När muren öppnades

Idag för exakt 25 år sedan Skärmavbild 2014-11-09 kl. 13.20.33– den 9 november 1989 – öppnades Berlinmuren och det kalla kriget tog i praktiken slut. Åtminstone har det uppfattats så efteråt. Själv minns jag denna dag främst en händelse 16 tidigare, i Östberlin 1973. (Bilden: löpsedel från Berlintidningen BZ 10/11 1989.)

————————————————

Vi var många som blev överraskade över att muren plötsligt öppnades och att det skedde utan våld. Glädjen var emellertid stor, främst i de båda tyska staterna men också i övriga Europa. Nu kunde arbetet på att få ett fungerande samarbete i hela Europa börja, uppdelningen i öst och väst var till ända.

Själv hade jag deltagit i det all-europeiska samarbetet sedan början av 1970-talet både som aktiv i Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF) och som generalsekreterare i Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (SUL). Vi hade bilateralt samarbete med de officiella ungdomsorganisationerna och deltog i olika all-europeiska ungdomskonferenser. Jag är övertygad om att de här kontakterna hade viss betydelse för vad som hände 1989 och framåt eftersom det knöts personliga kontakter och diskuterades idéer och framtid. Fortsätt läsa

Historia är intressant och viktigt

I mina studier av IMG_3035Bondeförbundets (Centerpartiets) historia hittade jag en liten skrift – De idélösas samfund – utgiven av SSU:s förlag Frihet 1931. Hela skriften går ut på att förtala Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (SLU, dagens CUF) och Bondeförbundet, som påstås sakna alla idéer och vara helt ointresserade av att lösa samhällsproblemen. ”Den ungdom, som vill finna ett ideal att kämpa för, som vill söka en uppgift för sin längdan efter ett bättre samhälle – den ungdomen måste inom Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund känna sig hopplöst ensam och övergiven”, skriver författaren.

Den som läser skriften lite närmare kan dock snart konstatera att den verkliga orsaken till SSU:s nidskrift är att SLU inte bara attraherade bondeungdom utan också i allt högre grad unga lantarbetare, en grupp som Socialdemokraterna ansåg sig ha monopol på. Detta var ju en tid då SLU breddades och växte fram som en gigantisk folkrörelse på den svenska landsbygden. Fortsätt läsa

Oro och spänning inför framtiden

Stefan Löfvén regering har börjat Buchtsitt arbete. Utmaningen framför andra för den nya ministären de närmaste veckorna blir att förankra en budget som klarar riksdagsbehandlingen. Det blir inte lätt och det är inte säkert att man lyckas.

Frågan är om s-mp-regeringen är kapabel att föra en politik som ger hela landet förutsättningar att leva och utvecklas. Jag hoppas på det bästa för landets skull. På detta område finns emellertid flera orostecken, även om jag inte vill gå så långt som Annie Lööf som betecknar vad som hittills presenterats som en ”krigsförklaring mot landsbygden”. Det handlar exempelvis om idén om en kilometerskatt/vägslitageavgift, vilket riskerar att slå mot landsbygden med långa avstånd, särskilt i norr. Att regeringen dessutom idag har beslutat att börja avveckla de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga kan också få allvarliga regionala konsekvenser. Fler unga riskerar att bli arbetslösa eller att tvingas lämna sin hembygd i jakt på jobb.

Allvarligt är också att Landsbygdsdepartementet kommer att avvecklas från årsskiftet och de frågor som hanteras där inordnas i Näringsdepartementet. Risken är att landsbygdsperspektivet försvinner bland alla andra frågor som behandlas i detta mastodontdepartement.

Jag är emellertid glad över att Sven-Erik Bucht (bilden) har fått uppdraget som landsbygdsminister, även om jag anser att han, som Eskil Erlandsson fick, borde få leda ett eget departement. Sven-Erik, som i början av 2000-talet var kraftfullt kommunalråd i Haparanda, har en god bild av landsbygdens/glesbygdens villkor och förutsättningar. Han är mest känd för att ha fått IKEA att lokalisera ett varuhus till gränsstaden. Själv träffade jag Sven-Erik Bucht flera gånger i samband med att jag för några år sedan var med och förhandlade med Finland om Gränsälvsöverenskommelsen (Torneälven). Fortsätt läsa

Industrin behöver en långsiktig energipolitik – utan kärnkraft

DA:s chefredaktör Helle Klein Solmärkehar naturligtvis rätt i industrin inte gagnas av att drömma om ny kärnkraft. Tvärtom behöver Sverige – inte minst den energikrävande basindustrin – en långsiktigt hållbar energipolitik med bred politisk förankring. Därför är det direkt kontraproduktivt att, som IF Metalls och Pappers företrädare Öhman och Larsson, sätta hoppet till nya reaktorer.

I nuvarande politiska läge bör det, åtminstone så småningom, finnas öppningar för en bred och långsiktigt hållbar energiuppgörelse. Det vore bra såväl för landet som för industrin. I en sådan långsiktig uppgörelse finns det inte plats för ny kärnkraft. Grunden för en långsiktigt hållbar energipolitik måste bygga på förnybara energikällor i kombination med energieffektivisering. Fortsätt läsa

Dags för samarbete för Jämtland Härjedalens bästa!

Skottland valde med knappSkärmavbild 2013-11-29 kl. 15.20.00 majoritet i veckans folkomröstning att stanna kvar i Storbritannien, åtminstone tills vidare. För att få en majoritet av skottarna att rösta nej till självständighet tvingades dock centralmakten i London lova ökat självstyre, bland annat i skattefrågor.

