Vanvett bryta uran i Storsjöbygden

Det australiska prospekteringsföretaget Aura trumpetar nu ut att man har funnit världens sjunde största urantillgång i Myrviken. Tidigare har det kanadensiska företaget Continental Precious Minerals (CPM) påstått att man har funnit en ännu större fyndighet i närheten (Vikenprojektet). Syftet är säkerligen att i första hand försöka charma aktieägare och presumtiva investerare att satsa mer pengar i prospekteringsbolagen.

Att bryta uran i alunskiffer i Storsjöbygden är vanvett på flera sätt. Miljömässigt vore det en katastrof på grund av de enorma avfallsmängder som skulle bildas och risken för att förorena den närbelägna Storsjön. Dessutom skulle ett gigantiskt dagbrott föröda en gammal kulturbygd om påverka inte bara de gröna näringarna utan även besöksnäringen mycket negativt.

Sammanlagt finns det säkerligen stora mängder uran i alunskifferlagret i Jämtland, liksom i Västergötland och Närke, men halten är oerhört låg och ingenting tyder på att en brytning skulle vara lönsam. Även ekonomiskt framstår de internationella prospekteringsbolagens härjningar i Jämtland som en vanvettig verksamhet, men de hoppas förstås att det finns investerare som inte begriper detta. Olle Holmstrand förklarar detta på ett övertygande sätt i Radio Jämtland.

Aura, CPM och Mawson (ett annat kanadensiskt bolag som borrar i urberget i Hotagen, Krokoms kommun) skapar oro i bygderna. Därför är det viktigt att lagstiftningen stärks för att ge kommunerna möjlighet att sätta stopp för uranjakten redan på prospekteringsstadiet. I de här fallen råder inte minsta tvekan om att det är just uran de internationella bolagen är ute efter och då finns det inga skäl att de ska fortsätta den här verksamheten när de berörda kommunerna entydigt har slagit fast att de kommer att använda sitt veto om brytning skulle bli aktuell.

Läs gärna Jämtlandscenterns rapport i uranfrågan; Låt uranet stanna i marken!

Bra Linda och Övertorneå

Trots fiaskobygget i Olkiluoto har Finland öppnat för två nya kärnkraftsreaktorer. Den ena kan komma att ligga i Simo, bara några mil från Haparanda och svenska gränsen. Ett kärnkraftverk är i sig en mycket riskabel verksamhet, en reaktor i Bottniska viken har dessutom särskilda konsekvenser.

Ett frågetecken är gäller exempelvis vad som skulle hända med vildlaxen på väg till Torneälven och Kalixälven, Östersjöns största vildlaxälvar. Dessa laxar vandrar i stor utsträckning strax utanför den tilltänkta lokaliseringen i Simo. Att denna vandring påverkas av stora varmvattenutsläpp är det knappast någon tvekan om.

Mot den här bakgrunden är det bra att Övertorneå med kommunalrådet Linda Ylivainio i spetsen pekar på detta. Linda konstaterar i Ekot att man inte har fått några tillfredsställande svar när det gäller vildlaxen och andra miljökonsekvenser av en kärnkraftsetablering i Bottenviken. Det är bra att Övertorneå ifrågasätter kärnkraftsetableringen, men beklagligt att övriga kommuner uppenbarligen inte har reagerat.

Förnybar energi och energieffektivisering är den långsiktigt hållbara energivägen, både för Sverige och Finland.

Kilometerskatt slår mot Jämtland

Ett av de mest centralistiska förslag som den rödgröna oppositionen har lagt fram är införande av en kilometerskatt för tunga fordon. Syftet må vara gott; att föra över gods från väg till järnväg. I verkligheten skulle det emellertid slå hårt emot norra Sverige med sina långa avstånd. I de flesta fall går det inte att föra över lasten till järnväg.

Pelle Sallin visar i ett inlägg i dagens LT vilka konsekvenser en kilometerskatt på 14 kronor milen skulle få för Pelle & Lisas äggpackeri. Det skulle bli en extrakostnad på 700 000 kronor bara för detta företag på den jämtländska landsbygden, en knockoutskatt som Pelle skriver. Detta visar att idén om kilometerskatt inte är genomtänkt, åtminstone inte om man vill att landsbygden ska leva. Alternativ till landsvägstrafik finns inte; det går inga järnvägsspår från äggproducenternas gårdar till butikernas varuintag.

En kilometerskatt typ de rödgrönas förslag skulle slå ut stora delar av företagsamheten på landsbygden i norr. Det är naturligtvis mycket bättre att satsa på att successivt byta bränsle än att straffbeskatta företag som behöver landsvägstrafik för sin överlevnad.

Tankar efter Almedalen

EskilAlmedalsveckan är slut för i år. Den enda vecka under året då Sverigebilden skapas utanför Stockholm – även om det är samma makthavare och samma medier som står för nyhetsförmedlingen som under årets övriga 51 veckor.

Jag tycker att Almedalen är ett fantastiskt åsiktstorg. Här finns politiker av alla kulörer, PR-folk, näringslivsföreträdare, fackförbund, ideella organisationer av många slag – och journalister förstås. Men ska man få uppmärksamhet i denna djungel tar man till vansinnestilltag som att som Gudrun Schyman bränna 100 000 kronor.

Ett valår som i år är partiledarnas tal viktigare än vanligt. Åhörarna var också fler än vanligt. Jag lyssnade till Maud Olofsson, Mona Sahlin och Maria Wetterstrand/Peter Eriksson. Alla talen var utan tvekan av ganska hög kvalitet.

Jag reagerar emellertid mot att partierna använder en så stor del av tid och kraft till att svartmåla motståndarnas politik. Det vore bättre om de med engagemang och kraft presenterade sina egna förslag och sina egna visioner om framtiden för Sverige.

I grunden står exempelvis de båda gröna partierna, Centerpartiet och Miljöpartiet, nära varandra. De är båda mittenpartier, men ingår nu i två olika block. Sakpolitiskt finns många frågor, särskilt på miljöområdet, där de borde kunna komma överens. Dagens hårda blockpolitik driver emellertid partierna till att attackera varandra i stället för att finna områden där de skulle kunna samverka. Vi får se hur det blir i framtiden. Spännande nya konstellationer kan uppkomma fortare än vad vi kanske tror idag.

Hursomhelst är det trevligt att vara i Visby under Almedalsveckan. Man träffar många gamla och nya vänner. Här kan man ge sig i samspråk med ministrar och andra potentater i samhället utan några problem. På bilden ser vi jordbruksminister Eskil Erlandsson i samspråk under Centerpartiets kväll i Almedalen i onsdags.

Återbäring på vattenkraften

ArmbrytNu är Björn Mårtensson, Per Söderberg och jag i full fart i Almedalen. Vi sprider Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuners nya fina folder och hoppas att alla goda argument ska slå rot.

Det är hög tid att något konkret händer när det gäller återföring av vattenkraftsmedel. Därför har vi i FSV tagit fram en fräsch broschyr som vi sprider i Almedalen. Det är hög tid att mer än tio år av lobbyarbete ger resultat.

I Almedalen samarbetar vi med Hela Sverige ska leva och en rad andra medlemsorganisationer. På bilden ser vi Gotlands kommunalråd Eva Nypelius, som just instruerats av världsmästarinnan Heidi Andersson i den ädla konsten armbrytning. På bilden också Hela Sverige ska levas vice ordförande Inez Abrahamsson.

Vattenkraftskommunerna i Almedalen

Även jag är på väg mot Visby och Almedalen. Under onsdag och torsdag kommer jag som ordförande i Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner, FSV, att finnas på gräsmattan i den berömda parken tillsammans med bland andra Hela Sverige ska leva.

Det är hög tid att de kommuner och bygder som bidrar med stora värden genom att ha släppt till sina forsar också får del av del av resurserna. Att kommuner som Jokkmokk och Ragunda, Sveriges största vattenkraftskommuner, ska tvingas ha landets högsta skattetryck är absurt. Låt oss lära av Norge, där vattenkraften får medverka till att utveckla de bygder som släppt till sina forsar. Det är ett rättfärdigt krav, en kompensation för de skador utbyggnaden har inneburit för fiske, turism, jord- och skogsbruk.

Det är bakgrunden till att även FSV detta valår finns i Almedalen.

Ladda hem intressanta centerrapporter!

Centerdistriktet har tagit fram flera intressanta rapporter inför valet. Nu kan du ladda hem dem i sin helhet!

Låt uranet stanna i marken!

Det förnybara energilänet!

Hållbar rovdjurspolitik

Själv har jag främst arbetat med att ta fram den första rapporten, men jag har också varit med i utarbetandet av de två senare. Alla är högst läsvärda. Här kan du ta del av vad vi centerpartister i Jämtlands län anser i viktiga frågor inför valet.

Jämtland – ett grönt län

bioenergiJämtland är ett mycket skogrikt län. Här finns också möjligheter att odla energigrödor av olika slag. Vi ligger långt framme när det gäller att utveckla biogastekniken.

Detta är förutsättningar som det gäller att ta till vara. Därför har Centerpartiet i länet idag presenterat ett niopunktsprogram för att stärka Jämtlands län som bioenergilän. Länstidningen berättar om vårt förslag.

Målsättningen är att vårt län ska bli Europas första helt fossilfria län. Möjligheterna finns, men det krävs en genomtänkt strategi och en offensiv politik. Den erbjuder Centerpartiet i länet.

En stor miljökämpe har gått bort

En kämpe, 90 år ung, har gått ur tiden. Jag tänker på Jerker Engborg i Föllinge, som avled den 3 juni efter en intensiv insats för miljön under sitt långa liv.

Jerker var en miljökämpe utöver det vanliga. Han var biodynamiker och odlade jorden med stor omsorg. Det var en upplevelse att besöka honom och Björg i Föllinge och ta del av vad de odlade i sin trädgård. Där fanns potatis av alla de slag, grönsaker och blommor utöver det vanliga.

Jerker var alltid engagerad. Att han hade passerat den vanliga pensionsåldern för flera decennier sedan brydde han sig inte om. Han följde med i tiden och han arbetade i sin trädgård många timmar i sträck. Politiskt var han grön, men om det var Centerpartiet eller Miljöpartiet som låg närmast till var nog inte så viktigt.

Nu har miljökämpen Jerker lämnat jordelivet. Men hans engagerade arbete kommer att lämna avtryck efter sig länge än.

Miljömord på kulturbygd?

Uranbrytning är en synnerligen miljöskadlig verksamhet. Det är ett av flera viktiga skäl för att kärnkraften bör fasas ut och ersättas med grön förnybar energi.

Under senare tid har folkpartister och moderater i länet öppnat för brytning av uran i Jämtlands län. De verkar inte inse att en uranbrytning i exempelvis Oviken skulle vara ett miljömord på en gammal jordbruks- och kulturbygd. Jag har skrivit ett inlägg om detta, publicerat i Länstidningen.