”Årets Margareta” – ett fint pris

ÅretsmargaretaEtt unikt och fint pris utdelas varje år till en kvinnlig företagare i Krokoms kommun, ”Årets Margareta”. Bakgrunden är att Anders F Nilsson, bonde i Västerkälen, i samband med sin 60-årsdag ville göra något för sin kommun i stället för att få presenter. Eftersom Margareta Winberg var vice statsminister och bodde i Krokom valde han namnet på priset efter henne.

I samband med Krokomsdagen i lördags (27 augusti) delade Margareta Winberg ut årets pris till Tina Miinin, som driver Alsens chokladverkstad. Tina har successivt byggt upp sitt företag hemma i Helleberg. Idag drar verkstaden till sig chokladälskare från hela landet. Tina är en verkligt välförtjänt Årets Margareta! Grattis!

Bilden: Från vänster: Maria Söderberg, kommunstyrelsens ordförande i Krokom, Carina Grahn Hellberg, 2010 års Årets Margareta, Margareta Winberg som gett namn åt priset och Tina Miinin, 2011 års Årets Margareta.

Sätt decentralisering och miljöansvar i centrum!

(Inlägg, publicerat i Gotlänningen/Gotlands tidningar den 7 juli 2011)

Centerpartiets ideologi kan sammanfattas i begreppet ekohumanism. Den förenar humanismens respekt för människovärdet och tro på varje människas möjligheter med ekologins insikter om de villkor naturen ger för människa och samhälle. Ur Centerpartiets partiprogram (2001)

I kväll håller Maud Olofsson sitt sista tal i Almedalen som centerledare. Efter tio år lämnar hon vid stämman i Åre i september över stafettpinnen till en ny partiordförande.

Under Mauds ledning har Centerpartiet tagit plats i regeringen och utvecklats i liberal riktning. Även om partiet har kunnat påverka den förda politiken har de opinionsmässiga framgångarna i stort sett uteblivit. Många uppfattar inte mervärdet i centerpolitiken när sammanhållningen inom alliansen har fått gå före den egna politiken.

Det har stor betydelse att Centerpartiet får en ny kraftfull partiledning, men ännu viktigare är vägen i det politiska landskapet framöver. Ska Centerpartiet fortsätta att tävla med andra partier i ”liberalism” eller ska partiet tydligare markera sin egen gröna, decentralistiska identitet?

Redan när Bondeförbundet grundades för 100 år sedan fanns en frihetlig, liberal kärna i det nya partiets budskap. Idealet var en levande landsbygd med självägande bönder, som – tillsammans med sina familjer – självständigt kunde utveckla sina gårdar. Flera nyckelpersoner under de första decennierna – som partigrundaren Carl Berglund och partiets förste statsminister Axel Pehrsson-Bramstorp – började sina politiska banor som liberaler.

En orsak till Bondeförbundets bildande var emellertid insikten att otyglad marknadsliberalism leder till koncentration och centralisering. För att motverka ökande klyftor mellan stad och land, mellan regioner och samhällsgrupper krävs ramar för marknadskrafterna. Marknaden ska vara samhällets tjänare, inte dess herre. Denna insikt delade Bondeförbundet tidigt med andra agrardemokratiska partier i Europa. Fortsätt läsa

Dags för öppen diskussion om centerframtiden

Idag fick vi klart besked; Maud Olofsson avgår vid centerstämman i Åre 22-25 september. Det var ett bra och klokt besked – och det är en styrka att partiordföranden själv inser när det är dags att lämna över stafettpinnen som ledare för den gröna folkrörelsen.

Jag hoppas att vi fram till Årestämman får en öppen och fri diskussion om såväl hur partiledningen ska se ut och om vilken roll Centerpartiet ska spela i svensk politik framöver. För min del hoppas jag att vi ska tydliggöra Centerpartiets gröna och decentralistiska profil och identitet så att partiet känns igen – samtidigt som partiet förnyar sig för att offensivt och konstruktivt kunna möta framtiden. Jag utvecklade min syn i en artikel på Newsmill tidigare i år, Centerpolitik för Det Goda Livet. Utmaningen för partiet är att kunna kombinera en stärkt ställning bland partiets traditionella kärngrupper runt om i landet med att samtidigt vinna nya väljare även i de större städerna. Det gick på 1970-talet och bör gå även på 2010-talet.

