Bondeförbundets och Centerpartiets program under 100 år

Jag har länge intresserat mig för BondeförbundetBondeförbundets/Centerpartiets historia och utveckling. Min uppfattning är att partiet står på en egen, unik idégrund, som kan följas genom historien och som är väl värd att bygga vidare på i vår tid.
För att den intresserade lättare ska kunna ta del av de olika programtexter partiet har fastställt har jag lagt upp dem på min hemsida. Jag har samlat de olika programmen decennievis. Programmen är naturligtvis präglade av sin tid, men det finns en tydlig grön tråd, där frihet kombineras med trygghet, decentralisering och rättvisa.
Välkommen att ta del av dessa intressanta texter:

Bondeförbundets program 1910-talet

Bondeförbundets program 1920-talet

Bondeförbundets program 1930-talet

Bondeförbundets program 1940-talet

Bondeförbundets/Centerpartiets program 1950-talet

Centerpartiets program 1960-talet

Centerpartiets program 1970-talet

Centerpartiets program 1980-talet

Centerpartiets program 1990-talet

Centerpartiets program 2000-talet

Centerpartiets program 2010-talet

Centern_logo_ordmarke

Bf-C-program, 1960-talet (1960, 1964, 1968)

(Bilden: Jämlikhet och trygghet i ett decentraliserat samhälle. Ett tydligt centerbudskap efter partireformationen.)

1960:   CENTERPARTIETSDecentralisering

Valprogram inför valet den 18 september 1960

Sveriges folk går i höst till val av riksdagens andra kammare. Valet avgör hur vårt land skall styras.

De båda valen 1958 blev en stor framgång för centerpartiet. Nu gäller det att ytterligare befästa denna. En ökad uppslutning kring centerpartiet skapar förutsättningar för en politik, som på grundval av den enskilda företagsamheten och de enskilda människornas initiativ främjar en välståndsutveckling till gagn för alla.

Frihet, trygghet, rättvisa och personligt ansvar är ledande paroller för centerpolitiken.

Skatter och ekonomi

är frågor i centrum inför valet. Den allmänna omsättningsskatt, som regeringen genomdrivit, har medfört ett orimligt hårt skattetryck. Denna skattehöjning måste snarast upphävas, så att sparande och produktion främjas. Målsättningen för den nya skatteutredningen måste vara att skapa förutsättningar för ytterligare skattesänkningar. Fortsätt läsa

Klokt av Johannes Antonsson om en europeisk centerunion

(Bilden: Johannes Antonsson var redan som SLU-ordförande starkt engagerad i nordiskt och internationellt centersamarbete. Vid centerstämman 1990, då han lämnat det aktiva partiarbetet, höll han ett engagerat tal för att skapa en europeisk centerunion när järnridån hade fallit.)

De nordiska bondepartierna/centerpartiernaJohannes Antonsson1306Johannes Antonsson grundades i början av 1900-talet och de inledde tidigt ett samarbete. Under mellankrigstiden fanns även kontakter med motsvarande partier i övriga Europa, inte minst med det polska PSL-partiet. Via Gröna internationalen övertog Bondeförbundet och övriga nordiska partier den gröna fanan och fyrklövern som symbol.

Johannes Antonsson var såväl som SLU-ordförande och som vice partiordförande under decennier en stark förespråkare för internationellt centergrönt samarbete. Samarbetet mellan de nordiska centerpartierna var intensivt, men Johannes och Gunnar Hedlund hade redan på 1970-talet även kontakter med bondepartierna i Polen och Bulgarien. Trots att dessa partier nationellt var underordnade de styrande kommunistpartierna levde de gröna idéerna kvar i organisationerna.

Kloka tankar i Hässleholm

Vid centerstämman i Hässleholm 1990, då järnridån just hade fallit, höll Johannes Antonsson ett anförande under rubriken ”Skapa en europeisk centerunion”. Här framförs många kloka tankar, väl värda att ta till sig även för dagens centerpartister.

”Vilken politisk idélinje kommer nu Östeuropas folk att välja för framtidens samhällsbygge?”, frågade sig Johannes och varnade för att man i ”stark välförståelig aversion mot det kommunistiska förflutna” kommer att öppna för motsatsen, ”ohämmad kapitalism och otyglad marknadsekonomi”. Här hade centerrörelsen i Sverige och Norden en stor uppgift, menade han, och fortsatte: Fortsätt läsa

Ett avgörande centerseminarium 1996

(Bilden: Ledare i Östersunds-Posten 30 mars 1996)

”Jag är övertygad om att EMUNej till EMU 1996 är bra för Europa och Sverige. Åtstramningar och besparingar blir inte mindre för de länder som står utanför valutaunionen, snarare tvärtom. Först med EMU kan vi föra en fungerande välfärdspolitik.”

