Greklands kris är eurons kris

(Inlägg, publicerat i Länstidningen den 29 juni 2011)

Den ekonomiska och politiska krisen i Grekland fördjupas. Mycket tyder på att landet är på väg mot ett ekonomiskt sammanbrott. EU och IMF har ingen annan medicin att erbjuda än nedskärningar, utförsäljningar och höjda skatter, vilket orsakar medborgarnas raseri.

Den grekiska tragedin förvånar inte. Landet tog sig in i Euroland med hjälp av manipulerade och förskönande siffror om läget i ekonomin. Utbredd korruption och en illa fungerande, alltför stor, statsapparat har gjort läget än värre. Fortsätt läsa

Kraftsamling i Tröndelag

Grannkommunerna i Tröndelag – från ”svenskegrensen” i Storlien till Trondheimsfjorden –  samlar krafterna och bildar den gemensamma Vaernesregionen – fra fjord til fjell. I samarbetet ingår tre kommuner i Sör-Tröndelag  och tre kommuner i Nord-Tröndelag.

De sex kommunerna – Meråker, Stjördal, Frosta, Selbu, Malvik och Tydal – bildar tillsammans ett expansivt kluster, något av ett alternativ till Trondheim.  Kring flygplatsen i Vaernes händer väldigt mycket för närvarande. Senast före jul presenterade Trondheims havn planer på att bygga ett logistikcentrum på Hell, nära Stjördals centrum och Vaernes flygplats. I planen pekar man speciellt på vikten av att knyta samman med det svenska järnvägsnätet via Meråkerbanen.

Det som händer på andra sidan gränsen innebär spännande möjligheter även för Jämtlands län. Vi har mycket goda skäl att följa vad som händer i Tröndelag och utveckla samarbetet västerut. I ett nära öst- västsamarbete i Nordens Gröna Bälte, från kust till kyst, ligger en verkligt stor potential. Låt oss ta vara på dessa möjligheter!

Bra att ha kronan kvar (LT 4/1 2001)

Sju år efter folkomröstningen om euro eller krona inser även många av de som finansierade ja-kampanjen med generösa bidrag att väljarna tog ett klokt beslut när de sa nej till valutabytet. I takt med att eurokrisen fördjupas förstår även storbolagens direktörer att den egna valutan är en tillgång för Sverige.

”Det är svårt att hålla ihop så många länder med så olika förutsättningar”, konstaterar nu SEB-chefen Annika Falkengren – just vad vi eurokritiker hävdade inför folkomröstningen 2003. Krisen inom eurozonen har flera orsaker, men euron är en del av problemet. I valutaunionen ska alla ha samma ränta och växelkurs trots att de ekonomiska förutsättningarna är olika. Det fungerar dåligt – och det ser vi med all tydlighet nu. Fortsätt läsa

Birgittas blinda eurotro

EU-minister Birgitta Ohlsson ser uppenbarligen som en av sina viktigaste uppgifter att propagera för euron. Att verkligheten visar på den gemensamma valutans tillkortakommanden saknar uppenbarligen betydelse för Birgitta.

I Expressen använder Birgitta Ohlsson Estlands anslutning till eurozonen som anledning till ett nytt utspel.  I artikeln upprepar hon påståendet om att det bara är en tidsfråga innan alla länder kring Östersjön har gett upp sina egna valutor för euron. Men i verkligheten drar alltfler öronen åt sig – och det med goda argument.

I Polen har exempelvis stödet för euron kraftigt minskat under senare tid. I maj 2010 var 37 procent av polackerna positiva till euron, i december hade siffran sjunkit till 24 procent. De flesta polacker är nöjda med zlotyn och tror inte att en övergång till euron skulle vara till fördel för vare sig den enskilde eller för landet.

Även Polens regering börjar inse riskerna med att överge den egna valutan. Europaministern Mikolaj Dowielewicz förklarade nyligen att euron skjuts på framtiden:

Vi måste vänta och se om planerna för euron kommer att fungera, förklarar Dowielewicz klokt nog. Och varför skulle Polen byta valuta? Att landet har haft en egen, flytande, valuta har medverkat till att man har klarat finanskrisen bättre än nästan alla övriga EU-länder.

Jag tycker att Birgitta Ohlsson bör fundera över om blind eurotro är bra vare sig för Sverige eller för Europa. Är det verkligen hennes uppdrag som minister att propagera för en valuta som en majoritet av de svenska väljarna har tackat nej till? EU-ministern borde åtminstone lyssna till vad hennes medarbetare från LUF-tiden Johan Ingerö har att säga, Eurokampanjen är ett plågsamt minne.

