Agera gemensamt för Jämtland Härjedalen!

Publicerat av
Svara

(Inlägg till ÖP och LT)
Åren kring 1940 pågick en omfattande vattenkraftsutbyggnad i Jämtlands län. Byggandet skapade jobb, men insikten om skadeverkningarna spred sig också. Den stora striden stod om Tännforsen skulle byggas ut eller inte. Tack vare en bred opinion förhindrades att den fantastiska forsen exploaterades.

Skärmavbild 2015-03-04 kl. 12.52.43Redan den 1 augusti 1941 hade ÖP:s chefredaktör Edwin ”Effe” Magnusson föreslagit ”vattenaccis” för all ström som sändes utanför länsgränsen. Senare  krävde länsstyrelsen skälig kompensation för de skador utbyggnaden innebar. Länets riksdagsledamöter lade en gemensam motion med samma innehåll.

Kraven på ersättning för att Jämtland släppt till sina forsar för elförsörjningen har alltså länge funnits på den politiska agendan. På 1960-talet motionerade Kalle Pettersson i Stugun (m) i riksdagen om vattenkraftsåterbäring. Under Sven Heurgrens tid som landshövding ett par decennier senare agerade länet aktivt och gemensamt för återbäringen, ”ettöringen” (1 öre/Kwh).

För sexton år sedan, 1999, tog kommunalråden Per Söderberg (c) i Östersund och Hans Lundqvist (s) i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) som sedan dess arbetar för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska stanna i berörda regioner/kommuner. Fortsätt läsa →

Beklagligt att Jaktlagsutredningen ”upphör”

Publicerat av
1

Här kan du läsa en längre kommentar från mig, publicerad i flera tidningar.

Idag har regeringen meddelat att Jaktlagsutredningen ”upphör”, dvs läggs ned. När det gäller utredningar har regeringen makt att göra som den vill, men jag beklagar beslutet. En delvis föråldrad lagstiftning gynnar knappast långsiktigt svensk jakt och viltförvaltning.

Att vi behöver en moderniserad lagstiftning på det här området har det hittills rått bred enighet om. Det var ju själva grunden för att Jaktlagsutredningen tillsattes. Jag blir därför förvånad när Svenska Jägareförbundet nu applåderar regeringsbeslutet och hävdar att gällande lagstiftning duger även framöver. Så har det inte låtit tidigare.

Jaktlagstiftningen är ett lapptäcke som grundar sig på lagar från 1938 och 1987. Till detta ska läggas de direktiv som tillkommit sedan inträdet i EU, vilka enligt utredningens direktiv skulle ha inordats i svensk lagstiftning. Eftersom vi har större viltstammar än tidigare finns det goda skäl för en uppdaterad lagstiftning som förvaltar viltet på bästa sätt.

Regeringen motiverar nedläggningsbeslutet med är att ”det totala antalet utredningar överstiger tillgängliga medel och bedömningen är att regeringen måste prioritera”. Samtidigt finns det emellertid resurser för att tillsätta ytterligare en vargutredning, en ”permanent vargkommitté”, vilket redan har fått kritik från flera håll. Så nog handlar det om prioritering.

I och med nedläggningen av Jaktlagsutredningen finns inga förutsättningar för att en moderniserad jakt- och viltförvaltningslag ska finnas på plats under innevarande mandatperiod. Däremot kan utredningens båda delbetänkanden – om myndighetsansvaret , Viltmyndigheten – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71), och utfordring, Vildsvin och viltskador – om utfordring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt (SOU 2014:54), – förhoppningsvis resultera i konkreta resultat under de närmaste åren.

Från utredningens sida har vi varit inställda på att fullfölja vårt uppdrag. Regeringen har emellertid beslutat annorlunda. Detta innebär att en modern svensk jakt- och viltlagstiftning skjuts på obestämd framtid, vilket jag menar att det finns skäl att beklaga.

Håkan Larsson

Särskild utredare/Jaktlagsutredningen

 

 

 

Hög tid för diskussion om TTIP även i Sverige

Publicerat av
1

Runt om i Europa diskuteras TTIP 16 janförhandlingarna om ett nytt handelsavtal (TTIP) mellan EU och USA. Kritik kommer från många håll, särskilt mot den föreslagna tvistlösningsmekanismen ISDS och mot vad ett avtal riskerar att innebära på miljöområdet.

