Kategoriarkiv: Ekonomi och skatter

EU – en nyckelfråga även i riksdagen

Publicerat av
Svara

För några månader sedan diskuterade Nils Lundgrenvi intensivt EU-frågor inför valet till Europaparlamentet. I den nuvarande valrörelsen inför riksdagsvalet är det emellertid nästan tyst om EU. Det borde det inte vara. Riksdagen spelar nämligen en central roll när det gäller Sveriges förhållande till EU.

Inför folkomröstningen om euro eller krona 2003 arbetade jag tillsammans med bland andra nationalekonomen Nils Lundgren  (bilden). Det var både intressant och lärorik. De svenska väljarna var kloka nog att lyssna till argumenten och beslutade att behålla kronan. Idag ser vi att det är en stor fördel att ha en egen valuta och en riksbank som kan sätta en ränta som är anpassad till svensk ekonomi.

Centerpartiet säger, till skillnad från övriga regeringspartier och det största oppositionspartiet, uttryckligen nej till euron. Det är ett viktigt skäl till att Nils Lundgren nu har bestämt sig för att rösta på Centerpartiet. Den tidigare socialdemokraten och ledaren för Junilistan motiverar dessutom sitt ställningstagande med att Centerpartiet strävar efter goda villkor för entreprenörer och småföretag, samt förespråkar valfrihet i välfärden. Starka argument som många fler bör ta fasta på när det är dags att gå till valurnan. Fortsätt läsa →

Låt Jämtlands län behålla en rättmätig del av vattenkraftens värden

Publicerat av
Svara

(Publiceras inom kort i The VattenkraftBusiness Magazine Scandinavia)
För femton år sedan, 1999, tog centerpartisten Per Söderberg i Östersund och socialdemokraten Hans Lundqvist i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Sedan dess kämpar vattenkraftskommunerna i skogslänen över partigränserna för att en rättmätig del av de stora värden som genereras av det strömmande vattnet ska stanna hos de berörda regionerna och kommunerna. I grunden handlar det om att förpassa en centralistisk, närmast kolonial, syn på naturresurserna till historien.

I mitten av 1900-talet skapades många jobb i de kommuner där vattenkraften byggdes ut. I dag är vattenkraften i stort sett utbyggd, den är fjärrstyrd och ger få jobb lokalt. Samtidigt är den utbyggda vattenkraften lönsam och ger goda intäkter såväl till staten som till kraftbolagen. Medan vattenkraftskommunerna i hela landet får nöja sig med ungefär 110 miljoner kronor per år i bygdemedel tar statskassan in hela 5,4 miljarder kronor enbart i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar. Fortsätt läsa →

Sverige bör kräva formellt undantag från euron

Publicerat av
Svara

Inlägg publicerat i Länstidningen 17/2 och Östersunds-Posten 24/2 2014

Att Sverige har en egen valuta och Skärmavbild 2013-11-14 kl. 21.43.49en självständig riksbank är en stor fördel. Det ger större självbestämmande och bättre möjligheter att hantera ekonomin, medan en rad euroländer tvingas till smärtsamma anpassningar i form av hög arbetslöshet och sänkt levnadsstandard.

För snart elva år sedan, 2003, beslutade de svenska väljarna i en folkomröstning att behålla kronan, 55,9 procent mot 42 procent som ville införa euron. Trots att det politiska och ekonomiska etablissemanget propagerade för att skrota kronan sa folkmajoriteten klokt nog nej. Idag skulle över 80 procent av svenskarna rösta nej till euron (enligt SCB). Fortsätt läsa →

Stor osäkerhet om eurons framtid

Publicerat av
Svara

Under den gångna veckan har jag deltagit i en mycket intressant studieresa med riksbanksfullmäktige. Vi har bland annat besökt Europeiska Centralbanken (ECB) och Deutsche Bank i Frankfurt och Bank of England i London. En slutsats som jag kan dra är att osäkerheten om hur krisen inom eurozonen ska kunna undanröjas är stor även i samarbetets centrum, Frankfurt. (Bilden från träffen med ECB:s ledning. Från vänster: Peter Praet, ledamot i ECB:s direktion, och Vitor Constancio, vice ordförande i ECB.)

