Kategoriarkiv: Krokom och Jämtland

Lägg korten på bordet i regionfrågan!

Grönbok Stoppa Stornorrland

Bilder:
1. Det föreslagna ”Stornorrland” skulle omfatta halva landet och bli Europas i särklass största region.

2. Region Jämtland Härjedalen är till ytan långt större än dagens Västra Götaland.

Tankesmedjan Framtid Jämtland Skärmavbild 2016-06-06 kl. 10.44.30har utarbetat en ”Grönbok” om förslaget till storregioner, där man kräver korten på bordet i denna oerhört viktiga framtidsfråga. Det finns många starka argument mot storregioner i allmänhet och ”Stornorrland” i synnerhet.

Nedan kan du läsa sammanfattningen av grönboken. På länken i längst upp eller i slutet på detta inlägg kan du läsa hela rapporten. Huvudförfattare är Sten Rentzhog och Nils-Bertil Nilsson.

För och emot Stornorrland och andra storregioner

SAMMANFATTNING

Trots lagstiftningens krav på att alla omständigheter ska vara utredda har varken regeringen eller Region Jämtland Härjedalen gjort något försök att undersöka konsekvenserna.

Ett litet undantag är två rapporter från regionkansliet, som anses visa följderna av att gå med eller stanna utanför Stornorrland. Men de behandlar bara regionens egna uppgifter och samarbetet kring regionsjukhuset. Konsekvenserna för näringsliv och länsutveckling diskuteras inte alls. Dess- utom snedvrids analysen genom det tvivelaktiga antagandet att nuvarande samarbete med grannlänen måste upphöra om de bildar storregion utan oss.

Regeringens och Indelningskommitténs argument för storregioner sägs vara att man vill ha:

  • Jämnstora regioner för att kunna ge likvärdig service i hela landet.
  • Regioner med större skattekraft än dagens.
  • Regioner som kan ansvara för specialistsjukvården.
  • Ökad samverkan över dagens länsgränser.
  • Samordning av regional och statlig förvaltning i gemensamma regioner.Dessutom sägs att storregioner skulle ha en starkare röst gentemot staten än de nuvarande länen. Alla dessa argument diskuteras i nästa avsnitt.
    I floden av invändningar och varningsord märks bland annat att:
  • Demokratin äventyras av ökade avstånd till beslutsfattarna.
  • De nya regionerna får vinnare och förlorare, centrum och periferi
  • Hela landet riskerar att drabbas av en förödande centralisering.
  • Klyftorna ökar, storstadsområdena vinner, glesbygdslänen förlorar.

Läs mer

Se upp för kartritning från ovan

Publicerad i Östersunds-Posten och Länstidningen den 3 juni 2016.

Skärmavbild 2016-06-06 kl. 10.44.30 Just nu läser jag en intressant bok om Mellanöstern av Ingmar Karlsson, tidigare diplomat och en av våra främsta kännare av regionen. Titeln är ”Roten till det onda” – och då blir man förstås nyfiken på vad som ligger bakom dagens förfärliga situation i länder som Syrien och Irak.

Roten till dagens onda kan sökas ett hundra år tillbaka, till 1916, menar Karlsson. Då satte sig britter och fransmän i hemliga förhandlingar om hur de skulle dela upp det Osmanska riket, som höll på att falla samman. De drog streck på kartan utan hänsyn till den flertusenåriga civilisationens historia, kultur och religion. Resultatet är konstlade statsgränser, som idag hundra år senare drabbar människor hårt.

Av detta kan man lära att kartritande från ovan är en farlig verksamhet. Tar man inte hänsyn till de människor som berörs kan konsekvenserna bli allvarliga.

Läs mer

När medborgarna glömdes bort…

Kommentar till Socialdemokraternas beslut att säga ja till Stornorrland innan det ens finns ett beslut och innan frågan har diskuterats och förankrats bland länsborna.Håkan maj -14-webb

Farhågorna besannades och Socialdemokraterna i länet tog ställning för att Jämtland Härjedalen ska inordnas i en storregion som täcker halva Sveriges yta. Detta beslut tas trots att det inte ens finns något regeringsförslag, än mindre riksdagsbeslut, om att storregioner ska bildas.

Planen verkar vara att genom ett enda riksdagsbeslut nästa år ställa väljarna inför fullbordat faktum. Landet ska delas in i sex storregioner utan att frågan vare sig prövas i ett val eller i en folkomröstning. I norr är det tydligen särskilt bråttom. I dagarna tänker man inleda förhandlingar om ett Stornorrland för att kunna starta verksamheten 2019. Utan formella beslut och utan ambition att lyssna till de som berörs, medborgarna.