I Sverige är debatten emellertid mycket lam. Så gott som alla applåderar reflexmässigt ”frihandel” och har inte gått djupare in i vad förhandlingarna faktiskt handlar om. Svenskt Näringsliv, som är entusiastisk förespråkare för TTIP, avfärdar alla invändningar som ”myter”. (Vilka bemöts av den kritiskt granskande bloggen ttippen.se.) Fortsätt läsa →

En viktig, kanske historisk dag i januari 2015

Publicerat av
Svara

Det är inte omöjligt att IMG_3425söndagen den 11 januari 2015 får historisk betydelse. I Paris manifesterade minst en och halv miljon människor sitt stöd för yttrandefrihet, demokrati och sin avsky mot de terrordåd som under den gångna veckan drabbat den franska huvudstaden. Runt om i övriga Frankrike, men också på många andra håll genomfördes manifestationer med samma budskap. Även i Östersund samlades flera hundra på lördagen för att visa sitt stöd för yttrandefrihet och demokrati.

(Bilden: Från dagens manifestation på Place de la republique i Paris. Foto: Martin Larsson.)

Ingen vet ännu vad dessa enorma manifestationer av folklig enighet för öppenhet och frihet över politiska och religiösa gränser kommer att innebära för framtiden. Hoppingivande är de hursomhelst. Fantastiskt är också att så många statsöverhuvuden och regeringschefer samlades i Paris för att visa sin solidaritet med Frankrike, de drabbade och sitt stöd för ett öppet samhälle. Utmaningen blir att visa vad detta innebär i praktiken. Fortsätt läsa →

Kohandel i vår tid?

Publicerat av
Svara

Decemberuppgörelsen skapar – IMG_3386naturligt nog – diskussion. Den hade i varje fall det goda med sig att det planerade extravalet ställdes in. Men hur kommer det att fungera i praktiken? Har oppositionspartierna lagt sig platt för Stefan Löfvéns regering – eller är uppgörelsen ett utslag av den samförståndsanda som gett svensk politik stabilitet i svåra lägen många gånger tidigare?

(Bilden: Axel Pehrsson Bramstorp kunde samarbeta med Per Albin Hansson. Gunnar Hedlund med Tage Erlander – och, vilket inte framgår av bilden, Olof Johansson med Göran Persson i för landet besvärliga lägen. Frågan är den här typen av rödgröna samarbeten är möjliga även på 2000-talet. Världsmästartecknaren EWK:s illustration på framsidan av Politisk tidskrift 1-2 1983.)

Hur decemberuppgörelsen kommer att fungera i praktiken vet vi inte ännu. Per T Ohlsson jämför i en intressant krönika i dagens Sydsvenskan den nu aktuella uppgörelsen med den så kallade kohandeln mellan Socialdemokraterna med Per Albin Hansson i spetsen och Bondeförbundet under ledning av Axel Pehrsson i Bramstorp på våren 1933. Även den gången kom uppgörelsen överraskande, men den fick stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i Sverige. Det svenska välfärdssamhället, folkhemmet, kunde byggas upp gemensamt av arbetarnas och böndernas politiska partier. Den framväxande fascismen kunde marginaliseras och demokratin stärkas och utvecklas. Med fortsatt blockpolitik kunde det ha gått mycket illa.

Är en kohandel möjlig även i vår tid? Lägger decemberuppgörelsen grunden för en sådan eller motverkar den breda uppgörelser? Fortsätt läsa →

Cementera inte blockpolitiken framöver!

Publicerat av
Svara

Det är bra att det inte blev Bramstorp och Per Albinnågonting av Stefan Löfvéns planer på ett extraval i mars. Föga tyder på ett nytt val hade löst den parlamentariska situationen. Bra är att partierna i stället satte sig vid förhandlingsbordet för att försöka få ordning i den kaotiska politiska situationen. Frågan är dock hur bra uppgörelsen egentligen är i praktiken. Det vet vi inte ännu.

(Bilden: Axel Pehrsson Bramstorp och Per Albin Hansson hade modet att komma överens om krisuppgörelsen 1933, vilket fick stor betydelse för Sveriges utveckling. Förutom Bondeförbundet och Socialdemokraterna röstade en hel del frisinnade/liberala riksdagsledamöter för uppgörelsen.)

Återstår också att se om förhandlingarna har lett till en mer respektfull ton i debatten och om det i praktiken blir möjligt att nå fler breda politiska uppgörelser i olika sakfrågor. Decemberöverenskommelsen får inte leda till att man inte strävar efter att uppnå majoritetsbeslut i riksdagen även om själva regeringsunderlaget är mindre. Det är riksdagens ledamöter som är folkvalda och som är ansvariga inför väljarna.

Vad jag främst – med några dagars perspektiv – oroar mig över är att överenskommelsen kommer att cementera blockpolitiken ytterligare ända fram till 2022 – och att makten i realiteten överförs från de folkvalda riksdagsledamöterna till en minoritetsregering. Det är i så fall inte bra för Sverige och för demokratin – och definitivt inte för mitt eget parti, Centerpartiet. Fortsätt läsa →

Nystart för svensk politik?