Klart är att ECB arbetar hårt för att hålla samman ECB och möta de enorma utmaningar den felkonstruerade valutaunionen kämpar med. Vilket än resultatet av ansträngningarna blir väntar år av problem för medborgarna i de berörda länderna – men även vi som har varit kloka nog att behålla våra egna valutor kommer självfallet i hög grad att påverkas. Att det är en stor fördel att vi har kronan kvar och en självständig riksbank som kan sätta en ränta anpassad till svensk ekonomi är jag lika övertygad om som någonsin. Våra argument mot en euroanslutning inför folkomröstningen 2003 har – tyvärr – visat sig ännu starkare än vad vi trodde. Fortsätt läsa →

Den 14 september – ett intressant och viktigt datum

Publicerat av
Svara

 

Dagens datum, den 14 september, är viktigt på flera sätt. För nio år sedan, den 14 september 2003 beslutade svenska folket att behålla kronan som valuta – och om två år, den 14 september 2014, väljer vi våra representanter till kommuner, landsting och riksdag för den kommande mandatperioden.

Centerpartiet spelade en nyckelroll för att väljarna tackade nej till euron 2003 och partiet kan spela en viktig roll i valet 2014. Agerandet får stor betydelse för om man kan leva upp till parollen ”Ett hållbart val”. 

Idag – den 14 september – är det exakt nio år sedan svenska folket med klar majoritet sa nej till att skrota kronan för euron. Trots ett enormt resursöverskott lyckades inte euroförespråkarna övertyga väljarna om att det var någon fördel med att överge den nationella valutan. Nio år senare är majoriteten för att behålla kronan ännu mycket större, kring 80 procent skulle rösta nej i en ny folkomröstning. Problemen med den felkonstruerade valutaunionen under de senaste åren har fått fler att komma till insikt.

Centerpartiet gjorde en mycket viktig insats i euroomröstningen 2003. Genom att partiet såg att valutaunionen var centralistisk och felkonstruerad valde man att aktivt ställa sig på nej-sidan. Jag deltog i arbetet inom nätverket Europa ja – euro nej, där Lena Ek var vice ordförande. Det kändes bra att kunna bidra till kampanjen och fantastiskt att vara en del av den segrande sidan i folkomröstningen. För den skull finns det självfallet inga skäl att glädjas över dagens eurokris. Hur krisen än kommer att utvecklas kommer det att finnas stora problem att övervinna, exempelvis i form av arbetslöshet och sociala problem i olika europeiska länder. Fortsätt läsa →

Viktigt diskutera och granska Riksbanken

Publicerat av
1

Sedan några år tillbaka är jag ersättare i Riksbanksfullmäktige, utsedd av riksdagen. Det är ett mycket intressant uppdrag. Eftersom Riksbanken sedan länge är självständig och det är den sex personer starka direktionen som fastställer styrräntan utan politisk inblandning fungerar fullmäktige främst som ett kontrollorgan. De viktigaste besluten som tas i fullmäktige handlar om att utse ledamöterna i direktionen.

I riksbanksfullmäktige får vi ledamöter hursomhelst mycket intressant information om det ekonomiska läget och om hur resonemangen går bland direktörerna i direktionen. Även gentemot media och allmänhet är Riksbanksdirektionen mycket öppen med diskussionerna går. Därför är det ingen nyhet att det finns mycket tydliga åsiktsskillnader mellan ledamöterna. Medan fyra av direktionsledamöterna, med riksbankschefen Stefan Ingves i spetsen, anser att styrräntan i nuvarande läge bör ligga på 1,5 procent, anser två av ledamöterna, de båda vice riksbankscheferna Lars E O Svensson och Karolina Ekholm att räntan är alltför hög i nuvarande ekonomiska situation. Fortsätt läsa →

Folket klokare än etablissemanget

Publicerat av
3

För åtta år sedan valde en klar majoritet av svenskarna att behålla kronan som valuta. Trots att större delen av den politiska eliten med socialdemokrater och moderater i spetsen förklarade att Sverige skulle marginaliseras i Europa utan euron och trots att enorma resurser satsades på ett ja från storföretagens sida höll medborgarna huvudet kallt och röstade nej.

Vi som arbetade för ett nej till euron förklarades som mindre vetande. Det hjälpte inte att flera av landets främsta ekonomer – Nils Lundgren, Sören Wibe och Stefan de Vylder för att nämna några – med goda argument varnade för att ge upp kronan för euron.

