Sverige behöver ett starkt grönt decentralistiskt parti

(Inlägg publicerat bland annat i Östersunds-Posten 8/1 och  Skånska Dagbladet 5/1 2011)

Till skillnad från den öppna eftervalsdebatten inom Socialdemokratin och hos Kristdemokraterna är det nästan tyst från centerhåll. Detta trots att även Centerpartiet förlorade stöd i valet, inte minst bland kärngrupperna på landsbygden.

Jag ser goda möjligheter för Centerpartiet att komma igen – men det förutsätter att potentialen som självständigt, grönt och decentralistiskt parti i politikens centrum tas till vara. Drar partiet inte de rätta slutsatserna av väljarnas dom kan det gå illa 2014. Det kan rent av handla om att vinna eller försvinna som riksdagsparti.

I slutet av januari ska Centerpartiets valanalysgrupp under Annie Johanssons ledning presentera sina slutsatser. Det blir förhoppningsvis starten för en bred framtidsdiskussion. Jag har bland annat framfört följande synpunkter till gruppen:

1.  Lyft fram den egna gröna identiteten! Det finns en liberal kärna i centerideologin, men idégrunden är bredare än så. Från partiets start för ett sekel sedan har frihet på ett unikt sätt kombinerats med trygghet, social rättfärdighet, kooperation och decentralisering. Under senare decennier har miljöhänsyn blivit en allt viktigare del av idégrunden. Partiprogrammets beteckning ekohumanism för den gröna centerideologin är utmärkt och bör lyftas fram för att markera partiets unika position. Att konkurrera om att vara mest ”liberal” är ingen framgångsmedicin. Det är genom att understryka det unika, sakpolitiskt och ideologiskt, som Centerpartiet åter kan bli ett starkt alternativ.

Fortsätt läsa

Borten Moe eller Arnstad efter Brekk

Vice ordföranden för Senterpartiet Lars Peder Brekk har gett besked om att han inte ställer upp till omval. Lars Peder fortsätter däremot som Norges lantbruks- och matminister.

Jag tror att nord-tröndern Brekk har mycket kvar att ge. Han är en klok man, som inte minst vill utveckla samarbetet med Sverige. Det visade han med all tydlighet vid det gemensamma mötet med den svenske kollegan Eskil Erlandsson i Rödöns bygdegård före valet.

Vem ska då efterträda Lars Peder – och kanske i framtiden bli ny senterledare? Om detta pågår en allt intensivare diskussion hos grannarna i väster. Mycket tyder på att efterträdaren kommer från Tröndelag, Senterpartiets starkaste region.

De två namn som nämns mest är Ola Borten Moe från Sör-Tröndelag och Marit Arnstad från Nord-Tröndelag. Båda är mycket kompetenta, karismatiska och möjliga framtida partiledare. Ola Borten Moe är stortingsledamot och barnbarn till den legendariske statsministern Per Borten. Marit Arnstad är jurist och har varit olje- och energiminister och verkar efter några år utanför den centrala politiken vara beredd att komma igen på riksnivå.

Det blir intressant att följa diskussionen hos Senterpartiet. I mars tar partiet beslut vid landsmötet i Stjördal.

Sören Wibe fattas oss

Idag på förmiddagen nåddes jag av ett sorgligt besked. Sören Wibe har avlidit i Umeå efter en kort tids sjukdom.

Jag hade hört att Sören har varit sjuk under hösten, men inte förstått hur allvarligt det var. Det känns dystert att han nu har lämnat oss.

Under perioden 2002 – 2006 satt vi båda i riksdagen, Sören som socialdemokrat och jag som centerpartist. Vi var inte överens på en del områden, exempelvis när det gällde energifrågor, men när det gäller synen på EU fann vi varandra. Båda var vi mer kritiska till Unionens utveckling än våra partier och vi resonerade ofta om de här frågorna.

