Flera partier vill att en svensk euroanslutning åter ska utredas. Det har ju gått 23 år sedan svenska folket med bred majoritet sa nej till att skrota kronan för euron. En utredning måste självfallet noga analysera både för- och nackdelar i dagens läge med ett valutabyte.
Själv har jag följt den här frågan sedan folkomröstningen 2003, då jag var aktiv på nej-sidan, och ser ingen anledning att ändra åsikt. Sverige har hanterat sin ekonomi bättre än många euroländer och det finns inga skäl att överlämna, centralisera, penningpolitiken till Europeiska Centralbanken (ECB) i Frankfurt. Men visst kan man göra en utredning för att analysera för- och nackdelar med en euroanslutning.
Bild: Mellan 1873 och 1924 fanns en nordisk valutaunion, byggd på guldmyntfot. En krona var lika mycket värd i Sverige, Danmark och Norge.
Om en utredning tillsätts efter höstens val föreslår jag att även för- och nackdelar med en nordisk valutaunion samtidigt analyseras. I dagens oroliga värld är ett starkt, samarbetande Norden ”viktigare än någonsin”, som författaren och nordisten Bengt Lindroth har konstaterat. En gemensam valuta, en nordisk krona, skulle vara ett viktigt redskap för att samordna och stärka Norden ekonomiskt.
En reflexartad invändning är förmodligen att detta inte är realistiskt. Men varför inte? För- och nackdelar bör prövas likaväl som för- och nackdelar med en euroanslutning.
En nordisk valutaunion fanns mellan 1873 och 1924, då på guldmyntfot. Det är tack vare denna valutaunion vi idag handlar med kronor och ören i Sverige, Danmark och Norge. Under första världskriget övergavs guldmyntfoten. Man kunde inte längre lösa in sedlar mot guld och valutaunionen blev historia för den gången. Fortsätt läsa