Under de senaste veckorna har jag diskuterat regionfrågan med många länsbor och kan konstatera att förespråkarna för att Jämtland Härjedalen ska inordnas i en jätteregion är få. Inte ens när jag besökte Socialdemokraternas öppna möte i regionfrågan i Krokom mötte jag någon entusiasm. Snarare tvärtom. Läs mer

Ingen i Norge vill slå samman halva landet till en region

Regiondebatten har äntligen tagit Skärmavbild 2016-04-05 kl. 15.44.49ordentlig fart. De flesta partier i Jämtlands län (C, L, KD, M) har nu tagit ställning mot ett ”Stornorrland”,  men det största partiet, Socialdemokraterna, verkar fortfarande blint rusa vidare. Trots att man egentligen är mycket tveksamma till en region som omfattar halva Sverige (tio gånger större än Västra Götaland, nästan lika stort som Storbritannien…)

Kartan till höger visar hur absurt Indelningskommitténs kartritande är. I den  kontinuerligt uppdaterade Facebookgruppen Stoppa Stornorrland finns mycket material av intresse i frågan.

Lägger här in mitt senaste bidrag till debatten (på ÖP:s webb den 15 april).

Det är bra att ordföranden i Region Jämtland Härjedalen, Ann-Marie Johansson, har besökt Trøndelag för att ta del av regiondiskussionerna där. Av artikeln i ÖP (15/4) att döma verkar hon emellertid inte dra de logiska konsekvenserna av vad som pågår hos grannarna i väst.

Johansson verkar tro att sammanslagningen av de båda Tröndelagsfylkena skulle vara ett argument för att hos oss bilda en storregion som omfattar halva Sverige. I verkligheten är det tvärtom. Rubriksättningen förstärker dessutom det felaktiga intrycket genom att hävda att en “liknande utveckling” pågår i Norge som i Sverige. Läs mer

Storregioner får inte kommenderas fram

Storregioner?(Publicerat på ÖP:s webb 24 mars 2016)
Något beslut om att Sverige ska delas in i sex storregioner är inte fattat. Än mindre har en sådan indelning diskuterats och förankrats hos de som skulle beröras, nämligen medborgarna. Ändå börjar Norrlandstingens regionförbund (NRF) redan nu förbereda bildandet av ett Stornorrland redan från 2019.

Det finns inga allsidiga konsekvensanalyser av vad det skulle innebära att göra den norra halvan av Sverige till en enda region. Regeringen och dess utredning, Indelningskommittén, tar för givet att stora regioner skulle gynna vård, utveckling och demokrati, men det kan bli precis tvärtom. Att man dessutom vill driva igenom ett beslut om storregioner genom ett enkelt riksdagsbeslut mellan två val gör agerandet ännu allvarligare. Utan att medborgarna får säga sitt riskerar vi att få storregioner utan demokratisk legitimitet. Läs mer

”Jämtland till Norge?”

(Bilden: i september 1991 intervjuades jag i Adresse-Avisen, Trondheim, och väckte redan då tanken på att Jämtland skulle återgå till Norge om Sverige valde att bli medlem i EU.)

De senaste dagarna har jagHL intervju Adressa 1991 gått igenom lådor med gamla tidningar och pressklipp. Då hittar man både mycket och mer som påminner om vad man har sysslat med genom åren.

I högen av gamla tidningsurklipp hittade jag bland annat den här artikeln från Adresse-avisen. Förutom att jag ser oförskämt ung och oförstörd ut blir jag lite förvånad över att jag redan 1991, tre år före folkomröstningen om EU-medlemskap lyfte frågan om Jämtlands nationstillhörighet beroende av vilka relationer Sverige respektive Norge tänkte välja till Bryssel. Jag vet att vi hade en sådan diskussion i själva folkomröstningskampanjen, men jag var uppenbarligen tidigare ute med de här tankarna.

Hade Jämtland Härjedalen fått rösta om huruvida länet skulle tillhöra Sverige eller Norge efter folkomröstningarna 1994, då de båda länderna valde olika EU-relationer, är jag ganska övertygad om att valet hade fallit på det västra landet. Nu var det aldrig någon fråga utan Jämtland har fått göra det bästa av att ingå i EU. Läs mer

Tre stridbara Östersundsredaktörer

(Bilden: Victor Hugo Wickström, en av de tre stridbara publicisterna i Östersund kring sekelskiftet 1900)

Kring sekelskiftet 1900 gick Victor Hugo Wickströmdet hett till i Östersund, i varje fall mellan tidningsredaktionerna. Här fanns tre mycket stridbara publicister som ledde var sin tidning. Häftiga debatter pågick nästan för jämnan med personangrepp och misstänkliggöranden. Ibland stämde redaktörerna varandra. Samtidigt var de på flera sätt pionjärer inom journalistiken.

