Alltid lika aktuellt om sannolikhet – 25 år efter Tjernobyl
Svara
Kategoriarkiv: Miljö, energi och klimat
Pålitlig biokraft i vinterkylan
Kärnkraften har problem när elproduktionen behövs som mest. Däremot är biokraften pålitlig även när kylan slår till. Slutsatsen är att vi ska satsa på att utveckla den hållbara, gröna energin – och successivt fasa ut fossilenergi och kärnkraft. Så här skriver Svebio idag:
Kärnkraftverk står stilla – men biokraften fungerar i kylan
Sveriges 150 biokraftanläggningar producerar pålitligt el i vinterkylan. Medan andra kraftverk står stilla går kraftvärmeverken och mottrycksanläggningarna i industrin för fullt och producerar miljövänlig och förnybar biokraft.
Biokraften ger idag 12 TWh el om året, fyra gånger så mycket som vindkraften och el motsvarande tre kärnkraftsreaktorer av Barsebäckstorlek. Det är nära nog en fördubbling under de senaste åtta åren.
– Biokraften är en trygg och säker energikälla när det är kallt i Sverige, konstaterar Gustav Melin, vd i Svebio.
– Biokraftverken ger som mest under vintermånaderna. Produktionen är kontinuerlig, till skillnad från vindkraften, som bara producerar när det blåser, eller kärnkraften, som utan förvarning kan behöva stängas av säkerhetsskäl eller tekniska problem.
– Dessutom produceras biokraften nära användarna, vilket ger en säker försörjning med små distributionsförluster. Ett exempel är Stockholmsområdet, där det produceras omkring 1,5 TWh biokraft om året i tio anläggningar. Det motsvarar hushållsförbrukningen av el i Stockholms stad. I Stockholm finns varken kärnkraft, vattenkraft eller vindkraft.
En röst på Centerpartiet är en röst mot uranbrytning
Centerpartiet vill inte ha någon uranbrytning i Sverige.
En röst på Centerpartiet i riksdag, landstinget och kommuner är en röst mot uranbrytning.
Miljöminister Andreas Carlgren 15 september 2010
Folkpartistiska kärnkraftsfantaster
Enligt riksdagsbeslutet från i juni ska samhället inte subventionera ny kärnkraft med en enda krona. Detta verkar Folkpartiet med Jan Björklund i spetsen snabbt ha glömt. Nu vill Björklund och ministerkollegan Tobias Krantz satsa offensivt på att utbilda kärnkraftstekniker och på forskning kring kärnkraften. Kärnkraften ska få ”en gräddfil i forskningen” meddelar de båda folkpartiministrarna. Det innebär förstås i praktiken att staten ska satsa en massa resurser för att underlätta för nya reaktorer, tvärtemot beslutet om att inga subventioner ska utgå…
Grön centerpolitik i Jobbmanifestet
Idag har allianspartierna presenterat sitt gemensamma manifest, kallat Jobbmanifestet. Jag tycker att Centerpartiet har fått igenom en hel del grön politik både när det gäller den regionala utvecklingen och miljön.
Bland förslagen märks en särskild innovationsfond på två miljarder kronor för norra Sveriges inland. Den kan medverka till fler investeringar och fler jobb i denna glesbefolkade och vidsträckta region. Jag vill emellertid samtidigt understryka att den här fonden, med en engångsinsats på två miljarder, inte kan ersätta ett långsiktigt hållbart system för återföring av vattenkraftsmedel till de kommuner och regioner som släppt till sina forsar. Inom Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) kommer vi att fortsätta arbetet för ett sådant system efter norsk förebild.
Glädjande är också att resurserna till ”matlandet Sverige” kommer att ökas. De gröna näringarna har verkligen framtiden för sig om de får bra politiska förutsättningar att utvecklas i hela landet.
Sverige ligger långt framme när det gäller miljö- och klimatpolitiken jämfört med övriga världen. Det hindrar förstås inte att det krävs mer långtgående åtgärder för att minska utsläppen. Supermiljöpremien för att påskynda bränslebytet inom transportsektorn är bra, liksom den ökade etanolinblandningen i vanlig bensin. Idag rullar 330 000 miljöbilar på våra vägar, jämfört med 23 000 för fyra år sedan – och det är bara början på denna omställning.
Jag är också glad över att ytterligare en miljard kronor ska satsas på att förbättra havsmiljön. Det handlar om att rädda Östersjön.
Visst skulle jag önska ännu mer när det gäller regional rättvisa och miljöåtgärder, men det är ändå viktiga steg i rätt riktning som presenteras i Jobbmanifestet. Med ett starkare grön centerparti i valet kan politiken bli mer decentralistisk och miljövänlig. Att kämpa för detta är oerhört viktigt, politiken är aldrig färdig.
