Kategoriarkiv: Jobb och arbetsliv

Lär av Norges kraftfulla distriktspolitik!

Ett inlägg som jag har sänt till ett antal centertidningar inför Framtidsstämman. Bilden: Granboforsens kraftstation i Indalsälven. Stationen drivs av Jämtkraft.

Partistyrelsens förslag till idéprogram för Centerpartiet är ett stort steg framåt jämfört med vad Ankersjögruppen presterade före jul. Den kalla ultraliberala tonen är utbytt mot en varmare, centergrön ton. Engagemanget från distrikt, kretsar och enskilda medlemmar har fått genomslag som sig bör i en folkrörelse.

Ett område där den kommande stämman emellertid bör skärpa skrivningarna är den regionala utvecklingspolitiken. Skrivningar om vikten av en levande landsbygd och av att stärka de gröna näringarna är utmärkta men räcker inte. Lokalt genererade resurserna bör i högre grad bidra till utveckling i kommuner och regioner. Det handlar också om decentralisering. Läs mer

Politiken har ansvar för hela landet

Politiken – regering och riksdag – har ansvar för att det ska finnas bra förutsättningar för utveckling, inte minst i form av kommunikationer, i hela landet. Självfallet gäller det även huvudstadsområdet och jag har förståelse för att investeringar behöver göras där. Jag kan dock konstatera att regeringens intresse uppenbarligen – av dagens inlägg på DN debatt att döma – är större när det gäller att bygga tunnelbanor och förbifarter kring Stockholm än att satsa på att rusta Inlandsbanan och bygga Norrbottniabanan.

Vad jag främst vänder mig emot i de fyra partiledarnas inlägg är att de okritiskt verkar acceptera dagens befolkningskoncentration till huvudstadsregionen. ”Tillväxten förväntas inte avta, utan de kommande tjugo åren bedöms Stockholms läns befolkning att öka med en halv miljon människor”, skriver man bland annat.

En regering har ansvar för hela landet, för att ge alla regioner förutsättningar att växa och utvecklas. Att befolkningen i snabb takt koncentreras är varken bra för de regioner, där befolkningen minskar eller för Stockholm och övriga storstadsområden där tillväxten främst sker. Varken utglesning eller ohämmad tillväxt är av godo. I glesbygden blir det svårare att upprätthålla en bra service för människor och företag, i storstadsområdena blir resultatet trängsel, miljöproblem och bostadsbrist. En balanserad utveckling av hela landet är den bästa gemensamma resursanvändningen.  Läs mer

Växtkraft i Krokom

Befolkningen i Jämtlands län fortsätter att minska, i år med 211 personer till strax över 126 000 personer. Bland länets kommuner är det endast Krokom (+ 43 personer) och Östersund (+ 5 personer) som ökar.

För Krokom är siffran förhållandevis positiv. Kommunen har kunnat erbjuda bra boendemiljöer och bra service när det gäller skola och omsorg. Därför har fler, inte minst barnfamiljer, valt att bosätta sig i kommunen. Arbetet för att utveckla hela Krokoms vidsträckta kommun går vidare under parollen Vi gör plats för växtkraft. Läs mer

Fördjupat samarbete i Nordens Gröna Bälte

”Den 7 juli 2015 återupprättas unionen mellan brödrafolken.”

Efter tre dagar i Tröndelag sitter jag nu på Mittnabotåget på väg hem till Jämtland. Det är alltid stimulerande att besöka grannarna i väster – och för varje gång blir jag allt mer övertygad om att gränsen vid Storlien är ett onödigt hinder för närmare samarbete.

Historien har genom seklerna spelat regionen många spratt. Freden i Brömsebro 1645 innebar att östtrönderna i Jämtland skiljdes från fränderna i väster genom en ny nationsgräns. Även om Jämtlandsbönderna fortsatte med sina handelsresor till Levanger och Trondheim krånglade gränsen till det.

Unionen mellan Sverige och Norge från 1814 underlättade kontakterna. I slutet av 1800-talet kom influenser och kapital in västerifrån i Jämtland. Genom järnvägen till Trondheim som stod färdig 1882 blev det lättare för jämtarna att resa till trönderhuvudstaden.

Upplösningen av unionen 1905 drabbade förmodligen Jämtlands län mer än någon annan del av Sverige. När centralmakten i Stockholm, liksom i Oslo, ensidigt tänkte nord- syd hamnade Jämtland vid sidan. Detta trots den centrala positionen mitt på Skandinaviska halvön.

