Kategoriarkiv: Krokom och Jämtland

Ingen i Norge vill slå samman halva landet till en region

Regiondebatten har äntligen tagit Skärmavbild 2016-04-05 kl. 15.44.49ordentlig fart. De flesta partier i Jämtlands län (C, L, KD, M) har nu tagit ställning mot ett ”Stornorrland”,  men det största partiet, Socialdemokraterna, verkar fortfarande blint rusa vidare. Trots att man egentligen är mycket tveksamma till en region som omfattar halva Sverige (tio gånger större än Västra Götaland, nästan lika stort som Storbritannien…)

Kartan till höger visar hur absurt Indelningskommitténs kartritande är. I den  kontinuerligt uppdaterade Facebookgruppen Stoppa Stornorrland finns mycket material av intresse i frågan.

Lägger här in mitt senaste bidrag till debatten (på ÖP:s webb den 15 april).

Det är bra att ordföranden i Region Jämtland Härjedalen, Ann-Marie Johansson, har besökt Trøndelag för att ta del av regiondiskussionerna där. Av artikeln i ÖP (15/4) att döma verkar hon emellertid inte dra de logiska konsekvenserna av vad som pågår hos grannarna i väst.

Johansson verkar tro att sammanslagningen av de båda Tröndelagsfylkena skulle vara ett argument för att hos oss bilda en storregion som omfattar halva Sverige. I verkligheten är det tvärtom. Rubriksättningen förstärker dessutom det felaktiga intrycket genom att hävda att en “liknande utveckling” pågår i Norge som i Sverige. Läs mer

Storregioner får inte kommenderas fram

Storregioner?(Publicerat på ÖP:s webb 24 mars 2016)
Något beslut om att Sverige ska delas in i sex storregioner är inte fattat. Än mindre har en sådan indelning diskuterats och förankrats hos de som skulle beröras, nämligen medborgarna. Ändå börjar Norrlandstingens regionförbund (NRF) redan nu förbereda bildandet av ett Stornorrland redan från 2019.

Det finns inga allsidiga konsekvensanalyser av vad det skulle innebära att göra den norra halvan av Sverige till en enda region. Regeringen och dess utredning, Indelningskommittén, tar för givet att stora regioner skulle gynna vård, utveckling och demokrati, men det kan bli precis tvärtom. Att man dessutom vill driva igenom ett beslut om storregioner genom ett enkelt riksdagsbeslut mellan två val gör agerandet ännu allvarligare. Utan att medborgarna får säga sitt riskerar vi att få storregioner utan demokratisk legitimitet. Läs mer

”Jämtland till Norge?”

(Bilden: i september 1991 intervjuades jag i Adresse-Avisen, Trondheim, och väckte redan då tanken på att Jämtland skulle återgå till Norge om Sverige valde att bli medlem i EU.)

De senaste dagarna har jagHL intervju Adressa 1991 gått igenom lådor med gamla tidningar och pressklipp. Då hittar man både mycket och mer som påminner om vad man har sysslat med genom åren.

I högen av gamla tidningsurklipp hittade jag bland annat den här artikeln från Adresse-avisen. Förutom att jag ser oförskämt ung och oförstörd ut blir jag lite förvånad över att jag redan 1991, tre år före folkomröstningen om EU-medlemskap lyfte frågan om Jämtlands nationstillhörighet beroende av vilka relationer Sverige respektive Norge tänkte välja till Bryssel. Jag vet att vi hade en sådan diskussion i själva folkomröstningskampanjen, men jag var uppenbarligen tidigare ute med de här tankarna.

Hade Jämtland Härjedalen fått rösta om huruvida länet skulle tillhöra Sverige eller Norge efter folkomröstningarna 1994, då de båda länderna valde olika EU-relationer, är jag ganska övertygad om att valet hade fallit på det västra landet. Nu var det aldrig någon fråga utan Jämtland har fått göra det bästa av att ingå i EU. Läs mer

Tre stridbara Östersundsredaktörer

(Bilden: Victor Hugo Wickström, en av de tre stridbara publicisterna i Östersund kring sekelskiftet 1900)

Kring sekelskiftet 1900 gick Victor Hugo Wickströmdet hett till i Östersund, i varje fall mellan tidningsredaktionerna. Här fanns tre mycket stridbara publicister som ledde var sin tidning. Häftiga debatter pågick nästan för jämnan med personangrepp och misstänkliggöranden. Ibland stämde redaktörerna varandra. Samtidigt var de på flera sätt pionjärer inom journalistiken.

Vilka var då dessa tre herrar? Agaton Burman startade redan 1877 Östersunds-Posten, den tidning som fortfarande existerar. Han var född i Dvärsätt, son till en kapten och den ende av de tre som hade vuxit upp i Jämtland. De flesta som har studerat skriverierna anser honom som en ganska sansad skribent som främst intresserade för Östersunds och Jämtlands utveckling.

Victor Hugo Wickström har på senare år väckt mer uppmärksamhet – och än mer blir det säkert när Kjell Albin Abrahamson kommer ut med sin bok om honom i höst, ”Att sticka ut – Victor Hugo Wickström, tidningsman, författare, gayaktivist”. Wickström var skomakarson från Hedemora som studerat i Uppsala, Lund, Berlin och Paris. Han betraktades av samtiden som en ”estetsnobb” och retade många genom sitt sätt att vara. Att han var öppet homosexuell gjorde honom ännu mer omstridd i denna viktorianska era. Läs mer

Gör upp med det koloniala tänkandet!

Inlägg publicerat i VattenkraftÖstersunds-Posten och Länstidningen.

