Kategoriarkiv: Energi

Förträng inte kärnkraftens risker!

Högerpartierna planerar att driva igenom ett upphävande av det förbud mot uranbrytning och uranprospektering som vi har sedan 2018. Ur regeringens synvinkel är detta logiskt eftersom man har drabbats av en närmast blind kärnkraftstro och vill bygga nya reaktorer runt om i landet.

Lyckas regeringen kan vi förvänta oss att Storsjöbygden åter blir föremål för uranjakt. Frågan blir om uran ska brytas i Oviken, i Västgötabergen eller kanske på Österlen. Kommer det kommunala vetot att skrotas om de aktuella kommunerna säger nej? Det skulle inte förvåna om det blir nästa steg.

För oss i Jämtland är hotet om uranbrytning ett skäl att säga nej till nya reaktorer. Vi är övertygade om att ett långsiktigt hållbart energisystem i första hand bör bygga på förnybara energikällor, lagerhållning, effektivisering och hushållning. Om regeringen vill stärka energisystemet förhållandevis snabbt bör Sverige följa grannländernas exempel och satsa på havsbaserad vindkraft.

Den kärnkraftsvurm som präglar svensk debatt idag har i stort sett lyckats förtränga de allvarliga problemen med denna energikälla. Riskerna för miljön vid brytning av uran är bara ett av flera problem. Vi vill här peka på en rad andra skäl för att säga nej till ny kärnkraft. Fortsätt läsa Förträng inte kärnkraftens risker!

Det koloniala tänkandet lever i regeringskansliet

Före valet i september talade många vackert om landsbygden, inte minst de partier som nu ingår i nuvarande högerkoalitionen som regerar på Sverigedemokraternas nåd. Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson lovade högkostnadsskydd för elen från 1 november, Jimmie Åkesson lockade väljare med tio kronor billigare diesel och Ebba Busch talade vackert om ”hjärtlandet” och bildade ett särskilt ”Bondeförbund”. Uppenbarligen trodde en hel del väljare på löftena och röstade därefter.

Bild: En stor del av Sveriges energi produceras i norr. Men mycket lite av de stora värden som produceras av vattenkraft och vindkraft stannar lokalt och regionalt. (Klicka på bilden för att lättare läsa.)

Efter valet, då löftesgivarna fick väljarnas förtroende att bilda regering, har föga eller inget av detta blivit verklighet. I stället för ett högkostnadsskydd för hela landet, ska hela 55 miljarder kronor delas ut retroaktivt till hushåll och företag i södra Sverige (bygger på konsumtionen 1 oktober 2021 – 30 september 2022). När pengarna kommer är dock fortfarande något oklart – och det är inte behovet som styr. Har man gjort av med mycket el, kanske slösat, får man mycket stöd.

Inget till norra delen av landet
Norra Sverige får ingenting även om elpriserna kraftigt höjs. Det verkar som att högerregeringen har hemfallit åt det gamla synsättet, med rötter i 1600-talet, att se norra delen av landet som ett förråd av billiga råvaror, ett närmast kolonialt tänkande. Kanske blev man inspirerade av dagarna på Tidö slott, som Axel Oxenstierna lät uppföra, när man förhandlade fram sitt samarbetsavtal. Det var under Oxenstiernas tid man i Stockholm började tala om att Sverige kanske inte behövde något Västindien när man hade Norrland… Att det inte finns något statsråd, bosatt norr om Borlänge, kan måhända också bidra till den nedlåtande synen. Fortsätt läsa Det koloniala tänkandet lever i regeringskansliet

Kärnkraft dominerade på EU-debatt…

Lyssnar på riksdagens partiledardebatt som skulle handla om EU, men som lika mycket handlade om kärnkraft, Kristerssonregeringens hjärtefråga. Att bygga nya reaktorer verkar vara en allt övergripande fråga. Då blir det inte mycket av diskussion om EU fastän det var dagens tema.