När svenskarna den 14 september 2003 röstade nej till euron var upprördheten stor inom etablissemanget. Svenska Dagbladets krönikör Richard Swartz fick ett vredesutbrott och förklarade att ”underklassen vill inte ha med detta Europa att göra; inte folk på landet, de utan utbildning, de som lever på bidrag, inte ´nej-tanter, inte de offentliganställda. Det hjälpte inte att överklassen var för Europa, folk i stora städer, de som reser och far, akademiker, LO och industri, eliten i de etablerade partierna.” (SvD 24/9 2003).

Swartz frågade vidare ”vem kom på den dumma idén att folkomrösta om euron?” Han menade att ”alla kan begripa att det är en alldeles för komplicerad fråga för att kunna överlämnas till den direkta demokratin”. På DN:s  ledarsida förklarade Niklas Ekdal bittert att folkomröstningar var ”en del av ett politiskt systemfel”.  I stället efterlyste han ”professionell myndighetsutövning”. Fortsätt läsa →

Påskynda den gröna energiutvecklingen!

Publicerat av
Svara

Kåberger2Den 26 mars besökte Tomas Kåberger och Lars Thomsson oss i Centerpartiet i Krokom. Tomas är professor vid Chalmers, tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, och nu ordförande för en stiftelse som arbetar för att ställa om Japans energisystem i förnybar riktning efter katastrofen i Fukushima. Lars är bonde, tidigare kommunalråd på Gotland och en av regeringens samordnare när det gäller vindkraft.

Det blev en mycket givande dag – och kväll. Tomas Kåberger, som är en av världens främsta experter på förnybar energi, konstaterade att det är vind- och solkraften som nu växer mest av alla energikällor globalt, medan kärnkraften är på nedgång. I maj kommer sannolikt Japans 54:e och sista kärnkraftsreaktor att stängas av och Kina har inte tagit några beslut om att bygga ny kärnkraft efter Fukushima. Tyskland och Schweiz har beslutat att helt avveckla sin kärnkraft.

Samtidigt tas ett nytt vindkraftverk i bruk i Kina varje 1,5 timme dygnet runt. Kostnaden för solceller har drastiskt sjunkit och bioenergin utvecklas mycket positivt. Tillsammans med satsningar på energieffektivisering ger detta förhoppningar om att den gröna energiutvecklingen kommer att lyckas – och den är nödvändig för att vi framgångsrikt ska kunna möta klimathotet. Lars Thomsson pekade – utifrån sina erfarenheter från Gotland – på de möjligheter som finns att producera vindkraft i Jämtlands län.

Den tyska energiomställningen, för att inte säga energirevolutionen, är remarkabel. Efter Fukushimakatastrofen beslutades snabbt i bred politisk enighet att kärnkraften ska avvecklas och att massiva satsningar ska ske på grön, förnybar energi. Att det fanns, och finns, en stark opinion mot kärnkraft i Tyskland var  naturligtvis en viktig orsak till det snabba agerandet, men det var även ett personligt ställningstagande av förbundskansler Angela Merkel, menar Tomas Kåberger. Som fysiker insåg Merkel efter katastrofen i Japan att det aldrig går att garantera säkerheten vid ett kärnkraftverk.

Ett år efter Tysklands ”energiewende” är den gröna energiutvecklingen i gång med full kraft. Tyskland har tagit ledningen. Det bör inspirera Sverige att följa det tyska exemplet. Även om en hel del sker i Sverige när det gäller grön, förnybar energi och mycket litet tyder på att någon ny reaktor kommer att byggas i Sverige – kärnkraften är inte bara farlig, den blir också allt mer olönsam – råder fortfarande oklarhet om energiframtiden. När det gäller den senaste uppgörelsen i regeringen är det främst kärnkraftsbolagens ekonomiska ansvar som måste tydliggöras. Det är oacceptabelt att begränsa ansvaret till 12 miljarder kronor när konsekvenserna av en stor kärnkraftsolycka, typ Fukushima, ekonomiskt kan beräknas till över 1000 miljarder kronor. Här måste skärpningar till.

För min del anser jag att Fukushima borde få entydiga konsekvenser när det gäller kärnkraften även i Sverige. Denna farliga energikälla måste fasas ut och uranbrytning förbjudas. Se i stället – som Tyskland – möjligheterna i den gröna energiutvecklingen!

Bilden: Tomas Kåberger talar inför en fullsatt aula på Åsbygdens gymnasium i Ås.