Det finns klara likheter mellan Skottland och Jämtland (och övriga delar av norra Sverige). Båda är naturresursrika regioner, men rikedomarna hamnar i hög grad på andra håll. Nu har skottarna fått löften om ökat inflytande över skatterna – och samma krav bör vi ställa på centralmakten i Stockholm. Fortsätt läsa

Tankar dagen efter valet

Det är lätt att drabbas av dubbla Hakan.Larsson.ute-500pxkänslor dagen efter väljarnas dom. Framgången för Centerpartiet lokalt gör mig glad, men att ett främlingsfientligt parti är det enda parti som egentligen kan redovisa en valframgång  på riksplanet grumlar glädjen.

Jag  är mycket glad över att Centerpartiet i Krokoms kommun stärker sin redan starka ställning. Att stödet ökar med över tre procent till 28,4 procent är förstås mycket glädjande. Det innebär att partiet ökar med två mandat till tretton. Här på Rödön ökar stödet till hela 45 procent.

Samtidigt som stödet för Centerpartiet alltså ökar i kommunen faller stödet något i riksdagsvalet. I Krokoms kommun röstade 15,7 procent på Centerpartiet i riksdagsvalet, inte mycket mer än hälften av de väljare som gav partiet sitt stöd i kommunvalet. Skillnaden mellan stödet i kommunvalet och i riksdagsvalet var stor redan tidigare och ökade nu ytterligare. Fortsätt läsa

Personvalsannons i ÖP/LT 10 september 2014

Annons ÖP-LTBara fyra dagar återstår till valdagen, den 14 september. Läget är mycket osäkert och spännande. De sista dagarnas valrörelse blir avgörande.

Jag har idag en personvalsannons i Östersunds-Posten och Länstidningen. Förhoppningsvis medverkar denna till att fler väljare i Jämtland Härjedalen beslutar sig för att sätta ett kryss framför det tredje namnet på Centerpartiets lista till Riksdagen.

EU – en nyckelfråga även i riksdagen

För några månader sedan diskuterade Nils Lundgrenvi intensivt EU-frågor inför valet till Europaparlamentet. I den nuvarande valrörelsen inför riksdagsvalet är det emellertid nästan tyst om EU. Det borde det inte vara. Riksdagen spelar nämligen en central roll när det gäller Sveriges förhållande till EU.

Inför folkomröstningen om euro eller krona 2003 arbetade jag tillsammans med bland andra nationalekonomen Nils Lundgren  (bilden). Det var både intressant och lärorik. De svenska väljarna var kloka nog att lyssna till argumenten och beslutade att behålla kronan. Idag ser vi att det är en stor fördel att ha en egen valuta och en riksbank som kan sätta en ränta som är anpassad till svensk ekonomi.

Centerpartiet säger, till skillnad från övriga regeringspartier och det största oppositionspartiet, uttryckligen nej till euron. Det är ett viktigt skäl till att Nils Lundgren nu har bestämt sig för att rösta på Centerpartiet. Den tidigare socialdemokraten och ledaren för Junilistan motiverar dessutom sitt ställningstagande med att Centerpartiet strävar efter goda villkor för entreprenörer och småföretag, samt förespråkar valfrihet i välfärden. Starka argument som många fler bör ta fasta på när det är dags att gå till valurnan. Fortsätt läsa

Utmana Stockholmsfixeringen!

Hakan.Larsson.ute-500pxLT-debatt 4/9 2014

Kanske har ÖP:s politiske redaktör Marcus Persson startat en av de viktigaste debatterna för framtiden. Han har utmanat medieeliten i Stockholms innerstad genom att framföra en ödmjuk begäran om bättre nyhetsbevakning av hela landet. Han avfärdas då i affekt av Aftonbladets Fredrik Virtanen, som kallar Marcus ”torped”, varefter DN:s Johan Croneman betecknar honom som en ”nybitter” politisk redaktör som ”flytt tillbaka till vischan”.

Uppenbarligen klarar inte Virtanen, Croneman och det medieetablissemang de tillhör en diskussion om hur nyhetsförmedlingen i landet faktiskt ser ut. I den bubbla de befinner sig ser de inte att riksmedias bevakning av vad som händer  i hög grad är koncentrerad till en mindre del av landet, Stockholms innerstad. Andra regioner får vanligen nöja sig med en och annan exotisk utflykt från centralredaktionen. Fortsätt läsa

Låt Jämtlands län behålla en rättmätig del av vattenkraftens värden

(Publiceras inom kort i The VattenkraftBusiness Magazine Scandinavia)
För femton år sedan, 1999, tog centerpartisten Per Söderberg i Östersund och socialdemokraten Hans Lundqvist i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Sedan dess kämpar vattenkraftskommunerna i skogslänen över partigränserna för att en rättmätig del av de stora värden som genereras av det strömmande vattnet ska stanna hos de berörda regionerna och kommunerna. I grunden handlar det om att förpassa en centralistisk, närmast kolonial, syn på naturresurserna till historien.

I mitten av 1900-talet skapades många jobb i de kommuner där vattenkraften byggdes ut. I dag är vattenkraften i stort sett utbyggd, den är fjärrstyrd och ger få jobb lokalt. Samtidigt är den utbyggda vattenkraften lönsam och ger goda intäkter såväl till staten som till kraftbolagen. Medan vattenkraftskommunerna i hela landet får nöja sig med ungefär 110 miljoner kronor per år i bygdemedel tar statskassan in hela 5,4 miljarder kronor enbart i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar. Fortsätt läsa