Vilka var då dessa tre herrar? Agaton Burman startade redan 1877 Östersunds-Posten, den tidning som fortfarande existerar. Han var född i Dvärsätt, son till en kapten och den ende av de tre som hade vuxit upp i Jämtland. De flesta som har studerat skriverierna anser honom som en ganska sansad skribent som främst intresserade för Östersunds och Jämtlands utveckling.

Victor Hugo Wickström har på senare år väckt mer uppmärksamhet – och än mer blir det säkert när Kjell Albin Abrahamson kommer ut med sin bok om honom i höst, ”Att sticka ut – Victor Hugo Wickström, tidningsman, författare, gayaktivist”. Wickström var skomakarson från Hedemora som studerat i Uppsala, Lund, Berlin och Paris. Han betraktades av samtiden som en ”estetsnobb” och retade många genom sitt sätt att vara. Att han var öppet homosexuell gjorde honom ännu mer omstridd i denna viktorianska era. Läs mer

Gör upp med det koloniala tänkandet!

Inlägg publicerat i VattenkraftÖstersunds-Posten och Länstidningen.

En parlamentarisk kommitté för Sveriges landsbygder har tillsatts. Resultatet kan bli bra, men kräver i så fall verkligt nytänkande.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hävdar, tillsammans med kommittéordföranden Johan Persson och kommittéledamoten Anna-Caren Sätherberg, att en sammanhållen politik för landsbygden aldrig tidigare har utretts (ÖP 30 juni). Det är en sanning med viss modifikation. Genom åren har rader av utredningar och kommittéer kommit med förslag om hur hela landet ska kunna utvecklas. Problemet är att de ofta har stannat på papperet.

Ska den nu tillsatta kommittén få ett större värde än tidigare ”hyllvärmare” måste den också leda till konkreta politiska åtgärder.

Läs mer

Dags för jämt-trönderskt OS?!

(Publicerat i ÖP:s pappersversion 20 mars 2015)

Krönikören Pamela Andersson Skärmavbild 2012-08-13 kl. 09.40.33pläderar i ÖP (16/3) för en svensk ansökan om att få arrangera vinter-OS 2026. Skid-VM i Falun, som var fantastiskt på flera sätt, inspirerar Pamela att föreslå olympiska vinterspel i Stockholm/Falun/Åre om elva år.

Jag håller med om att det är på tiden att Sverige äntligen bjuder in världens idrottsungdom till olympiska vinterlekar. Det finns emellertid ett annat, och enligt min mening, bättre alternativ, ett OS i Trondheim/Åre/Östersund. Förutsättningarna för ett sådant arrangemang är bättre än tidigare. Detta sagt utan att jag har något emot Falun. Läs mer

Agera gemensamt för Jämtland Härjedalen!

(Inlägg till ÖP och LT)
Åren kring 1940 pågick en omfattande vattenkraftsutbyggnad i Jämtlands län. Byggandet skapade jobb, men insikten om skadeverkningarna spred sig också. Den stora striden stod om Tännforsen skulle byggas ut eller inte. Tack vare en bred opinion förhindrades att den fantastiska forsen exploaterades.

Skärmavbild 2015-03-04 kl. 12.52.43Redan den 1 augusti 1941 hade ÖP:s chefredaktör Edwin ”Effe” Magnusson föreslagit ”vattenaccis” för all ström som sändes utanför länsgränsen. Senare  krävde länsstyrelsen skälig kompensation för de skador utbyggnaden innebar. Länets riksdagsledamöter lade en gemensam motion med samma innehåll.

Kraven på ersättning för att Jämtland släppt till sina forsar för elförsörjningen har alltså länge funnits på den politiska agendan. På 1960-talet motionerade Kalle Pettersson i Stugun (m) i riksdagen om vattenkraftsåterbäring. Under Sven Heurgrens tid som landshövding ett par decennier senare agerade länet aktivt och gemensamt för återbäringen, ”ettöringen” (1 öre/Kwh).

För sexton år sedan, 1999, tog kommunalråden Per Söderberg (c) i Östersund och Hans Lundqvist (s) i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) som sedan dess arbetar för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska stanna i berörda regioner/kommuner. Läs mer