Ett viktigt debattinlägg

Publicerat av
Svara

En av de i särklass viktigaste debattinläggen under senare tid publicerades på DN-debatt på lördagen, Vi behöver en ny kapitalism som är mer ansvarstagande. Inlägget har författats av ekonomen Klas Eklund, som på ett välgörande sätt understryker att de senare årens avreglerade finanskapitalism (även betacknad som ”nyliberalism”) har nått vägs ände. Han menar att det behövs en ny kapitalism, som måste bli mer uthållig, miljövänlig, ansvarstagande och inkluderande; utanförskap och segregering måste minskas.

Det är ord i rättan tid. Jag tycker att det finns likheter med den ramplanerade marknadsekonomi som vi argumenterade för i CUF på min tid. Eklund lyfter fram flera viktiga punkter i sin artikel – om vilka det borde gå att samla en bred enighet i Sverige:

– Företagen måste ta ett större samhällsansvar om de ska förtjäna vårt förtroende.

– Bankerna har ägnat sig åt spekulation i alltför stor utsträckning.

– Den höga ungdomsarbetslösheten hotar sammanhållningen, i Sverige och i flera andra länder. Trösklarna till arbetsmarknaden är för höga.

– Större resurser måste satsas på vård och omsorg, eftersom befolkningen åldras och blir mer vårdkrävande. Kvalitetskontrollen måste bli mycket bättre.

– Miljövänlig teknik måste stimuleras för att minska utsläppen av växthusgaser. Vi behöver ett nytt BNP-begrepp som väger in miljöeffekter. Sverige bör gå i spetsen för ett grönt BNP-begrepp.

Jag hoppas att Eklunds artikel kan medverka till en mer konstruktiv diskussion över alla partigränser. Vi har bara en enda jord. Klart är att vi måste sätta samhälleliga ramar och spelregler för den ekonomiska utvecklingen framöver. Vad jag förstår vill Klas Eklund se en del keynsianska inslag i ekonomin samtidigt som miljöhänsyn vägs in.

Glädjande nog har exempelvis såväl energi- och it-ministern Anna-Karin Hatt och vänsterledaren Jonas Sjöstedt uttalat sig mycket positivt om inlägget. Det kan förhoppningsvis vara början på en bra och framtidsinriktad diskussion – och kloka beslut.

Sverige har inga skäl att ansluta sig till ”stabilitetsunionen”

Publicerat av
1

För att utveckla samarbetet mellan de länder som har infört euron föreslog EU-toppmötet i förra veckan en ny ”europakt” eller ”stabilitetsunion”. Syftet är främst att skärpa budgetkontrollen och hindra att enskilda euroländer missköter sin ekonomi. I förlängningen innebär detta ytterligare ett steg i federal riktning – på tyska villkor.

Sverige har kvar sin valuta, kronan, ordning på sin ekonomi och ingen anledning att underordna sig denna europakt. I respekt för beslutet i folkomröstningen 2003 borde detta vara en självklarhet, särskilt som av allt att döma en mycket stor majoritet, 80 procent enligt SCB, motsätter sig en euroanslutning. Ledande folkpartister, Jan Björklund, Carl B Hamilton och Birgitta Ohlsson, gick emellertid omgående ut i Svenska Dagbladet och krävde en svensk anslutning till överenskommelsen. Det är minst sagt utmanande. För min del anser jag att det är hög tid att Centerpartiet, som aktivt bidrog till att nej-sidan segrade i folkomröstningen 2003, säger ifrån och klargör att partiet inte kan medverka till en anslutning till europakten. Däremot bör Sverige, via IMF, bidra till att ge lån till de skuldtyngda länderna – som vi brukar göra när länder kommer på obestånd.

I en klargörande artikel på söndagens DN debatt tillbakavisar docenten i statskunskap Daniel Naurin folkpartisternas påståenden om att Sverige skulle hamna ”utanför” om vi inte ansluter oss till europakten. Vi har valt att stå utanför euron och kan inte tappa ett inflytande vi inte har. Tvärtom visar Naurin att forskningen har klargjort att det faktum att Sverige, Danmark och Storbritannien har kvar sina nationella valutor inte har inneburit minskat inflytande. Sverige och Danmark tillhör tvärtom de länder som har större inflytande än vad de borde ha i förhållande till sin storlek. Fortsätt läsa →