utan kärnkraft

DA:s chefredaktör Helle Klein Solmärkehar naturligtvis rätt i industrin inte gagnas av att drömma om ny kärnkraft. Tvärtom behöver Sverige – inte minst den energikrävande basindustrin – en långsiktigt hållbar energipolitik med bred politisk förankring. Därför är det direkt kontraproduktivt att, som IF Metalls och Pappers företrädare Öhman och Larsson, sätta hoppet till nya reaktorer.

I nuvarande politiska läge bör det, åtminstone så småningom, finnas öppningar för en bred och långsiktigt hållbar energiuppgörelse. Det vore bra såväl för landet som för industrin. I en sådan långsiktig uppgörelse finns det inte plats för ny kärnkraft. Grunden för en långsiktigt hållbar energipolitik måste bygga på förnybara energikällor i kombination med energieffektivisering. Läs mer

Satsa helhjärtat på förnybar energi!

Inlägget finns publicerad på SolmärkeLänstidningens webb.

”Den svenska energidebatten bör starta om och utgå från det nya läge som råder – nämligen att kärnkraften av allt att döma håller på att prisa sig själv ur marknaden.”

Citatet kommer från en av de hittills politiskt viktigaste artiklarna detta supervalår, en krönika i tidskriften Fokus. Skribent är ekonomiprofessorn Klas Eklund, med förflutet som rådgivare till de socialdemokratiska statsministrarna Olof Palme och Ingvar Carlsson, och därefter bland annat chefsekonom på banken SEB. Eklund har varit övertygad kärnkraftsförespråkare, men inser nu att denna energikälla aldrig kan bli lönsam och därmed inte har någon framtid. Läs mer

Sätt stopp för uranjägarna!

(Inlägg i Länstidningen 8 april 2014, kartan visar CPM:s planer i Oviken)Karta Oviken

I Jämtland finns goda förutsättningar att producera förnybar energi. Vattenkraften är utbyggd och utmaningen idag är dels att göra den mer miljövänlig genom fler fisktrappor/faunapassager och andra miljöåtgärder, dels att se till att länet får en rättmätig del av de värden som generas. Vindkraftsproduktionen är omfattande och mer byggs, solkraften är på gång. Bioenergiproduktion från jord- och skogsbruk kommer att bli allt viktigare. Potentialen är stor och vi är stolta över att medverka till den gröna energiomställningen.

Vad vi däremot är absoluta motståndare till är brytning av uran. Därför kräver vi att kommunerna ska kunna sätta stopp redan på prospekteringsstadiet – eller ännu hellre ett totalförbud mot uranbrytning. Idag skapar internationella prospekteringsbolag med huvudkontor i Canada och Australien oro i bygderna genom sina uranbrytningsplaner. Läs mer

Kampen mot kärnkraften går vidare

Skärmavbild 2014-03-19 kl. 14.54.58På min första centerstämma – i Luleå 1973 – lyssnade jag till professor Hannes Alfvén. Han varnade för kärnkraften, eller atomkraften som det hette då, och pekade på att slutförvaringen inte var löst och att denna energikälla kräver ett centraliserat samhälle. Vi var många centerpartister, med Thorbjörn Fälldin i spetsen, som därefter engagerade oss mot kärnkraften. Själv var jag med om att starta Aktion Stoppa Kärnkraften (ASK) hösten samma år, en organisation som senare bytte namn till Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen.

Jag är fortfarande – minst – lika övertygad om att kärnkraften är en farlig och dyr energikälla, som snarast bör fasas ut, som jag var för 41 år sedan. Därför känns det mycket bra att journalisten och författaren Åsa Moberg har uppdaterat  och samlat den kunskap som idag finns om kärnkraften i boken ”Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten” (Natur och Kultur). Om det nu är någon som tror att kärnkraftens problem och risker skulle vara lösta tar boken honom eller henne ur den villvarelsen. Läs mer

Del av vattenkraftens värden till berörda regioner!

För 15 år sedan, 1999, tog granboforsencenterpartisten Per Söderberg i Östersund och socialdemokraten Hans Lundqvist i Ragunda initiativet till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Sedan dess kämpar vattenkraftskommunerna i skogslänen över partigränserna för att en rättmätig del av de stora värden som det strömmande vattnet genererar ska stanna i de kommuner/regioner som släppt till sina forsar för landets elförsörjning.

Att knappast något av de värden vattenkraften genererar stannar lokalt är absurt, bygdemedlen uppgår i hela landet bara till ungefär 110 miljoner kronor per år. Samtidigt tog statskassan 2013 in hela 5,4 miljarder kronor (5 400 000 000) i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar, en kraftig höjning jämfört med året innan (3,7 miljarder kronor). Från Jämtlands län gick förra året över en miljard kronor från vattenkraften till staten i fastighetsskatt. Enbart Ragunda, med nio stora vattenkraftverk i Indalsälven, bidrog med över en halv miljard kronor. Även Krokom, Strömsund, Åre och Härjedalen levererade ett hundra miljoner kronor eller mer till Anders Borg – och så fortsätter det även i år. Läs mer