Jag blir provocerad när Sveriges statsminister Ulf Kristersson slirar på sanningen och angriper den tidigare regeringen och Centerpartiet för att ha lagt ned kärnkraften och därmed förorsakat de höga elpriserna i södra delen av landet. Att det var kraftbolagen själva som beslutade lägga ned två reaktorer i Ringhals och två i Oskarshamn på grund av bristande lönsamhet och att de höll på bli gamla och krävde stora investeringar för att drivas vidare har han fullständigt förträngt.

Än värre är att statsministern totalt glömmer att hans parti, Moderaterna, för sex år sedan, 2016, var med i en bred energiöverenskommelse med Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Kristersson och hans parti är faktiskt delaktiga i den energipolitik som förts i Sverige de senaste decennierna. Energiuppgörelsen var en kompromiss, som innebar inriktning på mer förnybar energi, men som också öppnade för nya reaktorer. Kraftbolagen har dock inte sett ny kärnkraft som någon lönsam och bra investering. Fortsätt läsa Kärnkraft dominerade på EU-debatt…

Kärnkraft är ingen lösning

Länstidningen 10/11 
Östersunds-Posten 14/11
Idag är Sverige bland de länder i Europa som exporterar mest el. Det kan man inte tro om man bara lyssnar till debatten i media. Samtidigt är det ingen tvekan om att vi behöver öka elproduktionen för att klara den nödvändiga gröna omställningen.

Bild: affisch från en av Barsebäcksmarscherna. Tyvärr åter aktuell.
Det finns goda förutsättningar för att på förhållandevis kort tid öka produktionen av förnybar energi; vind, sol och bioenergi. Även vattenkraften kan effektiviseras en del. Lägg till detta att lagringsmöjligheterna för el snabbt förbättras. Kristerssonregeringen förefaller ändå fixerad vid att bygga ny kärnkraft. För mig är detta obegripligt. Det verkar som om regeringspartierna M, Kd och L i allians med Sd har förträngt alla problem med denna energikälla. Man borde fundera en gång till.

  1. Att bygga kärnkraft tar lång tid. Nya reaktorer kan inte tas i drift förrän om ett eller ett par decennier. Olkiluoto 3 i Finland skulle enligt planerna ha tagits i bruk 2009, men är ännu inte i full drift.
  2. Kärnkraft är dyr och kommer att bli ännu dyrare. Att bygga ny kärnkraft är långt dyrare än ny vind-, sol- och bioenergi.
  3. Kärnkraftverk är sårbara. Reaktorer kan bli mål i krig och för sabotage med förfärliga konsekvenser. En lärdom av kriget i Ukraina.
  4. Hela kärnbränslekedjan innebär risker och miljöhot. Ska uran brytas i Sverige? Tjernobyl och Fukushima har faktiskt inträffat. Att föreslå nya reaktorer i Barsebäck är en provokation mot de danska grannarna. Köpenhamn ligger bara två mil bort.
  5. Kärnkraftens mest radioaktiva avfall måste förvaras avskilt från allt liv i tiotusentals år. Ska framtida generationer tvingas ta hand om ännu mer högaktivt avfall? Att kärnkraft är en ”ren” energikälla som regeringsföreträdare påstår är ren lögn.

Fortsätt läsa Kärnkraft är ingen lösning

Väljarna bör fundera över energiframtiden

Östersunds-Posten
Länstidningen
För sex år sedan – 2016 – slöts en energiöverenskommelse för att ge Sverige en långsiktig energipolitik. Bakom överenskommelsen stod Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Som i alla breda uppgörelser handlade det om att ge och ta, om att kompromissa. Den goda tanken var att ge långsiktighet och stabilitet.

