Kategoriarkiv: Energi

Kristdemokratiskt kärnkraftshaveri

Att ledaren för Kristdemokraterna skulle komma ut som kärnkraftsaktivist hade jag aldrig trott för några år sedan. Efter att ha hört lördagsintervjun i P1 med Ebba Busch Thor kan jag dock konstatera att hon uppenbarligen tror att kärnkraftsvurm ska ge hennes parti ökat stöd. Några sakskäl är svåra att se.

I mitt stilla sinne funderar jag över hur hennes partivänner, tidigare generationer av kristdemokrater, som var med i arbetet i Linje 3 inför folkomröstningen 1980 och, liksom jag, ville fasa ut kärnkraften ur energisystemet ser på dagens partiledares blinda reaktortro. Ett viktigt argument mot kärnkraften för KDS:arna den gången, och för många av oss andra, var att slutförvaringen av det radioaktiva avfallet inte var löst. Att producera högaktiv radioaktivitet som måste hållas avskild från allt liv i hundratusentals år stred inte minst mot den kristna förvaltarskapstanken. Faktum är avfallsproblemet ännu inte är löst, även om det finns omstridda planer på en slutförvaring i Östhammar.

Varken avfallet eller andra risker med kärnkraft verkar dock bekymra Ebba Busch Thor. Hon vill att politiken ska ge sig in och styra i den breda energiuppgörelsen. Vattenfall ska beordras att köra Ringhals 1 och 2 vidare mot företagets vilja. Att Vattenfalls vd Magnus Hall har konstaterat att reaktorerna är gamla och att det är olönsamt att rusta dem för fortsatt drift efter 2020 bryr hon sig inte om. Ett nytt uppseendeväckande hugskott från kd-ledaren i lördagsintervjun är dessutom att kärnkraften ska göras till en EU-fråga. Enligt Busch Thor bör EU ta fram en gemensam standard för godkännande av reaktorer och för att ta fram ny kärnkraft. Sedan ska Bryssel uppdra åt två av medlemsländerna att hantera de här frågorna åt hela Unionen. Man tar sig för pannan. Läs mer

Låt vattenkraftens värden utveckla bygder och regioner!

Publicerad i Dagens Samhälle 1 februari 2019

En viktig punkt i Januariavtalet (JA) ärgranboforsen att en ”omfattande skattereform” ska genomföras. Det goda syftet är inte minst att ”utjämna dagens växande ekonomiska klyftor”. Detta måste gälla även de växande regionala klyftorna om målsättningen att hela landet ska leva och växa ska uppfyllas.

Sedan 1999 arbetar vi inom Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner (FSV) för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska få stanna lokalt och regionalt och medverka till utveckling och tillväxt. Till skillnad från jämförbara länder går all beskattning av vattenkraften i Sverige till statskassan. I den omfattande skattereform som planeras måste detta rättas till. Lämpligtvis genom att fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar som ett första steg kommunaliseras eller regionaliseras.

Över 90 procent av landets vattenkraft produceras i de sju skogslänen, kraft som har haft avgörande betydelse för landets utveckling. Läs mer

Energirevolution pågår – sluta kärnkraftsdrömma!

Östersunds-Posten 24 augusti 2018.

Länstidningen 25 augusti 2018

Turerna kring kärnkraften har Solmärkepågått sedan 1970-talet. För två år sedan, 2016, gjordes dock en bred överenskommelse med målet att Sveriges energiproduktion till 100 procent ska vara förnybar 2040. Inga stoppår slogs fast för de kvarvarande reaktorerna, men det underströks att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. Underförstått innebär detta att reaktorerna kommer att stängas av när de inte längre lönar sig.