Framför allt samarbetade vi nära inför folkomröstningen om euro eller krona 2003. Sören Wibe spelade med sitt stora engagemang och sina omfattande kunskaper en mycket viktig roll i arbetet på nej-sidan. Som ekonomiprofessor hade han stora kunskaper som var av stort värde. I nätverket Europa ja – euro nej samarbetade Sören och jag främst med Nils Lundgren, Lena Ek och Jonas Sjöstedt. Många gånger samlades vi inför och under kampanjen i centerkansliet i riksdagen för att lägga upp arbetet. Sören Wibe var en nyckelperson på nej-sidan och betydde mycket för den positiva utgången av folkomröstningen.

Även efter framgången i folkomröstningen har Sören och jag haft en hel del kontakt. Inför EU-valet 2009  deltog vi exempelvis i en gemensam debatt i Umeå. Senast i början av året skrev vi en gemensam debattartikel om problemen inom eurozonen, vilken publicerades i flera tidningar. Sören var uppvuxen i Östersund och flera gånger träffades vi när han var på besök i Jämtland.

Sören Wibe var en varm och positiv person. Han var i grunden en övertygad socialdemokrat, även om han för ett par år sedan lämnade sitt parti för att leda Junilistan. Han var personligt övertygad om  de ställningstaganden han gjorde, han var minst av allt någon partimegafon. Socialdemokraterna ville ofta hålla tillbaka Sören Wibe och placerade honom en bit ned på sina vallistor, men väljarna såg med sina kryss till att han blev både EU-parlamentariker och riksdagsledamot. Han var en folkets man i de parlament där han verkade.

Sören Wibe har gått bort, han fattas oss. Vi är många i olika partier och organisationer som känner saknad efter honom. Jonas Sjöstedt skriver exempelvis varmt om honom på sin blogg.

Jul på Rödön

Familjen Larsson-Söderberg Julen 2010-2Julen på Rödön i familjens sköte är över. Vi har haft det bra och vilsamt.

I början av Julhelgen var det väldigt kallt. Under flera dagar pendlade temperaturen kring minus 30 grader – och det är alltför mycket. Nu har temperaturen blivit mera mänsklig, samtidigt som vi har fått ett ordentligt tillskott på snötäcket.

Att ha hela familjen Larsson/Söderberg samlad under helgerna känns förstås mycket bra. På bilden är vi samlade i soffan hos mormor Geja. Från vänster: Håkan, Maria, Kristin, Martin och Kalle.

God Jul och Gott Nytt År 2011!

JulkortBara ett par dagar återstår till Julafton. Idag är det vintersolståndet – och vi börjar gå mot ljusare tider även om kölden är hård just nu.

Jag vill önska alla hemsidans besökare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År 2011. Låt oss ta till vara på de möjligheter till vila och återhämtning som helgerna innebär. Då kan vi möta alla nya utmaningar under det kommande året på bästa sätt.

Polska Centerpartiet PSL vann valframgång

Det polska Centerpartiet PSL lyckades väl i förra helgens lokal- och regionalval. När rösterna räknats samman fick partiet 15,65 procent av rösterna, vilket är klart bättre än opinionsundersökningarna visat.

PSL är världens äldsta genuina och gröna centerparti, grundat 1895. Det är detta agrardemokratiska parti som började använda gröna fanor och fyrklövrar som symboler. Partiet är decentralistiskt, miljöengagerat och resultatinriktat, precis som de nordiska centerpartierna. Det är dags att åter stärka samarbetet mellan den nordiska centerpartierna och systerpartiet i Polen.

Hyfsat resultat för polska Centerpartiet

På söndagen genomfördes regionalval i vårt grannland söder om Östersjön, Polen. Någon större uppmärksamhet har valet inte fått i Sverige, vilket är typiskt men skäl att beklaga.

Preliminärt fick det största regeringspartiet, det högerliberala Medborgarplattformen störst stöd med 33,8 procent av rösterna. I huvudstaden fick Medborgarplattformens borgmästarkandidat egen majoritet.