Två partier orkade inte stå fast vid överenskommelsen. M och Kd hoppade av efter ett par år och inledde den ensidiga kampanj för kärnkraft som fortfarande pågår. Energiöverenskommelsen innehöll en öppning för att bygga nya reaktorer, men ingen aktör har sett någon lönsamhet i att bygga ny kärnkraft. Därför ser man nu det märkliga inträffa att annars marknadsorienterade partier som L, KD och M vill ta skattepengar och ge 400 miljarder kronor i statliga kreditsubventioner för att locka aktörer på energimarknaden.

Visst står vi inför stora utmaningar för framtiden. Men den som lyssnar till den pågående kärnkraftshysterin kan ha svårt att tro att Sverige har gått om kärnkraftslandet framför andra, Frankrike, och nu är Europas största elexportör. Fortsätt läsa Väljarna bör fundera över energiframtiden

Ett slag i luften

LT 4 augusti

ÖP 5 augusti
Nyligen KU-anmälde Kristdemokraterna genom sin energipolitiska talesperson Camilla Brodin energiminister Khashayar Farmanbar för att han i Aktuellt hade sagt att hushållen i Sverige betalar en fjärdedel av elpriset jämfört med vad fransmännen gör.

Visst kan man påstå att Farmanbar var slarvig med sitt uttalande. Vad han uttalade sig om var elspotpriset, vilket inte är det samma som vad hushållen betalar. Den franska energipolitiken är nämligen närmast planekonomisk med den statliga energijätten EDF som huvudaktör. Regeringen använder EDF som redskap för att ge hushållen ett fast, lägre elpris än marknadspriset. Det är förstås bra för hushållen, men kostnaderna måste ändå betalas. (EDF ägs till 84 procent av franska staten, men ska enligt de senaste planerna bli helstatligt.)

Bild: En tabell som säger allt. Frankrike har de högsta elpriserna i Europa för närvarande.

Faktum är att elspotpriset i Frankrike sedan länge är högre än hos oss. Under senare tid har det ofta legat kring fyra gånger högre, som Farmanbar hävdade, än i södra Sverige. (Jämfört med norra Sverige handlar det om 20 – 30 gånger högre.)

Kristdemokraterna och övriga kärnkraftsentusiaster på högerkanten vill förstås inte kritisera Frankrike, vars energiproduktion till närmare 70 procent bygger på kärnkraft. Fransk kärnkraft har nämligen stora problem. Av Frankrikes 56 kärnreaktorer är det nästan 30 som under senare tid inte har producerat någon el. Många av de franska reaktorerna är gamla och behöver ofta repareras. En del står stilla på grund av inplanerade servicestopp och andra måste stoppas med akuta problem. Reparationerna tar inte sällan lång tid. Fortsätt läsa Ett slag i luften

Farlig energikälla i krig

(Östersunds-Posten 11 mars 2022)
Putin har utsett kärnkraftverk som viktiga angreppspunkter i kriget mot Ukraina. Den havererade reaktorn i Tjernobyl har intagits och personalen tagits som gisslan. Internationella atomenergiorganet IAEA har tappat kontakten och varnar för följderna. Vid strömavbrott riskerar kylningen av det högaktiva avfallet att inte fungera med katastrofala konsekvenser. Även landets största kärnkraftverk, Zaporizjzja, har intagits av ryska trupper.

Syftet från Rysslands sida är att ta kontroll över Ukrainas energiförsörjning, ett kraftfullt maktmedel. Agerandet innebär samtidigt ökad risk för kärnkraftshaveri med förfärliga konsekvenser inte bara för Ukraina utan även för Ryssland och Europa i övrigt. En risk man tar med öppna ögon i Kreml. Att kärnkraft i händelse av krig är en mycket sårbar energikälla torde hursomhelst stå klart för alla med öppna ögon. Fortsätt läsa Farlig energikälla i krig

Hög tid att lära av Norge!

Publicerad i Östersunds-Posten Länstidningen Jämtlands tidning.

