Idag har jag varit ”stafettgäst” i SR Jämtland. Det kändes både hedersamt och roligt att få ta över stafettpinnen från den karismatiske eldsjälen Per Bergvall i Ragunda. När det var dags att träffa Leif och Emelie i radiostudion kändes det emellertid ganska nervöst. Man är ju inte så van att berätta personligt om sig själv inför radiolyssnarna.

Jag tror emellertid att det gick ganska bra, åtminstone av reaktionerna att döma. I programmet berättade jag spridda delar av mitt livs historia, från uppväxten i Skärstad mellan Huskvarna och Gränna till dagens liv på Rödön i Storsjöbygden.

Om du vill lyssna till programmet och vad jag hade att berätta så kan du göra detta. Programmet finns på den här länken på SR Jämtlands hemsida. Kanske det finns ett och annat av värde att ta del av.

På bilden ser du mig tillsammans med de trevliga programledarna Leif Landin och Emelie Andersson.

En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År till alla bloggens besökare!  Jag tycker att det fina Julkort som Jenny Henriksson gjort för Centerpartiet i Krokom är väl värt att publiceras även här.

Ola Nordebo på ”frisinnat socialliberala” Västerbottens-Kuriren har till de mest intressanta ledarskribenterna i landet för närvarande. Han är bättre på att se vad som sker i samhället än de flesta mediala betraktare.

I ett blogginlägg på VK skriver Ola Nordebo om Blockpolitikens solnedgång på ett intressant och övertygande sätt. ”Medierna och de politiska partierna har stirrat så länge på den svenska blockpolitikens mönster att de bränt sig fast på insidan av ögonlocken. De kan komma att bli överraskade när de öppnar ögonen”, skriver han.

Jag tror tror att Nordebo har rätt. Samarbetsmönstren i svensk politik kan förändras snabbare än vi kanske tror. Något rödgrönt block finns i praktiken inte längre – och alliansen kan snart också ha spelat ut sin roll. Ola Nordebo citerar den liberala tyske utrikesministern Hans-Dietrich Genscher som sagt att politiska koalitioner är allianser med bestämda syften under begränsad tidsperiod. Blir de något mer förlorar minst en av samarbetspartnerna bildligt talat – sin själ.

När Allians för Sverige bildades i god tid före valet 2006 var det viktigt att samla oppositionspartierna för att de då trötta Socialdemokraterna behövde avlösning i regeringskanslierna. Jag ställde själv upp på att allianssamarbetet var viktigt i den situationen. Däremot har jag aldrig förespråkat en hård blockpolitik som vi har upplevt under senare år. Sådana låsningar är inte bra för landet – och inte heller för ett parti i politikens centrum som Centerpartiet. Ibland är breda uppgörelser av stor betydelse för landet.

Sverige har i grunden ett flerpartisystem och inte ett tvåblocksystem. För närvarande är åtta partier representerade i riksdagen, inte två block. Därför hoppas jag att partierna kan agera mer självständigt utifrån sina egna ideologiska utgångspunkter inför kommande val för att ge väljarna bra valmöjligheter. Att i förväg låsa samarbetsmönstren innebär begränsningar och mindre påverkansmöjligheter. Liksom i våra grannländer är det viktigt att det finns flera möjliga regeringskonstellationer och att väljarna kan markera vilka politiska sakfrågor som väger tyngst när de går till valurnan.

Jag anser exempelvis att det vore intressant Centerpartiet och Miljöpartiet kan närma sig varandra för att stärka de gröna krafterna i svensk politik. Det är inte självklart att det politiska mönstret ska se ut som idag under överskådlig tid. Ola Nordebo har uppenbarligen förstått detta. På olika håll borde man nog börja fundera över att säga hej då till dagens hårda blockpolitik.