Kategoriarkiv: Regional rättvisa

Se upp för kartritning från ovan

Publicerad i Östersunds-Posten och Länstidningen den 3 juni 2016.

Skärmavbild 2016-06-06 kl. 10.44.30 Just nu läser jag en intressant bok om Mellanöstern av Ingmar Karlsson, tidigare diplomat och en av våra främsta kännare av regionen. Titeln är ”Roten till det onda” – och då blir man förstås nyfiken på vad som ligger bakom dagens förfärliga situation i länder som Syrien och Irak.

Roten till dagens onda kan sökas ett hundra år tillbaka, till 1916, menar Karlsson. Då satte sig britter och fransmän i hemliga förhandlingar om hur de skulle dela upp det Osmanska riket, som höll på att falla samman. De drog streck på kartan utan hänsyn till den flertusenåriga civilisationens historia, kultur och religion. Resultatet är konstlade statsgränser, som idag hundra år senare drabbar människor hårt.

Av detta kan man lära att kartritande från ovan är en farlig verksamhet. Tar man inte hänsyn till de människor som berörs kan konsekvenserna bli allvarliga.

Läs mer

Gör upp med det koloniala tänkandet!

Inlägg publicerat i VattenkraftÖstersunds-Posten och Länstidningen.

En parlamentarisk kommitté för Sveriges landsbygder har tillsatts. Resultatet kan bli bra, men kräver i så fall verkligt nytänkande.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hävdar, tillsammans med kommittéordföranden Johan Persson och kommittéledamoten Anna-Caren Sätherberg, att en sammanhållen politik för landsbygden aldrig tidigare har utretts (ÖP 30 juni). Det är en sanning med viss modifikation. Genom åren har rader av utredningar och kommittéer kommit med förslag om hur hela landet ska kunna utvecklas. Problemet är att de ofta har stannat på papperet.

Ska den nu tillsatta kommittén få ett större värde än tidigare ”hyllvärmare” måste den också leda till konkreta politiska åtgärder.

Läs mer

Agera gemensamt för Jämtland Härjedalen!

(Inlägg till ÖP och LT)
Åren kring 1940 pågick en omfattande vattenkraftsutbyggnad i Jämtlands län. Byggandet skapade jobb, men insikten om skadeverkningarna spred sig också. Den stora striden stod om Tännforsen skulle byggas ut eller inte. Tack vare en bred opinion förhindrades att den fantastiska forsen exploaterades.

Skärmavbild 2015-03-04 kl. 12.52.43Redan den 1 augusti 1941 hade ÖP:s chefredaktör Edwin ”Effe” Magnusson föreslagit ”vattenaccis” för all ström som sändes utanför länsgränsen. Senare  krävde länsstyrelsen skälig kompensation för de skador utbyggnaden innebar. Länets riksdagsledamöter lade en gemensam motion med samma innehåll.

Kraven på ersättning för att Jämtland släppt till sina forsar för elförsörjningen har alltså länge funnits på den politiska agendan. På 1960-talet motionerade Kalle Pettersson i Stugun (m) i riksdagen om vattenkraftsåterbäring. Under Sven Heurgrens tid som landshövding ett par decennier senare agerade länet aktivt och gemensamt för återbäringen, ”ettöringen” (1 öre/Kwh).

För sexton år sedan, 1999, tog kommunalråden Per Söderberg (c) i Östersund och Hans Lundqvist (s) i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) som sedan dess arbetar för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska stanna i berörda regioner/kommuner. Läs mer

Gemensamma tag för Jämtland Härjedalen?!

Under valrörelsen träffade jag Vattenkraftföreträdare för de flesta partier. Jag frågade dem ofta om det inte är dags att samarbeta över partigränserna för att en större del av de värden i form naturresurser regionen levererar – skog, malm och vattenkraft – ska få stanna lokalt och regionalt. Alla var glädjande nog positiva.