Min förhoppning är att Centerpartiet ska kunna utforma ett starkt grönt alternativ till såväl de röda som de blå partierna. Det är lätt att instämma med förre partiordföranden Olof Johansson när han i en kommentar säger:

Jag tycker att partiet måste hålla kvar den gröna färgen, miljö, naturresurser och förnybart. Där kommer bli konkurrens mellan Centern och Miljöpartiet om den gröna färgen – och vi var först. Frågan är kanske om Centerpartiet ska se Miljöpartiet som en huvudmotståndare eller som ett parti att samarbeta med för att skapa ett starkt grönt alternativ i svensk politik. Jag ser gärna att en sådan möjlighet prövas framöver. Fortsätt läsa

Grön Politik för Det Goda Livet

Inlägg på Newsmill 21 april 2011:

Sverige behöver en tydlig grön och decentralistisk politik. Centerpartiet har de naturliga förutsättningarna att fylla denna viktiga roll, men det kräver att partiet med full kraft lyfter fram sina egna profilfrågor, skärper sin profil och träder ut ur alliansskuggan. Det är dags för Grön Politik för Det Goda Livet!

Under senare år har Centerpartiet allt oftare framställt sig som ett liberalt parti bland andra liberala partier. Detta har medverkat till att göra partiet otydligt, särskilt som det är något oklart vilken ”liberalism” det handlar om, socialliberalism, grön liberalism, nyliberalism eller en liberalism helt utan prefix. Det är dags att tydligare lyfta fram partiets egen unika gröna och decentralistiska profil.

Redan när Bondeförbundet bildades för ett sekel sedan fanns en frihetlig, socialliberal kärna i partiets politik. Idealet var en levande landsbygd med självägande bönder som, tillsammans med sina familjer, självständigt kunde utveckla sina gårdar. Det handlade i hög grad om att skapa rättvisa mellan olika samhällsgrupper, om att ge landsbygdens folk likvärdiga levnadsförhållanden med stadsborna.

Social marknadsekonomi

Flera centrala personer i Bondeförbundet under partiets första decennier startade sina politiska banor som liberaler. Det gäller partigrundaren Carl Berglund, liksom partiets förste statsminister Axel Pehrsson Bramstorp, som inledde sin riksdagsbana som liberal. En orsak till Bondeförbundets bildande var insikten om att en otyglad marknadsliberalism leder till koncentration och centralisering, till ökande klyftor mellan land och stad, mellan olika grupper i samhället. Liksom för övriga agrardemokratiska partier, som bildades runt om i Europa i början av 1900-talet, byggde Bondeförbundet på värden som frihet, social rättvisa, trygghet, kooperation och decentralisering. Denna idéströmning kallas av statsvetarna för agrarianism.

Bondeförbundet betecknades tidigt som ett ”naturligt centerparti” i det politiska landskapet. Som mittenparti kunde partiet samverka åt såväl höger som vänster utifrån möjligheterna att få genomslag för sina hjärtefrågor. Genom krisuppgörelsen 1933, av de politiska motståndarna föraktfullt kallad kohandeln, mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna inleddes ett rödgrönt samarbete som fick stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Tillsammans byggde böndernas och arbetarnas partier upp det svenska folkhemmet under de kommande decennierna. Fortsätt läsa

Fler namn till partistyrelsen

Tage Påhlsson och Jan Gullmark i Ånge hör till de centerpartister som är tydliga i sin kritik, även offentligt, mot utvecklingen inom Centerpartiet under senare år. De vill se en mer kraftfull regional- och landsbygdspolitik. Rättvisefrågor och skatt efter bärkraft är andra frågor som de erfarna Ångepolitikerna understryker. De uttrycker synpunkter som jag tror delas med ganska många centerväljare – och därför ska de tas på allvar.