En parlamentarisk kommitté för Sveriges landsbygder har tillsatts. Resultatet kan bli bra, men kräver i så fall verkligt nytänkande.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hävdar, tillsammans med kommittéordföranden Johan Persson och kommittéledamoten Anna-Caren Sätherberg, att en sammanhållen politik för landsbygden aldrig tidigare har utretts (ÖP 30 juni). Det är en sanning med viss modifikation. Genom åren har rader av utredningar och kommittéer kommit med förslag om hur hela landet ska kunna utvecklas. Problemet är att de ofta har stannat på papperet.

Ska den nu tillsatta kommittén få ett större värde än tidigare ”hyllvärmare” måste den också leda till konkreta politiska åtgärder.

Läs mer

Dags för jämt-trönderskt OS?!

(Publicerat i ÖP:s pappersversion 20 mars 2015)

Krönikören Pamela Andersson Skärmavbild 2012-08-13 kl. 09.40.33pläderar i ÖP (16/3) för en svensk ansökan om att få arrangera vinter-OS 2026. Skid-VM i Falun, som var fantastiskt på flera sätt, inspirerar Pamela att föreslå olympiska vinterspel i Stockholm/Falun/Åre om elva år.

Jag håller med om att det är på tiden att Sverige äntligen bjuder in världens idrottsungdom till olympiska vinterlekar. Det finns emellertid ett annat, och enligt min mening, bättre alternativ, ett OS i Trondheim/Åre/Östersund. Förutsättningarna för ett sådant arrangemang är bättre än tidigare. Detta sagt utan att jag har något emot Falun. Läs mer

Agera gemensamt för Jämtland Härjedalen!

(Inlägg till ÖP och LT)
Åren kring 1940 pågick en omfattande vattenkraftsutbyggnad i Jämtlands län. Byggandet skapade jobb, men insikten om skadeverkningarna spred sig också. Den stora striden stod om Tännforsen skulle byggas ut eller inte. Tack vare en bred opinion förhindrades att den fantastiska forsen exploaterades.

Skärmavbild 2015-03-04 kl. 12.52.43Redan den 1 augusti 1941 hade ÖP:s chefredaktör Edwin ”Effe” Magnusson föreslagit ”vattenaccis” för all ström som sändes utanför länsgränsen. Senare  krävde länsstyrelsen skälig kompensation för de skador utbyggnaden innebar. Länets riksdagsledamöter lade en gemensam motion med samma innehåll.

Kraven på ersättning för att Jämtland släppt till sina forsar för elförsörjningen har alltså länge funnits på den politiska agendan. På 1960-talet motionerade Kalle Pettersson i Stugun (m) i riksdagen om vattenkraftsåterbäring. Under Sven Heurgrens tid som landshövding ett par decennier senare agerade länet aktivt och gemensamt för återbäringen, ”ettöringen” (1 öre/Kwh).

För sexton år sedan, 1999, tog kommunalråden Per Söderberg (c) i Östersund och Hans Lundqvist (s) i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) som sedan dess arbetar för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska stanna i berörda regioner/kommuner. Läs mer

Gemensamma tag för Jämtland Härjedalen?!

Under valrörelsen träffade jag Vattenkraftföreträdare för de flesta partier. Jag frågade dem ofta om det inte är dags att samarbeta över partigränserna för att en större del av de värden i form naturresurser regionen levererar – skog, malm och vattenkraft – ska få stanna lokalt och regionalt. Alla var glädjande nog positiva.

Ett konkret exempel på vad ett samarbete kan handla om är kravet att överföra fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar från staten till regionerna. Det borde vara en självklarhet att denna skatt, liksom i våra grannländer Norge och Finland, stannar i regionen. För skogslänen skulle fastighetsskatten på vattenkraft innebära ett tillskott på 5,4 miljarder kronor, varav över en miljard enbart för Jämtland Härjedalen. Dessa medel skulle ge våra bygder ett verkligt lyft. Såväl företag som medborgare skulle få bättre förutsättningar att leva och verka runt om i våra bygder. Läs mer

Dags för samarbete för Jämtland Härjedalens bästa!

Skottland valde med knappSkärmavbild 2013-11-29 kl. 15.20.00 majoritet i veckans folkomröstning att stanna kvar i Storbritannien, åtminstone tills vidare. För att få en majoritet av skottarna att rösta nej till självständighet tvingades dock centralmakten i London lova ökat självstyre, bland annat i skattefrågor.

Det finns klara likheter mellan Skottland och Jämtland (och övriga delar av norra Sverige). Båda är naturresursrika regioner, men rikedomarna hamnar i hög grad på andra håll. Nu har skottarna fått löften om ökat inflytande över skatterna – och samma krav bör vi ställa på centralmakten i Stockholm. Läs mer

Låt Jämtlands län behålla en rättmätig del av vattenkraftens värden

(Publiceras inom kort i The VattenkraftBusiness Magazine Scandinavia)
För femton år sedan, 1999, tog centerpartisten Per Söderberg i Östersund och socialdemokraten Hans Lundqvist i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Sedan dess kämpar vattenkraftskommunerna i skogslänen över partigränserna för att en rättmätig del av de stora värden som genereras av det strömmande vattnet ska stanna hos de berörda regionerna och kommunerna. I grunden handlar det om att förpassa en centralistisk, närmast kolonial, syn på naturresurserna till historien.

I mitten av 1900-talet skapades många jobb i de kommuner där vattenkraften byggdes ut. I dag är vattenkraften i stort sett utbyggd, den är fjärrstyrd och ger få jobb lokalt. Samtidigt är den utbyggda vattenkraften lönsam och ger goda intäkter såväl till staten som till kraftbolagen. Medan vattenkraftskommunerna i hela landet får nöja sig med ungefär 110 miljoner kronor per år i bygdemedel tar statskassan in hela 5,4 miljarder kronor enbart i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar. Läs mer