I ett aktuellt inlägg från företrädare för FSV (Föreningen Sveriges vattenkrafts- och vindkraftskommuner och regioner) konstateras att invånarna i de sju skogslänen betalar sju miljarder kronor mer i region- och kommunskatt än de skulle göra om skattetrycket varit det genomsnittliga för landet. Jämför man med kommunerna i Stockholms län handlar det om elva miljarder.

Detta borde vara oacceptabelt för alla som talar vackert om att hela landet ska kunna leva och utvecklas. En grundläggande orsak till orättvisorna är att kommuner och regioner som levererar naturresurser till det gemensamma samhället inte kompenseras för de ingrepp som utbyggnaden av först vattenkraften och senare vindkraften har inneburit och innebär.

Annorlunda är det i den västra delen av vår gemensamma Skandinaviska halvö. I Norge är det en självklarhet att en rättmätig del av värdena från vattenkraften – liksom andra naturresurser – ska stanna i de bygder där de genereras. Om en kommun som Ragunda, där tio procent av Sveriges vattenkraft produceras, hade legat i Norge skulle förutsättningarna varit helt annorlunda. I stället för att vara en fattig kommun med ett av landets högsta skattetryck hade kommunen haft resurser att satsa offensivt på framtiden. Fortsätt läsa Hög tid att lära av Norge!

Energiomställningen pågår för fullt!

Energiuppgörelsen 2016 var en kompromiss – och en framgång. Äntligen skulle vi få en långsiktigt hållbar energipolitik. Som kärnkraftskritiker var jag föga entusiastisk till att ge kraftbolagen möjlighet att bygga nya reaktorer om de önskade. Samtidigt var målsättningen att kring 2040 ha ett helt förnybart energisystem. Ändå en acceptabel kompromiss.

Moderaterna och Kristdemokraterna klarade emellertid inte av att stå fast vid överenskommelsen. Efter ett par år hoppade de av och började propagera för kärnkraft i alla tonarter. Nu har de lierat sig med Sverigedemokraterna och Liberalerna, som inte var med i energiuppgörelsen, i en verklighetsfrämmande kärnkraftspropaganda. Det verkar som om man inbillar sig att mer kärnkraft skulle vara en framgångsväg för det nya högerblocket.

I debatten påstås att det redan är elbrist i södra Sverige. Pågens i Malmö har varit ett slagträ när man hävdar att företagets utbyggnadsplaner skulle begränsas av elbrist. I verkligheten handlar det om nätbegränsningar i området.

”Sanningen är att inte ens fem kärnkraftsreaktorer i Ringhals skulle ha hjälpt Pågens”, konstaterar förre generaldirektören och moderatpolitikern Mikael Odenberg i en krönika (https://www.arbetsvarlden.se/kronikor/varierande-elpriser-visar-att-marknaden-fungerar-nar-ska-det-ga-in/ ). Det är transmissionsnätet, överföringen av el till alla delar av landet, som snarast måste rustas och flaskhalsarna elimineras. Fortsätt läsa Energiomställningen pågår för fullt!

Kärnkraft – ingen lösning för framtiden!

Bild 1: Denna kalla kväll – den 7 februari – exporterar Sverige en hel del el till våra grannländer.
Bild 2: Tabell som visar att Sverige under januari 2021 har exporterat en hel del el till våra grannländer. Endast från Norge har vi under månaden haft en nettoimport.

Vi har en kall vinter och behovet av el är stort. Men detta hindrar inte att Sverige även nu exporterar en hel del el till våra grannländer. Det kan man måhända inte tro när kärnkraftsromantiker av olika kulör hela tiden driver en kampanj om att vi skulle importera kolbaserad ”fulel” från Polen.