Ett konkret exempel på vad ett samarbete kan handla om är kravet att överföra fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar från staten till regionerna. Det borde vara en självklarhet att denna skatt, liksom i våra grannländer Norge och Finland, stannar i regionen. För skogslänen skulle fastighetsskatten på vattenkraft innebära ett tillskott på 5,4 miljarder kronor, varav över en miljard enbart för Jämtland Härjedalen. Dessa medel skulle ge våra bygder ett verkligt lyft. Såväl företag som medborgare skulle få bättre förutsättningar att leva och verka runt om i våra bygder. Läs mer

Oro och spänning inför framtiden

Stefan Löfvén regering har börjat Buchtsitt arbete. Utmaningen framför andra för den nya ministären de närmaste veckorna blir att förankra en budget som klarar riksdagsbehandlingen. Det blir inte lätt och det är inte säkert att man lyckas.

Frågan är om s-mp-regeringen är kapabel att föra en politik som ger hela landet förutsättningar att leva och utvecklas. Jag hoppas på det bästa för landets skull. På detta område finns emellertid flera orostecken, även om jag inte vill gå så långt som Annie Lööf som betecknar vad som hittills presenterats som en ”krigsförklaring mot landsbygden”. Det handlar exempelvis om idén om en kilometerskatt/vägslitageavgift, vilket riskerar att slå mot landsbygden med långa avstånd, särskilt i norr. Att regeringen dessutom idag har beslutat att börja avveckla de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga kan också få allvarliga regionala konsekvenser. Fler unga riskerar att bli arbetslösa eller att tvingas lämna sin hembygd i jakt på jobb.

Allvarligt är också att Landsbygdsdepartementet kommer att avvecklas från årsskiftet och de frågor som hanteras där inordnas i Näringsdepartementet. Risken är att landsbygdsperspektivet försvinner bland alla andra frågor som behandlas i detta mastodontdepartement.

Jag är emellertid glad över att Sven-Erik Bucht (bilden) har fått uppdraget som landsbygdsminister, även om jag anser att han, som Eskil Erlandsson fick, borde få leda ett eget departement. Sven-Erik, som i början av 2000-talet var kraftfullt kommunalråd i Haparanda, har en god bild av landsbygdens/glesbygdens villkor och förutsättningar. Han är mest känd för att ha fått IKEA att lokalisera ett varuhus till gränsstaden. Själv träffade jag Sven-Erik Bucht flera gånger i samband med att jag för några år sedan var med och förhandlade med Finland om Gränsälvsöverenskommelsen (Torneälven). Läs mer

Dags för samarbete för Jämtland Härjedalens bästa!

Skottland valde med knappSkärmavbild 2013-11-29 kl. 15.20.00 majoritet i veckans folkomröstning att stanna kvar i Storbritannien, åtminstone tills vidare. För att få en majoritet av skottarna att rösta nej till självständighet tvingades dock centralmakten i London lova ökat självstyre, bland annat i skattefrågor.

Det finns klara likheter mellan Skottland och Jämtland (och övriga delar av norra Sverige). Båda är naturresursrika regioner, men rikedomarna hamnar i hög grad på andra håll. Nu har skottarna fått löften om ökat inflytande över skatterna – och samma krav bör vi ställa på centralmakten i Stockholm. Läs mer

Utmana Stockholmsfixeringen!

Hakan.Larsson.ute-500pxLT-debatt 4/9 2014

Kanske har ÖP:s politiske redaktör Marcus Persson startat en av de viktigaste debatterna för framtiden. Han har utmanat medieeliten i Stockholms innerstad genom att framföra en ödmjuk begäran om bättre nyhetsbevakning av hela landet. Han avfärdas då i affekt av Aftonbladets Fredrik Virtanen, som kallar Marcus ”torped”, varefter DN:s Johan Croneman betecknar honom som en ”nybitter” politisk redaktör som ”flytt tillbaka till vischan”.