I veckan har Påhlsson och Gullmark intervjuats såväl i Sundsvalls Tidning som i Dagbladet – och nu presenterar de en rad namnförslag till den partistyrelse som ska väljas vid stämman i Åre i september. De lyfter fram Lena Ek som sitt favoritförslag till partiledarposten. Dessutom nämner de Sven Bergström, Reinhold Hellgren, Pelle Åsling och undertecknad, Håkan Larsson, som förslag till partistyrelsen.

Det känns hedrande att bli omnämnd i de här sammanhangen. Viktigare är emellertid att Centerpartiet får en styrelse som är representativ för hela rörelsen, såväl för kärngrupperna runt om i landet som för de nya grupper partiet har attraherat under senare år. Ska partiet framgångsrikt kunna gå till offensiv måste man hämta näring från de gröna och decentralistiska rötterna och samtidigt möta framtiden med en konstruktiv politik. Centerpartiet behöver en nystart för att kunna växa sig starkt. Grön Politik för Det Goda Livet!

Det fascinerande vattnet

Skogensvatten2Mitt uppdrag som nationell vattensamordnare är intressant och stimulerande. På uppdrag av miljödepartementet följer jag arbetet med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten för att underlätta dialog mellan olika intressen.

Att vårda vattnet, vårt viktigaste livsmedel och grunden för allt liv, är avgörande för vår framtid. Mycket tyder på att vattenbrist hotar på många håll i världen framöver. I det perspektivet har Sverige, med våra unikt stora vattenresurser, ett stort ansvar.

Häromdagen fick jag boken Skogens vatten i min hand. En vacker, men framför allt innehållsrik och lättillgänglig bok med med fantastiska illustrationer. Boken är skriven av tre kunniga personer, biologerna Stefan Bleckert och Erik Degerman, tillsammans med zoologen Lennart Henrikson på uppdrag av skogsägarrörelsen.

Även om boken i första hand riktar sig till skogsägare – inte minst med råd om hur man kan restaurera påverkade vatten i skogen – är den en guldgruva för alla vattenintresserade – och det är vi ju förhoppningsvis alla.

Det finns många intressanta fakta i Skogens vatten. Ett tänkvärt exempel är att det buteljerade vatten många köper kostar ungefär 1000 gånger mer än det kommunala kranvattnet. Oftast är detta vatten (minst) lika bra. Detta faktum visar samtidigt hur viktigt det är att vi vårdar vattnet så att vi även i framtiden har ett utmärkt dricksvatten i kranarna. Parasitutbrott, som det i Östersund, måste undvikas genom bra rening. Men det är framför allt vattnet i de 20 procent av landets yta som täcks av sjöar, vattendrag och våtmarker, liksom grundvattnet, som det är vårt ansvar att hålla rent även för framtida generationer.

Skogens vatten är viktigt. En stor del av Sverige är täckt av skog och vattnet därifrån flyter så småningom ut i sjöar, vattendrag och havet. Därför känns det bra att skogsägarrörelsen tar vattenvården på allvar och ger ut böcker av det här slaget.

Bilden: Utsikt genom fönstret från Åflo kvarn, Krokoms kommun, Jämtland – omslagsbild på Skogens vatten.

Ut ur Alliansskuggan?

58-gronpolitik-stor-m-kloveSå har då Centerpartiets valanalysgrupp, under ledning av Annie Johansson, presenterat sin rapport. Äntligen kan vi kanske förvänta oss en diskussion om hur Centerpartiet kan finna ny kraft och åter växa till ett av landets viktigaste partier. Jag tänker bidra med en del synpunkter.

Det finns mycket bra i rapporten I skuggan av alliansens framgång, -nystart för de gröna liberalerna. Gruppen konstaterar att Centerpartiets ledning mer har sett till Alliansens bästa än till det egna partiets profilering. Toppstyrda kompromisser när det gäller kärnkraften och FRA har skapat osäkerhet och tvivel i den egna rörelsen. Kritiken i rapporten är tydlig mot sättet besluten togs på, men många centerpartister är också kritiska till ställningstagandena i sak. Nu krävs att Centerpartiet träder ut ur alliansskuggan och tydligare driver sina egna hjärtefrågor.