Jag tog ställning mot kärnkraft efter att ha hört professor Hannes Alfvén vid centerstämman i Luleå 1973. Alfvén pekade på att avfallsfrågan inte var löst och på risken för kärnvapenspridning. Han betecknade kärnkraft och kärnvapen som ”siamesiska tvillingar”. Efter folkomröstningen 1980 fick kärnkraften finnas kvar ytterligare en tid, men debatten flammade åter upp efter kärnkraftsolyckorna i Tjernobyl 1986 och i Fukushima 2011. Hela tiden påpekade vi som är kritiska till kärnkraft att framtiden finns i de förnybara energikällorna, i sol, vind, vatten och bioenergi. Kombinerat med hushållning och teknikutveckling. Läs mer

Agera gemensamt för Jämtland Härjedalen!

(Inlägg till ÖP och LT)
Åren kring 1940 pågick en omfattande vattenkraftsutbyggnad i Jämtlands län. Byggandet skapade jobb, men insikten om skadeverkningarna spred sig också. Den stora striden stod om Tännforsen skulle byggas ut eller inte. Tack vare en bred opinion förhindrades att den fantastiska forsen exploaterades.

Skärmavbild 2015-03-04 kl. 12.52.43Redan den 1 augusti 1941 hade ÖP:s chefredaktör Edwin ”Effe” Magnusson föreslagit ”vattenaccis” för all ström som sändes utanför länsgränsen. Senare  krävde länsstyrelsen skälig kompensation för de skador utbyggnaden innebar. Länets riksdagsledamöter lade en gemensam motion med samma innehåll.

Kraven på ersättning för att Jämtland släppt till sina forsar för elförsörjningen har alltså länge funnits på den politiska agendan. På 1960-talet motionerade Kalle Pettersson i Stugun (m) i riksdagen om vattenkraftsåterbäring. Under Sven Heurgrens tid som landshövding ett par decennier senare agerade länet aktivt och gemensamt för återbäringen, ”ettöringen” (1 öre/Kwh).

För sexton år sedan, 1999, tog kommunalråden Per Söderberg (c) i Östersund och Hans Lundqvist (s) i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) som sedan dess arbetar för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska stanna i berörda regioner/kommuner. Läs mer

Gemensamma tag för Jämtland Härjedalen?!

Under valrörelsen träffade jag Vattenkraftföreträdare för de flesta partier. Jag frågade dem ofta om det inte är dags att samarbeta över partigränserna för att en större del av de värden i form naturresurser regionen levererar – skog, malm och vattenkraft – ska få stanna lokalt och regionalt. Alla var glädjande nog positiva.

Ett konkret exempel på vad ett samarbete kan handla om är kravet att överföra fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar från staten till regionerna. Det borde vara en självklarhet att denna skatt, liksom i våra grannländer Norge och Finland, stannar i regionen. För skogslänen skulle fastighetsskatten på vattenkraft innebära ett tillskott på 5,4 miljarder kronor, varav över en miljard enbart för Jämtland Härjedalen. Dessa medel skulle ge våra bygder ett verkligt lyft. Såväl företag som medborgare skulle få bättre förutsättningar att leva och verka runt om i våra bygder. Läs mer

Industrin behöver en långsiktig energipolitik – utan kärnkraft

DA:s chefredaktör Helle Klein Solmärkehar naturligtvis rätt i industrin inte gagnas av att drömma om ny kärnkraft. Tvärtom behöver Sverige – inte minst den energikrävande basindustrin – en långsiktigt hållbar energipolitik med bred politisk förankring. Därför är det direkt kontraproduktivt att, som IF Metalls och Pappers företrädare Öhman och Larsson, sätta hoppet till nya reaktorer.

I nuvarande politiska läge bör det, åtminstone så småningom, finnas öppningar för en bred och långsiktigt hållbar energiuppgörelse. Det vore bra såväl för landet som för industrin. I en sådan långsiktig uppgörelse finns det inte plats för ny kärnkraft. Grunden för en långsiktigt hållbar energipolitik måste bygga på förnybara energikällor i kombination med energieffektivisering. Läs mer

Satsa helhjärtat på förnybar energi!

Inlägget finns publicerad på SolmärkeLänstidningens webb.

”Den svenska energidebatten bör starta om och utgå från det nya läge som råder – nämligen att kärnkraften av allt att döma håller på att prisa sig själv ur marknaden.”