Publicerat av
Svara

Planerna på ett extra val till Skärmavbild 2014-12-27 kl. 11.15.43Sveriges riksdag den 22 mars 2015 skrotas. Regeringspartierna – Socialdemokraterna och Miljöpartiet – och Allianspartierna – Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna – har enats om regler för hur Sverige ska kunna styras av en minoritetsregering. Dessutom kommer partierna att förhandla om långsiktiga lösningar när det gäller för landet viktiga frågor som försvaret, pensionerna och energin. (Bilden; ordförandena för de sex partierna vid dagens presentation av överenskommelsen.)

Jag tror att de flesta är överens om att ”decemberöverenskommelsen” är bra för Sverige. Helt säker kan man dock inte vara.

Föga tyder hursomhelst på att ett extra val skulle ha gett ett tydligt utslag och möjliggöra en majoritetsregering. I stället hade omvärldens intryck riskerat att bli att det traditionellt stabila Sverige drabbats av politiskt kaos, vilket inte minst skulle kunnat skada den ekonomiska utvecklingen. Därför innebär överenskommelsen ett ansvarstagande för landet. Att den kaotiska situationen uppstod beror ju på att Sverigedemokraterna inte följde den praxis som tidigare har gjort minoritetsregerande möjligt.  Fortsätt läsa →

Skrota planerna på ett extra val!

Publicerat av
Svara

Skärmavbild 2014-12-15 kl. 08.45.20

Tidigare i höstas förklarade statsminister Stefan Löfvén att han skulle avgå om riksdagen röstade ned regeringens budget. När detta blev ett faktum den 3 december förklarade statsministern emellertid att regeringen sitter kvar och administrerar en alliansbudget för 2015. I stället tänker han utlysa ett extra val till den 22 mars. Vid presskonferensen den 3 december var det lätt att få intrycket att Stefan Löfvén handlade i affekt. Han var i varje fall arg och upprörd. Det är sällan en bra grund för övervägda beslut.

Enligt grundvalen kan emellertid ett extra val formellt utlysas först den 29 december. Det finns alltså fortfarande möjligheter att skrota planerna på ett extra val. Jag tycker att det vore klokt att ompröva. Risken är att ett extra val inte löser några problem utan i stället förvärrar dem.  Fortsätt läsa →

Gemensamma tag för Jämtland Härjedalen?!

Publicerat av
Svara

Under valrörelsen träffade jag Vattenkraftföreträdare för de flesta partier. Jag frågade dem ofta om det inte är dags att samarbeta över partigränserna för att en större del av de värden i form naturresurser regionen levererar – skog, malm och vattenkraft – ska få stanna lokalt och regionalt. Alla var glädjande nog positiva.

Ett konkret exempel på vad ett samarbete kan handla om är kravet att överföra fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar från staten till regionerna. Det borde vara en självklarhet att denna skatt, liksom i våra grannländer Norge och Finland, stannar i regionen. För skogslänen skulle fastighetsskatten på vattenkraft innebära ett tillskott på 5,4 miljarder kronor, varav över en miljard enbart för Jämtland Härjedalen. Dessa medel skulle ge våra bygder ett verkligt lyft. Såväl företag som medborgare skulle få bättre förutsättningar att leva och verka runt om i våra bygder. Fortsätt läsa →

Efter två decennier i EU: Norden åter på agendan

Publicerat av
Svara

För exakt 20 år sedan röstade Skärmavbild 2014-11-13 kl. 08.16.57svenska folket ja till EU-medlemskap. 52,3 procent av väljarna valde ja-sedeln, medan 46,8 procent röstade nej den 13 november 1994. Det var i hög grad ett centrum – periferival. Medan över 80 procent av väljarna i Strömsund röstade nej var siffran den omvända i Danderyd.

Jag var aktiv på nej-sidan. Under åren före folkomröstningen skrev jag många ledarkommentarer i ÖP mot EU-inträde och i samband med omröstningen var jag tjänstledig för att vara kanslichef på nej-sidan. När jag nu läser texterna i ÖP vid folkomröstningen kommer minnena tillbaka. Det var en intensiv tid med debatt på alla nivåer.

Mitt – och många andras – alternativ till EU var ett nära samarbete mellan de nordiska länderna. Ett starkt Norden som samarbetar med EU utan att bli en del av Unionen. Jag är övertygad om att det skulle kunnat bli en bra lösning. Tillsammans kan länderna få en starkare ställning än var och en för sig. Det gäller även idag. Fortsätt läsa →