Under januari månad har Sverige, enligt Svenska Kraftnät, exporterat närmare 1,2 TWh. Det är enbart från Norge det handlar om en nettoimport – och norsk el produceras nästan enbart av vattenkraft. Vad gäller Polen har Sverige under denna vintermånad exporterat 266 GWh och importerat 14. Det är svårt att tro om man bara läser inlägg i olika medier från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Detta innebär självfallet inte att Sverige inte står inför stora utmaningar när det gäller att möta ökande behov av el när vi ska ställa om till ett mer hållbart, grönt samhälle. Ett område där kraftfulla insatser krävs är att stärka kraftnätet så att överföringen mellan olika delar av landet fungerar på bästa sätt. Det är viktigt att såväl storstadsområden som glesare bebyggda områden har tillgång till el.

Att detta kräver mer kärnkraft stämmer dock inte. Den breda energiuppgörelse som gjordes 2016 innebar att kraftbolagen själva fick avgöra hur länge kärnkraftsreaktorerna får drivas på ett säkert sätt. De fick till och med möjlighet att bygga nya reaktorer. Även vi som sedan länge har varit kritiska till kärnkraften och de risker denna energikälla innebär accepterade detta eftersom det är viktigt att energiproduktionen ges långsiktiga spelregler.

De förnybara energikällorna, främst vind- och solkraft, utvecklas emellertid snabbt och är långt billigare än kärnkraft. Vattenfall beslutade att stänga de båda reaktorerna Ringhals 1 och Ringhals 2. För att fortsätta att driva dessa reaktorer tillräckligt säkert skulle det krävas så stora investeringar så att det inte skulle vara lönsamt att driva dem vidare. Moderaterna och Kristdemokraterna hoppade av energiuppgörelsen, vilket är att beklaga, och började argumentera för att skattebetalarna ska bidra med stora summor för att dessa reaktorer ska drivas vidare.

Kärnkraftsförespråkarna talade vidare om något som betecknas som ”fjärde generationens kärnkraft”. Problemet är att dessa reaktorer bara finns på ritbordet. Frankrike, annars känt för att vara kärnkraftspositivt, har för övrigt lagt ned sitt forskningsprogram på detta område eftersom man insåg att det varken är ekonomiskt eller tekniskt möjligt att nå resultat. Nya reaktorer tar decennier att bygga. Finlands reaktor Olkiluoto 3 skulle varit färdig för produktion 2009 men har ännu inte startat. Dessutom kvarstår kärnkraftens risker – allt emellan uranbrytningen över driften till slutförvaringen av det radioaktiva avfallet.

Sverige har möjlighet att nå målet om ett helt förnybart energisystem kring 2040, men det är naturligtvis inte enkelt. Vi har mycket vattenkraft, som kan effektiviseras. Vindkraften har vuxit mycket under senare år, men utbyggnaden i norra Sverige har en gräns. Därför bör inriktningen vara att i större grad bygga ut havsbaserad vindkraft, främst i södra delen av landet. Danmark beslutade nyligen om en storsatsning på detta område i Nordsjön. Lägg till detta att vårt land har goda möjligheter att utveckla bioenergin och vätgasproduktionen.

En större del av den el som produceras i norra Sverige kommer i framtiden att behövas där när stål ska produceras fossilfritt och batterifabriker utvecklas. För övrigt bör en rättmätig del av den kraft som produceras av vind och vatten stanna lokalt och regionalt.

Faktum är också att Sverige fortfarande har sju aktiva kärnkraftsreaktorer kvar. De kommer sannolikt att vara i funktion tio-femton år framöver. Som kärnkraftskritiker hoppas jag förstås att de kan stängas av så snart som möjligt, men det är, enligt energiuppgörelsen, kraftbolagen som avgör när detta är möjligt.

Sverige står – liksom världen i övrigt – inför stora utmaningar på energiområdet. Men vi, liksom övriga Norden, har bättre förutsättningar än då flesta länder att bygga ett väl fungerande helt förnybart energisystem. Låt oss satsa offensivt på detta i stället för att romantisera den föråldrade och riskabla kärnkraften!