Jämtland kan ta ledningen i den gröna omställningen
De gröna näringarna – jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och produktion av bioenergi – har en mycket stor potential i Jämtlands län. Vårt län kan bli den första helt fossilfria regionen i Europa.
Utmaningen för politiken är att ge verksamheten goda förutsättningar. Om detta skriver jag i ett inlägg i dagens utgåva av Länstidningen.
Samarbete för grönt entreprenörskap
Samarbetet i Mittskandinavien utvecklas. Jämtlands institut för landsbygdsutveckling (Jilu) och Högskolan i Nord-Tröndelag samarbetar alltmer över riksgränsen. Ett exempel är den gemensamma utbildning i Grönt Entreprenörskap som nu är i full gång.
Studenterna kommer från både Sverige och Norge – och ser de gröna näringarna som framtiden. Det är ett spännande och viktigt samarbete som har inletts. Jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och energiproduktion är näringar som har framtiden för sig på båda sidor av gränsen. Dessutom har öst- västsamarbete i Nordens Gröna Bälte en stor framtidspotential. Här visar Jilu och Högskolan i Nord-Tröndelag vägen.
Östersunds-Posten berättar idag om kursen i Grönt entreprenörskap. Det är förhoppningsvis början på ett mycket mer omfattande samarbete både när det gäller utbildning och när det gäller näringslivssamarbete.
Bioenergin växer – möjlighet för Jämtlands län
Bioenergin växer så det knakar. Enbart mellan 2009 och 2010 beräknas bioenergianvändningen öka med 10 TWh.
– Det är lika mycket energi som elproduktionen från vår största kärnkraftsreaktor i Forsmark, och mer än elproduktionen från båda de nedlagda Barsebäcksreaktorerna, eller fyra gånger som mycket som hela vindkraftsproduktionen, konstaterar Svenska Bioenergiföreningens vd Gustav Melin.
– Observera att vi bara talar om ökningen under ett år, fortsätter Melin. Den totala tillförseln av bioenergi hamnar i år på 137 TWh. Det betyder att bioenergin är större än vattenkraften och kärnkraften tillsammans och att drygt 32 procent av all energianvändning i Sverige kommer från bioenergi. Bioenergin passerade förra året oljan som största energikällan i vår energianvändning.
Och detta är bara början på en mycket positiv utveckling. Som jag tidigare konstaterat finns en fantastisk potential i att producera grön energi från jord och skog i Jämtlands län. Låt oss ta vara på dessa möjligheter. Utmaningen för politiken är att ge goda förutsättningar för bioenergins fortsatta tillväxt och utveckling. Bioenergin behövs för miljöns skull – och för att stärka och utveckla vår region.
Dagens citat 15/8; Gyllenhammar jämför kärnkraft och vindkraft
Ett äldre svenskt kärnkraftverk producerar lika mycket el som tusen vindkraftverk av standardtyp. Jag blev förvånad när jag första gången hörde det. Ett nytt kärnkraftverk är under uppförande i Finland och beräknas stå klart om två till tre år. Det beräknas kosta cirka 50–55 miljarder i svenskt mynt, 5–6 miljarder euro. Kärnkraftverket skulle kunna ersättas med cirka två tusen vindkraftverk. Investeringskostnaderna är ungefär desamma liksom drift- och underhållskostnaderna. Skillnaden är bara att vindkraftverket inte behöver något bränsle, vinden är ju gratis och ren. Många anser att vindkraftverk är fula och andra att de för oljud. Men många fler är rädda för kärnkraft och framför allt för det radioaktiva och osynliga avfallet.
Pehr G Gyllenhammar i Dagens Nyheter 15 augusti 2010
Min kommentar: Nog är det hundra gånger bättre (minst) att producera el med hjälp av vinden än genom farlig kärnkraft, som riskerar att sprida radioaktivitet till livsmiljön…
Arma Ryssland
Bränderna fortsätter runt om i Ryssland. Landet har, enligt metereologerna, drabbats av den värsta värmeböljan på tusen år. Dödligheten i Moskva är för närvarande ungefär dubbelt så hög som normalt.
Men det kan bli värre. Risken växer för att radioaktivitet ska spridas. Dels kan radioaktiva partiklar spridas till atmosfären eftersom områden med stort nedfall från Tjernobylkatastrofen är drabbade av bränderna – och dels hotas kärnanläggningar av olika slag av bränder. Bränderna kan alltså leda till radioaktiv spridning av katastrofal art. Undantag är utlyst i staden Ozersk i Ural, där en stor kärnanläggning finns.
Ännu en gång påminns vi om att kärnkraft är riskabel och farlig energikälla. Enda vägen att göra framtiden mindre radioaktiv och mer hållbar är att successivt fasa ut kärnkraften och satsa på grön förnybar energi och energieffektivisering. Både i det arma Ryssland och i Sverige.