Citatet kommer från en av de hittills politiskt viktigaste artiklarna detta supervalår, en krönika i tidskriften Fokus. Skribent är ekonomiprofessorn Klas Eklund, med förflutet som rådgivare till de socialdemokratiska statsministrarna Olof Palme och Ingvar Carlsson, och därefter bland annat chefsekonom på banken SEB. Eklund har varit övertygad kärnkraftsförespråkare, men inser nu att denna energikälla aldrig kan bli lönsam och därmed inte har någon framtid. Läs mer

Sätt stopp för uranjägarna!

(Inlägg i Länstidningen 8 april 2014, kartan visar CPM:s planer i Oviken)Karta Oviken

I Jämtland finns goda förutsättningar att producera förnybar energi. Vattenkraften är utbyggd och utmaningen idag är dels att göra den mer miljövänlig genom fler fisktrappor/faunapassager och andra miljöåtgärder, dels att se till att länet får en rättmätig del av de värden som generas. Vindkraftsproduktionen är omfattande och mer byggs, solkraften är på gång. Bioenergiproduktion från jord- och skogsbruk kommer att bli allt viktigare. Potentialen är stor och vi är stolta över att medverka till den gröna energiomställningen.

Vad vi däremot är absoluta motståndare till är brytning av uran. Därför kräver vi att kommunerna ska kunna sätta stopp redan på prospekteringsstadiet – eller ännu hellre ett totalförbud mot uranbrytning. Idag skapar internationella prospekteringsbolag med huvudkontor i Canada och Australien oro i bygderna genom sina uranbrytningsplaner. Läs mer

Kampen mot kärnkraften går vidare

Skärmavbild 2014-03-19 kl. 14.54.58På min första centerstämma – i Luleå 1973 – lyssnade jag till professor Hannes Alfvén. Han varnade för kärnkraften, eller atomkraften som det hette då, och pekade på att slutförvaringen inte var löst och att denna energikälla kräver ett centraliserat samhälle. Vi var många centerpartister, med Thorbjörn Fälldin i spetsen, som därefter engagerade oss mot kärnkraften. Själv var jag med om att starta Aktion Stoppa Kärnkraften (ASK) hösten samma år, en organisation som senare bytte namn till Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen.

Jag är fortfarande – minst – lika övertygad om att kärnkraften är en farlig och dyr energikälla, som snarast bör fasas ut, som jag var för 41 år sedan. Därför känns det mycket bra att journalisten och författaren Åsa Moberg har uppdaterat  och samlat den kunskap som idag finns om kärnkraften i boken ”Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten” (Natur och Kultur). Om det nu är någon som tror att kärnkraftens problem och risker skulle vara lösta tar boken honom eller henne ur den villvarelsen. Läs mer

Del av vattenkraftens värden till berörda regioner!

För 15 år sedan, 1999, tog granboforsencenterpartisten Per Söderberg i Östersund och socialdemokraten Hans Lundqvist i Ragunda initiativet till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Sedan dess kämpar vattenkraftskommunerna i skogslänen över partigränserna för att en rättmätig del av de stora värden som det strömmande vattnet genererar ska stanna i de kommuner/regioner som släppt till sina forsar för landets elförsörjning.

Att knappast något av de värden vattenkraften genererar stannar lokalt är absurt, bygdemedlen uppgår i hela landet bara till ungefär 110 miljoner kronor per år. Samtidigt tog statskassan 2013 in hela 5,4 miljarder kronor (5 400 000 000) i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar, en kraftig höjning jämfört med året innan (3,7 miljarder kronor). Från Jämtlands län gick förra året över en miljard kronor från vattenkraften till staten i fastighetsskatt. Enbart Ragunda, med nio stora vattenkraftverk i Indalsälven, bidrog med över en halv miljard kronor. Även Krokom, Strömsund, Åre och Härjedalen levererade ett hundra miljoner kronor eller mer till Anders Borg – och så fortsätter det även i år. Läs mer