Politiken har ansvar för hela landet

Politiken – regering och riksdag – har ansvar för att det ska finnas bra förutsättningar för utveckling, inte minst i form av kommunikationer, i hela landet. Självfallet gäller det även huvudstadsområdet och jag har förståelse för att investeringar behöver göras där. Jag kan dock konstatera att regeringens intresse uppenbarligen – av dagens inlägg på DN debatt att döma – är större när det gäller att bygga tunnelbanor och förbifarter kring Stockholm än att satsa på att rusta Inlandsbanan och bygga Norrbottniabanan.

Vad jag främst vänder mig emot i de fyra partiledarnas inlägg är att de okritiskt verkar acceptera dagens befolkningskoncentration till huvudstadsregionen. ”Tillväxten förväntas inte avta, utan de kommande tjugo åren bedöms Stockholms läns befolkning att öka med en halv miljon människor”, skriver man bland annat.

En regering har ansvar för hela landet, för att ge alla regioner förutsättningar att växa och utvecklas. Att befolkningen i snabb takt koncentreras är varken bra för de regioner, där befolkningen minskar eller för Stockholm och övriga storstadsområden där tillväxten främst sker. Varken utglesning eller ohämmad tillväxt är av godo. I glesbygden blir det svårare att upprätthålla en bra service för människor och företag, i storstadsområdena blir resultatet trängsel, miljöproblem och bostadsbrist. En balanserad utveckling av hela landet är den bästa gemensamma resursanvändningen. 

Det finns en rad möjliga konkreta åtgärder som regering och riksdag kan vidta för att ge alla delar av landet förutsättningar att utvecklas. Låt mig peka på några:

– En bra infrastruktur i hela landet, främst vägar, järnvägar och bredband

– En grundläggande samhällsservice i alla delar av landet

– Omlokalisering av statliga myndigheter från Stockholmsregionen till övriga landet för att stärka de regionala arbetsmarknaderna

– Geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter för att ge företag och kommuner likvärdiga konkurrensförutsättningar (används mycket framgångsrikt i Norge)

– En rättmätig del av vattenkraftens värdeskapning till de kommuner/regioner som släppt till sina forsar. Detta kan exempelvis ske genom att fastighetsbeskattningen på vattenkraft (och vindkraft) överförs från staten till berörda kommuner/regioner. Så är det i alla övriga jämförbara länder. En decentralisering av skattebaser bör prövas även på andra områden.

– Ett moderniserat och uppdaterat utjämningssystem mellan landets kommuner och landsting. Gör snarast verklighet av det eniga utredningsförslaget!

Det är hög tid att genomföra dessa konkreta åtgärder för att ge alla delar av vårt vidsträckta land någorlunda likvärdiga utvecklingsförutsättningar. Det handlar om att ta hela landet i bruk, gärna under parollen stad och land – hand i hand. Förväntningarna är särskilt stora på mitt eget parti, det decentralistiska partiet Centerpartiet.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *