Dagens samhälle: Kolonialt tänkande kring Inlandets resurser
Bilden: Om kartan hade sett ut så här skulle norra Sverige haft en helt annan situation än idag – och fått en rättmätig del av de värden i form av vattenkraft och andra naturresurser man levererar. Bra som tankeexperiment för att inse att en annan politik är möjlig.
Med all rätt applåderas Landsbygdskommitténs slutbetänkande från många håll. Det är en framgång att företrädare för samtliga riksdagspartier har enats om 75 förslag för en ”sammanhållen landsbygdspolitik”. Genomförs dessa förslag tar vi viktiga steg mot mer likvärdiga förutsättningar i hela landet.
Ändå fattas en viktig fråga. Det är fortfarande centralmaktens perspektiv som dominerar ett centralt område. Skogslänen levererar enorma värden i form av naturresurser som vattenkraft, skog och mineraler, men mycket lite av dessa rikedomar stannar lokalt och regionalt. I grunden ett utslag av ett kolonialt tänkande i huvudstaden med rötter långt tillbaka.
Enbart fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar uppgår årligen till 5,4 miljarder kronor. Allt går till statskassan. Lägg till detta övrig energibeskattning. Endast mellan 110 och 120 miljoner kronor stannar i de bygder som släppt till sina forsar. Även om fastighetsskatten på vattenkraft, enligt Energiuppgörelsen, kommer att sänkas borde en regionalisering funnits med i betänkandet. Fortsätt läsa