Uppenbarligen klarar inte Virtanen, Croneman och det medieetablissemang de tillhör en diskussion om hur nyhetsförmedlingen i landet faktiskt ser ut. I den bubbla de befinner sig ser de inte att riksmedias bevakning av vad som händer  i hög grad är koncentrerad till en mindre del av landet, Stockholms innerstad. Andra regioner får vanligen nöja sig med en och annan exotisk utflykt från centralredaktionen. Läs mer

Låt Jämtlands län behålla en rättmätig del av vattenkraftens värden

(Publiceras inom kort i The VattenkraftBusiness Magazine Scandinavia)
För femton år sedan, 1999, tog centerpartisten Per Söderberg i Östersund och socialdemokraten Hans Lundqvist i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Sedan dess kämpar vattenkraftskommunerna i skogslänen över partigränserna för att en rättmätig del av de stora värden som genereras av det strömmande vattnet ska stanna hos de berörda regionerna och kommunerna. I grunden handlar det om att förpassa en centralistisk, närmast kolonial, syn på naturresurserna till historien.

I mitten av 1900-talet skapades många jobb i de kommuner där vattenkraften byggdes ut. I dag är vattenkraften i stort sett utbyggd, den är fjärrstyrd och ger få jobb lokalt. Samtidigt är den utbyggda vattenkraften lönsam och ger goda intäkter såväl till staten som till kraftbolagen. Medan vattenkraftskommunerna i hela landet får nöja sig med ungefär 110 miljoner kronor per år i bygdemedel tar statskassan in hela 5,4 miljarder kronor enbart i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar. Läs mer

Utveckla samarbetet över gränsen!

(LT 19 augusti 2014)   (ÖP 20 augusti 2014)

IMG_2528

Bilden: John Helge Inderdal, engagerad entreprenör i gränsbygden Vaajma.

Nyligenbesökte vi gränsregionen Vaajma – Hotagen (Krokom) och Frostviken (Strömsund) i Jämtland och Lierne och Röyrvik i Nord-Trøndelag. Det är ett spännande område, glesbefolkat men med stora möjligheter för framtiden.

I Sørli möter vi John Helge Inderdal, mannen som startade Lierne Bakeri på fjället och byggde upp detta till ett av Norges största bagerier. För några år sedan sålde John Helge bageriet för att han önskade satsa på annan verksamhet. Bageriet köptes emellertid ett år senare av storkoncernen Orkla som nu har beslutat lägga ned verksamheten i Lierne.

Denna utveckling var inte alls vad John Helge Inderdal tänkt sig. Han blev upprörd över Orklas agerande och försökte köpa tillbaka Lierne bakeri, men fick kalla handen. Men inte ger sig denne entreprenör i gränstrakterna för den skull. I höst börjar ett nytt bageri att byggas och nästa år är produktionen igång. Läs mer

Del av vattenkraftens värden till berörda regioner!

För 15 år sedan, 1999, tog granboforsencenterpartisten Per Söderberg i Östersund och socialdemokraten Hans Lundqvist i Ragunda initiativet till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Sedan dess kämpar vattenkraftskommunerna i skogslänen över partigränserna för att en rättmätig del av de stora värden som det strömmande vattnet genererar ska stanna i de kommuner/regioner som släppt till sina forsar för landets elförsörjning.

Att knappast något av de värden vattenkraften genererar stannar lokalt är absurt, bygdemedlen uppgår i hela landet bara till ungefär 110 miljoner kronor per år. Samtidigt tog statskassan 2013 in hela 5,4 miljarder kronor (5 400 000 000) i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar, en kraftig höjning jämfört med året innan (3,7 miljarder kronor). Från Jämtlands län gick förra året över en miljard kronor från vattenkraften till staten i fastighetsskatt. Enbart Ragunda, med nio stora vattenkraftverk i Indalsälven, bidrog med över en halv miljard kronor. Även Krokom, Strömsund, Åre och Härjedalen levererade ett hundra miljoner kronor eller mer till Anders Borg – och så fortsätter det även i år. Läs mer