Citatet kommer från ett inlägg av Sveriges första EU-kommissionär Anita Gradin (DN 23 januari 1997). Då pågick sedan något år en ganska omfattande diskussion om huruvida Sverige skulle ge upp kronan för den kommande euron eller inte. Vi som argumenterade mot EMU utmålades inte sällan som mindre vetande.

Idag vill nog många av de gamla euroförespråkarna glömma sina, som det har visat sig, helt verklighetsfrämmande argument för att skrota kronan. Att euron och EMU skulle vara en förutsättning för en fungerande välfärdspolitik, som Anita Gradin, hävdade är det knappast någon som tror på idag. I perspektiv av den djupa grekiska fattigdomskrisen framstår det som tvärtom. Fortsätt läsa

Ömsom vin, ömsom vatten

Min gamle kombattant på ledarsidorna i Jämtland, Peter Swedenmark, har gjort comeback som ledarskribent i Länstidningens e-tidning, som ges ut på söndagar. Som alltid är det intressant att ta del av Peters texter.

Dagens alster från Peter handlar om Centerpartiet under rubriken ”Från succé till fiasko”. I ledaren hävdar han att Centerpartiet i länet gjorde ett succéval 2006, medan förra årets val skulle ha varit ett kapitalt fiasko. Han har delvis rätt, delvis fel.

Jag håller med om att Centerpartiet i länet har all anledning att fundera över varför väljarnas stöd är så mycket lägre i riksdagsvalet än i kommunvalet. Delvis även i regionvalet. Här finns det skäl att noga analysera och dra slutsatser. Ett sådant arbete pågår också i centerdistriktet. Det är oerhört viktigt att stödet vänds uppåt i nästa val till riksdagen för att Centerpartiet ska vara representerat bland länets riksdagsledamöter även framöver.

När det gäller kommunvalen är det emellertid ömsom vin, ömsom vatten och inte det fiasko Peter Swedenmark vill hävda. Vi har nog alla våra problem och möjligheter. Det gäller även det Peter närstående socialdemokratiska partiet. Fortsätt läsa

Inspiration från öster och väster

 

Centerpartiet Finland val 19 april 2015Under senare tid har jag följt såväl Centerpartiet i Finland som Senterpartiet i Norge lite närmare. Det är inspirerande. Båda partierna verkar nämligen vara i god form inför valen senare i år.

Mindre än en månad återstår till riksdagsvalet i Finland. Finländarna går till valurnorna den 19 april. Centerpartiet är för närvarande, enligt opinionsmätningarna, landets i särklass största parti med kring 25 procents uppslutning. Håller det även på valdagen kommer centerledaren Juha Sipilä (se valaffischen, ”Finland i form”) med all sannolikhet att få uppdraget att bilda regering.

Huvudorsaken till det finländska partiets framgångar i opinionen är att man driver en tydlig grön och decentralitisk politik som väljarna känner igen. Utmaningen för Centerpartiet är att få ”Finland i form”. Partiordföranden Juha Sipilä – som uppenbarligen går igenom TV-rutan – har också stor positiv betydelse för framgångarna. Lägg till detta att Centerpartiet framstår som ett tydligt grönt alternativ såväl till Samlingspartiet som till Socialdemokraterna. Partiet går ut till väljarna med sin egen politik samtidigt som man är beredd till regeringssamverkan efter valet. Hård blockpolitik är främmande för Finland. Fortsätt läsa

Kohandel i vår tid?

Decemberuppgörelsen skapar – IMG_3386naturligt nog – diskussion. Den hade i varje fall det goda med sig att det planerade extravalet ställdes in. Men hur kommer det att fungera i praktiken? Har oppositionspartierna lagt sig platt för Stefan Löfvéns regering – eller är uppgörelsen ett utslag av den samförståndsanda som gett svensk politik stabilitet i svåra lägen många gånger tidigare?

(Bilden: Axel Pehrsson Bramstorp kunde samarbeta med Per Albin Hansson. Gunnar Hedlund med Tage Erlander – och, vilket inte framgår av bilden, Olof Johansson med Göran Persson i för landet besvärliga lägen. Frågan är den här typen av rödgröna samarbeten är möjliga även på 2000-talet. Världsmästartecknaren EWK:s illustration på framsidan av Politisk tidskrift 1-2 1983.)