I rapporten konstateras helt riktigt att för Centerpartiet är värderingar som egenmakt, självbestämmande, decentralisering, social och ekologisk hållbarhet, småföretagande, lika villkor och solidaritet givna och behöver användas för att söka svaren på dagens och morgondagens samhällsproblem och utmaningar. Som Yngve Sunesson konstaterar i Hallands Nyheter fattas ett nyckelord för centerpolitik nämligen rättvisa, det som var kärnan i budskapet när partiet bildades för 100 år sedan.

Yngve Sunesson kritiserar också i sin ledare Räds inte kamp för landsbygden analysgruppen för att av någon obegriplig anledning vara rädd för att ta strid för landsbygdens intressen. Det är också mitt intryck att en sådan rädsla finns i rapporten. Centerpartiet ska självfallet inte vara rädd för att uppfattas som landsbygdens parti framför andra, det är ju partiets historiska roll. Det behöver inte alls innebära sämre möjligheter att vinna stöd i de större städerna, tvärtom. Tror analysgruppen att det skulle vara negativt att uppfattas som ett intresseparti för landsbygden tänker man helt enkelt fel. Den starka förankringen på landsbygden är en tillgång när det gäller att bredda partiet och nå nya grupper. Utmaningen är att behålla kärngrupperna och samtidigt vinna nya väljare, inte att byta väljarkår. Fortsätt läsa

Spännande diskussioner hos Senterpartiet

BortenMoeI mars har Senterpartiet landsmöte i Stjördal. Det kan bli en både viktig och spännande tillställning. Klart är att lantbruksminister Lars Peder Brekk avgår från posten som partiets vice ordförande. Han har avsagt sig uppdraget.

Senterpartiet fick inför valet ett omdiskuterat ekonomiskt stöd från två kraftbolag. Om stödet överensstämmer med lagen undersöks för närvarande av norska Ekokrim och skulle slutsatsen bli att partiet har brutit mot lagen och åtalas kan partiordföranden Liv Signe Naversete tvingas att lämna sin post. Därför är läget osäkert, men samtidigt spännande, i Centerpartiets norska systerparti.

Mycket tyder på att Ola Borten Moe, stortingsledamot från Sör-Tröndelag och barnbarn till den legendariske senterledaren och statsministern Per Borten, väljs in i partiledningen vid landsmötet i Stjördal. Enligt en opinionsundersökning i tidningen Nationen har Borten Moe starkast stöd både inom partiet och bland allmänheten.

Andra kandidater till partiledningen är Marit Arnstad, tidigare bland annat energi- och oljeminister från Nord-Tröndelag och partiets finanspolitiske talesman Per Olaf Lundteigen. De är alla tre starka kandidater, men Borten Moe framstår allt mer som huvudfavoriten. Skulle Navarsete tvingas avgå kan han bli senterledare redan i mars. Sörtröndern Borten Moe har uppenbarligen stärkt sin ställning under det senaste året. Han har bland annat argumenterat för att samarbetet i sentrum/mitten i norsk politik bör stärkas.

I september går Norge till lokalval till kommuner och fylken. Valrörelsen börjar komma igång. I går, fredag, drog Liv Signe Navarsete upp linjerna för Senterpartiets valrörelse i ett tal inför Senterpartiets landsstyre. Från vår sida av gränsen har vi goda skäl att följa valrörelsen hos grannarna i väster.

Senterpartiet har, liksom det svenska systerpartiet, för närvarande problem med låga opinionssiffror. Även om partierna återfinns i olika regeringskonstellationer har de mycket gemensamt, historiskt, ideologiskt och sakpolitiskt. De är systerpartier med samma idégrund. Partierna har också en lång historia av samarbete och jag anser att det nu är läge att åter utveckla utbytet och samarbetet över gränsen. Senterpartiet och Centerpartiet skulle exempelvis må väl av att utbyta erfarenheter och en diskussion om hur de centergröna idéerna kan utvecklas och stärkas på 2000-talet. Ekohumanismens tid är här – om centerpartisterna på båda sidor av Kölen tar vara på möjligheterna!

Bilden: Ola Borten Moe framstår som den starkaste kandidaten till posten som vice ordförande i Senterpartiet. I förgrunden Per Olaf Lundteigen, en annan intressant kandidat till den norska partiledningen. (Ur tidningen Nationen)