Kategoriarkiv: Norden

Glöm inte Norden!

Jämtlands tidning
I Jämtland Härjedalen lyfter vi från Centerpartiets sida vikten av ett närmare samarbete med grannarna i väster, Tröndelag. Potentialen är stor. Nyligen enades företrädare för de centergröna systerpartierna på båda sidor av gränsen om ett manifest för samarbete i vår gemensamma region, Nordens Gröna Bälte.

På nationell nivå är det däremot tämligen tyst i valrörelsen om samarbete över de nordiska gränserna. Den enda fråga som har väckt visst intresse är att Finland och Sverige har ansökt om medlemskap i Nato. När ansökningarna har godkänts står de nordiska länderna för första gången sedan drottning Margaretas tid på samma säkerhetspolitiska grund. Det kan självfallet få stor betydelse. Fortsätt läsa Glöm inte Norden!

Dags för Norden!

Östersunds-Posten
Länstidningen
Dala-Demokraten
Jämtlands Tidning
Skaraborgsbygden

Nord-Sverige

Vi är många som har varit motståndare eller tveksamma till en svensk Natoanslutning. Denna vår har världen emellertid förändrats. Efter Putins angrepp mot Ukraina 24 februari är den säkerhetspolitiska situationen annorlunda. Detta har lett till att Sverige, tillsammans med Finland, har lämnat in ansökan om medlemskap – och detta med stöd även av en bred riksdagsmajoritet och en folklig opinion.

Förhoppningsvis kommer vår säkerhet att öka med ett Natointräde. Det är ju syftet. Hur det blir i verkligheten återstår att se.

Sveriges och Finlands inträde i Nato innebär att Norden i sin helhet kommer att stå på samma säkerhetspolitiska grund för första gången sedan Kalmarunionens tid för sex hundra år sedan. Det ger möjligheter som det gäller att ta till vara.

Bild: Kanske äntligen dags för ett nära nordiskt samarbete? Bilden från Skandinavismens tid i mitten av 1800-talet.

Samma dag, 16 maj, som det formella beslutet omNatoansökan fattades i Stockholm och Helsingfors förklarade Danmark, Norge och Island att de kommer att bistå Sverige och Finland om våra länder utsätts för en rysk attack. Vi kommer att ”göra allt vi kan för att hjälpa de två länderna”, sa den danska statsministern Mette Fredriksen och underströk att löftet gäller ”från idag”. Fortsätt läsa Dags för Norden!

En historisk dag: Natoansökan öppnar för nordiskt försvarsförbund

16 maj 2022 kan bli en märkesdag i svensk historia. En dag då Sveriges regering – med starkt stöd i riksdagen – beslutade att överge alliansfriheten för en ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Men också en dag då ett ”nordiskt försvarsförbund” blev verklighet.
—-
Den formella medlemsansökan till Nato kommer att överlämnas av Sveriges och Finlands Natoambassadörer i morgon tisdag eller på onsdag till generalsekreteraren Jens Stoltenberg. Sedan återstår en rad steg – bland annat ska alla dagens 30 Natoländer – godkänna ansökningarna. Måhända kan det bli problem eftersom Turkiets president Erdogan vill ställa villkor för att godkänna ansökningarna.

Jag ska villigt erkänna att jag fortfarande är tveksam till om ett medlemskap i Nato är bra för vårt land. I över 200 år har alliansfriheten tjänat oss väl och lyckats hålla oss utanför krig. Samtidigt har Rysslands överfall på Ukraina förändrat omvärlden och Finland dragit slutsatsen att det är läge att söka inträde i Nato för att minska hotet från grannen i öster. I detta läge måste även Sverige inse att världen har förändrats. Att samordna agerandet med Finland är viktigt av säkerhetsskäl. Vårt land skulle utanför Nato bli en alliansfri ö, omgiven av Natoländer – och ett Ryssland på ett par platser vid Östersjön. Fortsätt läsa En historisk dag: Natoansökan öppnar för nordiskt försvarsförbund

Samma försvars- och säkerhetspolitik stärker Norden

Vi lever i en historisk tid. Genom sitt angreppskrig mot Ukraina har Rysslands president Putin medverkat till att Finland och Sverige inom några dagar kommer att ansöka om medlemskap i Nato. Krig kan få motsatt effekt mot vad det syftade till – och så är det i det här fallet.

Jag har länge varit motståndare till ett svenskt Natointräde (alliansfriheten har tjänat oss väl i över 200 år), men när omvärlden förändras måste man kunna byta åsikt. Det är vad som sker, men jag kan erkänna att jag känner osäkerhet och oro.

Bilden: Kalmarunionen, som bildades 1397, omfattade hela Norden, Kanske, ja förhoppningsvis, är det nu, 2022, dags för en ny nordisk union?