Hur decemberuppgörelsen kommer att fungera i praktiken vet vi inte ännu. Per T Ohlsson jämför i en intressant krönika i dagens Sydsvenskan den nu aktuella uppgörelsen med den så kallade kohandeln mellan Socialdemokraterna med Per Albin Hansson i spetsen och Bondeförbundet under ledning av Axel Pehrsson i Bramstorp på våren 1933. Även den gången kom uppgörelsen överraskande, men den fick stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i Sverige. Det svenska välfärdssamhället, folkhemmet, kunde byggas upp gemensamt av arbetarnas och böndernas politiska partier. Den framväxande fascismen kunde marginaliseras och demokratin stärkas och utvecklas. Med fortsatt blockpolitik kunde det ha gått mycket illa.

Är en kohandel möjlig även i vår tid? Lägger decemberuppgörelsen grunden för en sådan eller motverkar den breda uppgörelser? Fortsätt läsa

Cementera inte blockpolitiken framöver!

Det är bra att det inte blev Bramstorp och Per Albinnågonting av Stefan Löfvéns planer på ett extraval i mars. Föga tyder på ett nytt val hade löst den parlamentariska situationen. Bra är att partierna i stället satte sig vid förhandlingsbordet för att försöka få ordning i den kaotiska politiska situationen. Frågan är dock hur bra uppgörelsen egentligen är i praktiken. Det vet vi inte ännu.

(Bilden: Axel Pehrsson Bramstorp och Per Albin Hansson hade modet att komma överens om krisuppgörelsen 1933, vilket fick stor betydelse för Sveriges utveckling. Förutom Bondeförbundet och Socialdemokraterna röstade en hel del frisinnade/liberala riksdagsledamöter för uppgörelsen.)

Återstår också att se om förhandlingarna har lett till en mer respektfull ton i debatten och om det i praktiken blir möjligt att nå fler breda politiska uppgörelser i olika sakfrågor. Decemberöverenskommelsen får inte leda till att man inte strävar efter att uppnå majoritetsbeslut i riksdagen även om själva regeringsunderlaget är mindre. Det är riksdagens ledamöter som är folkvalda och som är ansvariga inför väljarna.

Vad jag främst – med några dagars perspektiv – oroar mig över är att överenskommelsen kommer att cementera blockpolitiken ytterligare ända fram till 2022 – och att makten i realiteten överförs från de folkvalda riksdagsledamöterna till en minoritetsregering. Det är i så fall inte bra för Sverige och för demokratin – och definitivt inte för mitt eget parti, Centerpartiet. Fortsätt läsa

Nystart för svensk politik?

Planerna på ett extra val till Skärmavbild 2014-12-27 kl. 11.15.43Sveriges riksdag den 22 mars 2015 skrotas. Regeringspartierna – Socialdemokraterna och Miljöpartiet – och Allianspartierna – Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna – har enats om regler för hur Sverige ska kunna styras av en minoritetsregering. Dessutom kommer partierna att förhandla om långsiktiga lösningar när det gäller för landet viktiga frågor som försvaret, pensionerna och energin. (Bilden; ordförandena för de sex partierna vid dagens presentation av överenskommelsen.)

Jag tror att de flesta är överens om att ”decemberöverenskommelsen” är bra för Sverige. Helt säker kan man dock inte vara.

Föga tyder hursomhelst på att ett extra val skulle ha gett ett tydligt utslag och möjliggöra en majoritetsregering. I stället hade omvärldens intryck riskerat att bli att det traditionellt stabila Sverige drabbats av politiskt kaos, vilket inte minst skulle kunnat skada den ekonomiska utvecklingen. Därför innebär överenskommelsen ett ansvarstagande för landet. Att den kaotiska situationen uppstod beror ju på att Sverigedemokraterna inte följde den praxis som tidigare har gjort minoritetsregerande möjligt.  Fortsätt läsa

Dags för samarbete för Jämtland Härjedalens bästa!

Skottland valde med knappSkärmavbild 2013-11-29 kl. 15.20.00 majoritet i veckans folkomröstning att stanna kvar i Storbritannien, åtminstone tills vidare. För att få en majoritet av skottarna att rösta nej till självständighet tvingades dock centralmakten i London lova ökat självstyre, bland annat i skattefrågor.

Det finns klara likheter mellan Skottland och Jämtland (och övriga delar av norra Sverige). Båda är naturresursrika regioner, men rikedomarna hamnar i hög grad på andra håll. Nu har skottarna fått löften om ökat inflytande över skatterna – och samma krav bör vi ställa på centralmakten i Stockholm. Fortsätt läsa