Låt vattenkraften utveckla bygden!

Riksdagens allmänna motionstid är över för den här gången. Jag kan med glädje konstatera att arbetet fortsätter även i riksdagen för att ge de kommuner och bygder som släppt till sina forsar till den gemensamma elförsörjningen äntligen ska få en rättmätig del av de stora värden som det strömmande vattnet genererar. Hos våra grannar i Norge finns sedan länge ett väl fungerande system för återföring av vattenkraftsmedel – och det är hög tid att vi får ett liknande system även hos oss.

Vid en snabb koll finner jag motioner från centerpartisterna Per Åsling och Kenneth Johansson, från moderaterna Lena Asplund och Ulf Berg och från en grupp vänsterpartister med Kent Persson i spetsen. Från Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) kommer vi att hjälpa till att trycka på för att det ska bli resultat av motionerna. Nu är det hög tid för handling på detta angelägna område!

Tillägg: Även de nya centerledamöterna Emil Källström och Helena Lindahl har motionerat i frågan om återföring av vattenkraftsmedel. Jättebra!

Norrmännen mot EU, men för samarbete med Sverige

Motståndet mot EU-medlemskap är större än någonsin i vårt västra grannland. Enligt den senaste opinionsundersökningen från Sentio, publicerad i Nationen, skulle hela 61,6 procent av de norska väljarna rösta nej om det var folkomröstning idag. EU-anhängarna är endast 23,7 procent. Till och med bland det traditionellt mest EU-positiva partiet Höyres väljare skulle 50 procent rösta nej.

Jag har full förståelse för norrmännens ställningstagande. De skulle inte vinna något på att gå in i ett EU, som är i kris. Däremot skulle de förlora en hel del av sitt självbestämmande.

Glädjande nog finns däremot en allt större insikt i Norge om att vi måste öka öst- västsamarbetet på den Skandinaviska halvön. Jag var i Stjördal i förra veckan på ett möte med Stortingets samferdselkommitté och har aldrig tidigare hört så många positiva omdömen om vikten av att förbättra kommunikationerna – och därmed samarbetet – över Kölen. I morgon träffas för övrigt företrädare för Centerpartiet i Jämtlands län och Senterpartiet i Tröndelag i Storlien för att diskutera hur en upprustning/elektrifiering av Meråkerbanan kan påskyndas. Det ligger en mycket stor framtidspotential i ett närmare samarbete över gränsen – och då särskilt för Jämtlands län och Tröndelag.

Euron hotar Europas ekonomi

Idag har jag en gemensam artikel med Nils Lundgren om vikten av att säga nej till euron i ÖP och LT (tyvärr ännu inte på nätet). Jag tycker att det är mycket viktigt att markera att argumenten mot en euroanslutning – och för att behålla kronan – är ännu starkare än när svenska folket röstade nej till euron 2003. Därför är det viktigt att lyfta in frågan inför valet. Självfallet är jag mycket glad över stödet från Nils.

————-

År 2003 fick svenska folket ta ställning till EMU i folkomröstning.  Socialdemokraterna och tre borgerliga partier, som tillsammans hade fått nästan 75 procent av rösterna i valet 2002, drev en intensiv jakampanj och Svenskt näringsliv satsade omkring tre kvarts miljard kronor på ett ja. Detta är, mätt per väljare, den i särklass dyraste valkampanj världen skådat. I stort sett hela pressen stod på jasidan. 

Ändå sa svenska folket nej till euron med stor majoritet, 56 procent mot 42. Centerpartiet stod på nejsidan och drev, med Lena Ek i spetsen, en föredömlig kampanj utan överdrifter och skrämselargument. Många nationalekonomer varnade också för riskerna med en gemensam valuta.

Sju år senare har vi facit. Euron är i djup kris och kostnaderna för att försöka rädda systemet är enorma. Svenska folket, centerpartiet och ett antal ekonomer kan vara stolta över att de stod emot EMU-propagandan. Det var rätt att säga nej. Fortsätt läsa

Världens näst konkurrenskraftiga ekonomi

Ibland hävdas att Sverige är på dekis och förlorar internationell konkurrenskraft. Verkligheten är en annan, i varje fall om man ska tro World Economic Forum.

I årets internationella ranking mellan världens länder placerar sig Sverige på andra plats efter Schweiz. Klart är att Sverige har klarat den internationella finanskrisen bättre än nästan alla andra länder. Dels har vi haft en kompetent regering, dels ska vi vara tacksamma över att vi har en egen valuta och en riksbank som kan sätta en ränta som är anpassad till svensk ekonomi.