Förhoppningen är förstås att medlemskapet i Nato ska stärka vår säkerhet, men sanningen är att ingen vet.

Visst finns fördelar. Efter att även Finland och Sverige har blivit medlemmar i Nato kan de nordiska länderna samarbeta i försvars- och säkerhetsfrågor från samma utgångspunkt. Faktum är att Norden inte har haft en gemensam plattform när det gäller försvaret sedan Kalmarunionen mellan 1397 och 1521. Det ger utan tvekan möjligheter. Fortsätt läsa Samma försvars- och säkerhetspolitik stärker Norden

Även Sverige skulle må väl av en majoritetsregering

Sverige har under senare decennier ofta haft minoritetsregeringar. Inför valen ägnar partierna en hel del kraft åt att misskreditera sina motståndare i stället för att föra fram sin egen politik. Tidvis har vi haft en mer eller mindre cementad blockpolitik, som på ett onaturligt sätt delar upp befolkningen. Redan innan väljarna har sagt sitt ska man tala om vem man vill ha som statsminister och regeringsbildare.

Jag är ganska trött på detta politiska spel. Även inför årets val i september är flera partier i den begynnande valrörelsen inne på att mer tala illa om andra än presentera egna förslag. Omvärldsläget med Putins anfallskrig mot Ukraina gör dock att man på goda grunder har lugnat ned sig en del.

Bilden: Finlands regeringar sedan millennieskiftet 2000. (Klicka så blir den större.)

Centerpartiet avviker genom att gå ut till väljarna med sin decentralistiska mittenpolitik utan att på förhand deklarera vilken statsminister man vill se. Jag tycker att detta är bra. Det är utifrån sin självständiga mittenposition Bondeförbundet/Centerpartiet främst har kunnat påverka samhällsutvecklingen under de senaste 100 åren. Men man får räkna med attacker och misstänkliggöranden, främst från partierna till höger. Fortsätt läsa Även Sverige skulle må väl av en majoritetsregering

Samarbete bästa sättet att möta kriser

Tankar på Nordens dag 23 mars 2022

Idag, den 23 mars, är Nordens dag. I år är det exakt 70 år sedan de nordiska länderna undertecknade ett samarbetsavtal i Helsingfors med syfte att fördjupa och utveckla samarbetet i den gemensamma regionen. Det är därför Nordens dag firas just denna dag varje år.

Visst finns ett omfattande nordiskt samarbete på olika områden, men två år av pandemi och ett uppflammande krig, som pågår just nu, mitt i Europa visar att samarbetet i Norden bör förstärkas mycket mer för framtiden. Därför är det naturligtvis bra att Nordiska rådet vid sin pågående session i Malmö har ställt sig bakom den så kallade Enestam-rapporten om att stärka samarbetet kring krisberedskapen.

Jag hoppas att vi kan få en ny vår för det nordiska samarbetet. Vad som hänt och vad som händer just nu måste leda till slutsatsen att ett starkt Norden är bra för oss själva, men också för Europa och världen i övrigt. Tillsammans har de nordiska länderna långt bättre möjligheter att bygga upp en beredskap för framtida kriser och utmaningar.

Ska statsministrarnas vackra ord om att ”Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region” till 2030 – om åtta år – krävs det konkreta åtgärder omgående. Att länderna väljer olika strategier och plötsligt stänger gränserna sinsemellan, som skedde när pandemin slog till, får inte upprepas. Fortsätt läsa Samarbete bästa sättet att möta kriser

Senterpartiet visar vägen på 2020-talet

På 70-talet – ett halvsekel sedan – arbetade jag på CUF:s riksorganisation på Bergsgatan 7B på Kungsholmen i Stockholm. Jag var redaktör för medlemstidningen Ung Center och arbetade med information i bred bemärkelse. Det var Centerpartiets hittills starkaste period. Ungefär en fjärdedel av landets väljare valde centervalsedeln i valen 1973 och 1976.

Under den här perioden hade vi omfattande kontakter och utbyten med våra nordiska systerorganisationer inom NCF (Nordiska Centerungdomens Förbund). Vi hämtade inspiration och erfarenheter från varandra och vi utvecklade de gröna, decentralistiska idéerna tillsammans. 

Ett minne från denna tid är när norska SUL, Senterdommen, kom på besök och ville veta varför Centerpartiet i Sverige hade stöd av kring 25 procent av väljarna medan Senterpartiet i Norge vid samma tid fick nöja sig med 8 – 10 procent i valen. De tog verkligen till sig av vad vi sa. Några månader senare kunde vi se broschyrer och artiklar i norska tidningar som visade att inspirationen verkligen hade förts över Kölen. Vi vet också att det norska Senterpartiet under de här åren hade nära kontakter med partisekreteraren Gustaf Jonnergård och utvecklade sin decentralism med idéer från honom. Även idag ser man Jonnergård som en viktig inspiratör. Fortsätt läsa Senterpartiet visar vägen på 2020-talet

”Politiskt jordskalv” hos grannarna i väster

Bild 1: En av de senaste opinionsundersökningarna som visar att Senterpartiet idag är jämnstort med Arbeiderpartiet och Høyre. En helt ny situation i norsk politik. Särskilt om Senterpartiets uppgång fortsätter fram till stortingsvalet i september nästa år.

