”Världens bästa bönder” behöver bättre lönsamhet

Bilden: Enigheten var Fores Boksläppöverraskande stor om vikten av att utveckla det svenska jordbruket när Helena Jonsson släppte sin nya bok. Från vänster: LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson, miljöprofessor Johan Rockström, LRF-ordföranden Helena Jonsson och moderatorn, Fores vd Mattias Goldmann.

Nyligen var jag med på avgående LRF-ordföranden Helena Jonssons boksläpp i den gröna tankesmedjan Fores lokaler i Stockholm. I Sverige ser inte ut som du tror (8tto förlag) ger hon sin syn på det svenska jordbrukets utmaningar och möjligheter.

Mest intressant denna dag var emellertid inte boken, i sig mycket läsvärd, utan diskussionen denna afton. Inbjudna recensenter var LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson och miljöprofessorn Johan Rockström. Det som framfördes förebådar förhoppningsvis en ny tid då Sveriges bönder får det stöd och det beröm de förtjänar. Jag blev positivt överraskad.

De tre var överens om böndernas nyckelroll om Sverige ska bli världens första fossilfria samhälle och visa vägen mot en hållbar framtid. En del ”miljövänner” framför annars en okunnig kritik om att bönderna skulle bedriva ett miljöskadligt ”industrijordbruk”. Miljöprofessor Rockström vet bättre och även om mer måste göras slog han fast:

Vi har världens bästa bönder, världens bästa djurhållning och det minsta antibiotikaanvändandet. Detta är något att vara stolt över – och då bör vi också föra en politik som ger jordbruket goda förutsättningar.

LO-ordföranden ”Kålle” underströk att vi har en bra djurhållning och hur viktigt det är att pressa ned användningen av antibiotika. Han jämförde med USA, där mer antibiotika går till till friska djur än till sjuka människor.

Helena Jonsson var säkert glad över recensionerna. En allians mellan bönder, arbetare och miljövänner för ett hållbart jordbruk kan bli ett lyft. Men det krävs mer än vackra ord. Bondeledaren underströk hur viktiga betesdjuren är för mångfald, artrikedom och öppna landskap. Hon pekade även på hur betydelsefullt bondeskogsbruket är, inte minst för klimatet:

Allt vi bygger av trä och allt papper binder kol så länge det står eller återvinns. Och på mindre än hundra år har Sveriges skogstillgångar fördubblats. Något att fundera över för de tjänstemän som från ovan vill avsätta böndernas skog till naturreservat…

Enligt livsmedelsstrategin ska Sveriges matproduktion öka och sårbarheten i livsmedelskedjan minska. Det är på tiden. Som Jonsson visar ligger den svenska självförsörjningsgraden idag under 50 procent, medan den i Finland ligger kring 80 procent. Även om EU sköter jordbrukspolitiken finns det uppenbarligen utrymme för nationella åtgärder.

”Världens bästa bönder” måste kunna driva sina gårdar med lönsamhet. Det måste exempelvis bli stopp för import av mat som har producerats med oetiska och ohållbara metoder som är förbjudna i Sverige. Detta även om Bryssel måste utmanas. Handel med mat är inte samma sak som handel med kylskåp.

Att böndernas och arbetarnas organisationer, liksom miljörörelsen, är överens om att gå vidare mot ett hållbart jordbruk som producerar mer mat är positivt. Men för att möjliggöra detta krävs politiska beslut.

Sverige kan producera mycket mer mat än idag på ett hållbart sätt. Om ”världens bästa bönder” ska bli framgångsrika måste produktionen löna sig ekonomiskt.

Håkan Larsson, centerpartist på Rödön

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *