Kan Ryssland bli en vänligt sinnad demokrati?

Under 1970- och 1980-talen deltog jag i ett flertal delegationsresor till dåvarande Sovjetunionen, i ungdomsdelegationer från CUF och landsrådet SUL. Jag var även med vid flera stora all-europeiska ungdomskonferenser vid Balatonsjön i Ungern med deltagande från hela Europa och från ungdomsinternationaler och olika politisk färg.

Vi insåg inte då att sovjetsystemet stod inför sitt fall i en nära framtid, men vi märkte ett stort intresse från deltagarna från öst att öka kontakterna och göra hål i järnridån. Avspänning låg i luften efter kalla kriget – och en sådan utveckling ville självfallet vi medverka till.

Bild: Gorbatjov öppnade Ryssland och järnridån föll. (Teckning av EWK)
Sedan kom Gorbatjov med glasnost och perestrojka. Berlinmuren föll och demokrati infördes successivt i de tidigare kommuniststaterna. Även Sovjetunionen upplöstes och många av de tidigare delrepublikerna vann sin självständighet. Det mesta verkade positivt.

Kring 1990 och några år framåt såg framtiden ljus ut. Demokratin hade segrat och nu stod samarbete på programmet i hela Europa. Även i Ryssland. Trodde vi. Lite mer än 30 år senare pågår ett krig i Europa.

Hur kunde det gå så fel?
Jag funderar, som säkert många andra, över hur vårt grannland i öster, Ryssland, ännu en gång har utvecklats i auktoritär riktning och nu i praktiken är en diktatur. Hur kan det komma sig att inte även Ryssland har blivit en samarbetande stat i ett demokratiskt Europa?
Fortsätt läsa

Håkan om viktiga EU-frågor…

…miljö och klimat
– Att samarbeta på miljö- och klimatområdet är en kärnfråga i det europeiska samarbetet, eftersom det handlar om genuint gränsöverskridande problem som måste lösas gemensamt.  Det är särskilt viktigt att EU, under svensk ledning, kan agera med kraft inför FN-konferensen om klimatet i Köpenhamn i december 2009.

– Genom samarbete kan de europeiska länderna påskynda energiomställningen och övergången till ett hållbart energisystem, byggt på förnybara energikällor. Forskningssamarbetet på detta område är av stort värde. Varje land ska dock även fortsättningsvis besluta om sin egen mix mellan olika energikällor.
…ett smalare EU
– Bryssel ska inte lägga sig i frågor som bättre sköts nationellt, regionalt eller lokalt. EU ska respektera medlemsländernas beslutsrätt när det gäller skola och utbildning, sociala trygghetssystem, kultur, jakt, sportfiske och naturresurser. Sätt EU på bantningskur!
…sammanhållningspolitiken
– Eftersom EU har en gemensam inre marknad behövs sammanhållningspolitiken för att motverka social och regional klyvning av Europa. Inte minst det gränsöverskridande samarbetet inom interreg är viktigt. Strukturfonderna bör dock ses över och förenklas inför kommande programperiod.
Fortsätt läsa