Inför folkomröstningarna om EU-medlemskap 1994 var vi många som såg ett nära nordiskt samarbete som ett bättre alternativ än att bli en del av Brysselunionen. När Sverige och Norge valde olika relationer till EU var vi många som befarade att samarbetet i Norden – och då inte minst mellan Tröndelag och Jämtland/Härjedalen – skulle stå tillbaka under överskådlig tid. Så var det också till en början. Läs mer

Nu växer vattenbrukslandet

vattufiskEfter att på regeringens uppdrag ha utrett vattenbrukets möjligheter i Sverige är jag övertygad om att fiskodling i norra Sveriges inland har goda möjligheter att bli en viktig näring, producera mat av högsta kvalitet och skapa välkomna arbetstillfällen. Titeln på utredningen var talande nog Det växande vattenbrukslandet.

Nu växer vattenbruket också i praktiken. Yrkeshögskoleutbildningen i Kälarne är igång med över 20 intresserade elever, varav många har ambitionen att starta egna vattenbruksföretag. Och i Ströms Vattudal växer nu landets hittills största vattenbruk fram.

Idag besökte Pelle Åsling och jag Ströms Vattudal och Vattendalens Fisk. Här träffade vi först centerkollegan Göran Espmark, på vars strand nu det nya företaget växer fram. Sten-Åke Carlsson är en av ägarna och den som leder arbetet. På två platser i sjön finns nu stora kassar där regnbåge och röding växer sig stora. När verksamheten är utbyggd kommer företaget att producera 3 200 ton fisk per år.

Att odla fisk i ett reglerat och onaturligt näringsfattigt vatten är i praktiken en restaureringsåtgärd för miljön. Samtidigt som mat av hög kvalitet produceras. I framtiden behöver vattenbruket kraftigt växa om mänskligheten ska fortsätta att äta fisk i nuvarande omfattning – och i dessa bygder finns förutsättningarna för att odla denna fisk. Besöket i Ströms Vattudal var givande och inspirerande.

Bilden: Göran Espmark, Pelle Åsling och Sten-Åke Carlsson framför den växande fiskodlingen.

Mona gör det svårt för sig

På dagens DN debatt (var annars) gör Mona Sahlin och Thomas Östros ett utspel om att Socialdemokraterna vill minska långtidsarbetslösheten med 90.000 personer. Det är naturligtvis en utmärkt målsättning.

Men Socialdemokraterna gör det inte lätt för sig. Samtidigt som de sätter upp höga målsättningar i kampen mot arbetslösheten vill de avskaffa RUT, där ungefär 75 procent av de anställda kommer direkt från arbetslöshet. Dessutom vill man avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Sådana åtgärder som vad jag kan förstå riskerar att öka arbetslösheten.

Sahlin och Östros har goda ambitioner, men trovärdigheten dalar när man samtidigt kommer med förslag som hotar tusentals befintliga jobb…

Huvudstadsborna vill flytta ut på landet

Fyra av tio Oslobor vill flytta från huvudstaden och ut i landet. Det framgår av en ny opinionsundersökning från Sentio. Många ser möjligheterna att få en bättre livskvalitet om de lämnar trängseln i ”Oslogryta” för landsbygden – och många gör också slag i saken och flyttar.

Jag är övertygad om att många stockholmare och andra svenska storstadsbor också ser fördelarna med att bo ute i landet. Skillnaden är att Norge har en mer offensiv distriktspolitik som gör det lättare att välja den bostadsort man egentligen önskar. I Sverige dominerar huvudstadsperspektivet i politik, media och näringsliv på ett annat sätt än i Norge. Förutsättningarna blir därefter. Det är inte bra att Stockholms län växer med 40 000 invånare per år medan många kommuner i norr ständigt tvingas kämpa mot ett krympande befolkningsunderlag – särskilt som detta egentligen inte är ett utslag för folkliga önskemål.

Det är hög tid att lära av Norge och ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar för utveckling. Kraftfulla verktyg för att möjliggöra detta är återföring av vattenkraftsmedel, geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter, omlokalisering av statliga jobb från Stockholm till övriga landet och en offensiv satsning på bra infrastruktur i hela landet. Det är bara att sätta igång och förverkliga visionen!