Sverige har under senare decennier ofta haft minoritetsregeringar. Inför valen ägnar partierna en hel del kraft åt att misskreditera sina motståndare i stället för att föra fram sin egen politik. Tidvis har vi haft en mer eller mindre cementad blockpolitik, som på ett onaturligt sätt delar upp befolkningen. Redan innan väljarna har sagt sitt ska man tala om vem man vill ha som statsminister och regeringsbildare.
Jag är ganska trött på detta politiska spel. Även inför årets val i september är flera partier i den begynnande valrörelsen inne på att mer tala illa om andra än presentera egna förslag. Omvärldsläget med Putins anfallskrig mot Ukraina gör dock att man på goda grunder har lugnat ned sig en del.
Bilden: Finlands regeringar sedan millennieskiftet 2000. (Klicka så blir den större.)
Centerpartiet avviker genom att gå ut till väljarna med sin decentralistiska mittenpolitik utan att på förhand deklarera vilken statsminister man vill se. Jag tycker att detta är bra. Det är utifrån sin självständiga mittenposition Bondeförbundet/Centerpartiet främst har kunnat påverka samhällsutvecklingen under de senaste 100 åren. Men man får räkna med attacker och misstänkliggöranden, främst från partierna till höger. Läs mer