Det konservativa partiet PiS fick stöd av 27 procent av väljarna, med Socialdemokraterna SLD stöddes av 15,1 procent. Det polska Centerpartiet PSL fick 13,1 procent av rösterna, vilket är ett förhållandevis bra resultat.

PSL är världens äldsta gröna centerparti, grundat 1895. De gröna centeridéerna har överlevt både inhemsk diktatur, nazistiskt terrorvälde och ett halvsekel av kommunism. Idag sitter PSL i Polens regering. Partiordföranden Waldemar Pawlak är ekonomiminister och vice premiärminister.

De nordiska centerpartierna har all anledning att stärka kontakterna med det polska Centerpartiet.

Risk för högerstyre i Norge

Just nu visar opinionsundersökningarna att Höyre och Fremskrittspartiet har egen majoritet bland de norska väljarna. Håller detta i sig är risken stor att Norge får en blå-blå regering efter nästa stortingsval.

En högerregering, där missnöjespartiet Fremskrittspartiet har stort inflytande, riskerar att hota områden där Norge verkligen är ett föredöme, exempelvis distriktspolitiken. Samtidigt kan man konstatera att det uppenbarligen finns ett utbrett missnöje med den sittande röd-gröna regeringen.

Blockpolitik är ingen hit för ett centerparti, vare sig det stavas Centerpartiet och sitter i en blå-grön regering som i Sverige eller Senterpartiet och sitter i en röd-grön regering som i Norge. Jag är övertygad om att Centerpartiet/Senterpartiet måste stärka sin egen gröna och ekohumanistiska  identitet som ett konstruktivt mittenparti som är berett att samarbeta för att genomföra så mycket som möjligt av sin politik. Därför är det intressant att företrädare för Senterpartiet deltar i diskussioner om att återupprätta sentrumsalternativet i norsk politik. Måhända kan detta visa sig viktigt för att förhindra en kraftig högervridning av norsk politik.

Dagens citat: Nödvändig självrannsakan (c)

Centerpartiet har sin bas, om än försvagad, på landsbygden och klarar sig inte utan den basen. Bara med en stark bas kan partiet växa utanför och ovanför basen. Den insikten, tillsammans med en förnyelse av politiken, gav stora framgångar på 1960- och början av 1970-talen.

En förnyelse som hämtar kraften ur basen behövs även på 2010-talet. Men ska Annie Johansson lyckas peka ut strategin räcker det inte att, som i DN, kritisera M. Då måste hon våga peka på även interna misstag.

Yngve Sunesson i Hallands Nyheter

Kryssräkningen klar

Så har då länsstyrelsen räknat klart kryssen när det gäller riksdagsvalet. Jag får gratulera Pelle Åsling till en fantastisk framgång i kryssjakten. Pelle blir krysskung med hela 3488 kryss. Så många som 33,26 procent av alla centerväljare i Jämtlands län har satt ett kryss framför krysskungen Pelle. Av centerväljarna i länet har över 54 procent satt ett kryss framför en kandidat, högst andel i hela landet.

Jag fick också många kryss, men hamnar ändå långt efter Pelle. Bland väljarna i Jämtlands län har 1 237 – 11,80 procent – satt ett kryss framför mitt namn. Det är faktiskt en större andel än de flesta invalda centerriksdagsledamöter. De invalda som har fått en större kryssandel än jag är Pelle Åsling, Annie Johansson, Eskil Erlandsson, Maud Olofsson och Ulrika Carlsson. Kryssningen i Jämtlands län i alla partier ser ut så här, enligt ÖP.

Nu är det ändå så att vi bara har ett centermandat från Jämtlands län och det tar alltså Pelle Åsling. Spekulationerna i ÖP om att ett utjämningsmandat dessutom skulle kunna hamna hos Centerpartiet i Jämtlands län låter för bra för att vara sant. Men skulle det inträffa är det förstås mycket glädjande och bara att tacka och ta emot.