Bild 2: Den här bilden visar vilka kraftiga förändringar som skett i den norska opinionen sedan 2017. Något av ett politiskt jordskalv pågår i Norge.

Något av ett ”politiskt jordskalv” pågår i vårt västra grannland. Detta uppmärksammas i mycket liten grad på vår sida av Kölen. Media har annat för sig.

Jag följer emellertid vad som händer i den norska opinionen. Idag kom ytterligare en opinionsundersökning som visar att Senterpartiet nu är i samma storleksklass som Arbeiderpartiet och Høyre – och att partiet är på kraftig uppgång. Bland de norska väljarna har Senterpartiet för närvarande ungefär dubbelt så starkt stöd som i det senaste valet till Stortinget 2017. Blir det också resultatet i nästa val, i september nästa år, får detta självfallet mycket stor betydelse – och varför skulle inte trenden hålla i sig eller förstärkas de återstående månaderna till valet. Det blir mycket intressant att följa.

Klart är att en politik nær folk, en grön, decentralistisk politik för att ta hela landet i bruk ligger i tiden. Det svenska systerpartiet har all anledning att låta sig inspireras.

Nära folket genom 100 år

Jubileumsböcker är en sorts böcker jag gillar. De brukar sällan bli några bästsäljare men de ger perspektiv på hur vi har hamnat där vi är idag. Den senaste jubileumsboken jag har plöjt igenom är norska Senterpartiets nyutkomna bok Nær folk gjennom 100 år. Den är värd att uppmärksamma även på vår sida av Kölen och då främst inom systerpartiet Centerpartiet. Den 19 juni var det exakt ett sekel sedan det norska Landmandsforbundet/Bondelaget beslutade att bilda parti.

Ordföranden Trygve Slagsvold Vedum slår an tonen direkt genom att slå fast att:
For å forstå politikken og vår samtid, er det viktig å kjenne historien.

Boken ger en bra överblick över hur Bondepartiet/Senterpartiet har utvecklats sedan 1920. Parallellerna med det svenska Centerpartiets utveckling är många även om det inte framkommer särskilt många gånger.

Tidiga kontakter

Bondepartiet bildades några år efter att svenska Bondeförbundet sett dagens ljus. Att det fanns kontakter råder ingen tvekan om. Redan i februari 1920 hölls ett gemensamt nordiskt möte i Göteborg, där Norge representerades av Johan Egeberg Mellbye, ordförande i Landmandsforbundet, som alltså några månader senare också bildade parti. Från Sverige deltog företrädare för såväl Bondeförbundet som Jordbrukarnas riksförbund, som slogs samman året därpå.

Mötet i Göteborg finns inte omtalat i jubileumsboken, men klart är att idéerna flödade över de nordiska gränserna vid denna tid. I Norge växte kritiken mot Venstre, som bönderna traditionellt brukade rösta på och 1920 var det alltså dags att bilda eget. Det handlade från start att arbeta för rättvisa mellan stad och land, för bygdernas och jordbrukets intressen. Året därpå valdes 17 ledamöter för det nya partiet in på Stortinget. Fortsätt läsa Nära folket genom 100 år

Tillsätt även en nordisk coronakommission!

En coronakommission ska tillsättas före sommaren. Det har även statsminister Stefan Löfvén motvilligt gått med på. Han hade knappast något val eftersom det finns en riksdagsmajoritet för en kommission. Och visst är det viktigt att inte vänta med att dra slutsatser.

Pandemin pågår och utvecklingen framöver går att påverka även om vi inte vet om det kommer nya smittvågor framöver. Vad fungerar bra i den svenska strategin och vad fungerar mindre bra? Statsepidemiologen Anders Tegnell är något självkritisk och ser en ”förbättringspotential” i den svenska strategin även om han fortfarande hävdar att den är bra.

En svensk coronakommisstion är viktig och behövs så snart som möjligt, men samtidigt bör även en nordisk kommission i någon form bli verklighet. Vi kan konstatera det tyvärr inte fanns någon beredskap, än mindre någon samordning mellan de nordiska länderna, när pandemin slog till. Varje land agerade för sig trots statsministrarnas vackra ord om att Norden ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region”. Vid kommande kriser måste vi ha en beredskap och kunna samarbeta. Fortsätt läsa Tillsätt även en nordisk coronakommission!