Den gröna ungdomsrörelsen lever upp!

CUF 2012För en gammal förbundssekreterare i Den Gröna Ungdomsrörelsen, CUF, kändes det bra att vara med på debatten mellan de politiska ungdomsförbunden i Jämtlands län, arrangerad av Ida och Kalla på LT:s ledarredaktion. Rent allmänt kändes det som att partipolitiken åter börjar bli intressant bland de unga i länet, vilket känns mycket bra.

Själv är jag särskilt glad över att CUF i länet växer och har en tydlig grön och decentralistisk profil. Fortsätter man i den riktningen kan ungdomsförbundet återta rollen som en viktig pådrivare i grön och decentralistisk – ekohumanistisk – riktning. Jag hoppas att Jämtlandsgänget, med Patrik Andersson i spetsen kan ta på sig den viktiga uppgiften.

Kan man tänka sig; efter debatten ville CUF-gänget fotograferas tillsammans med mig – förbundssekreteraren från ett annat decennium (1981-84). Det kändes väldigt bra. Från vänster: distriktsordföranden Patrik Andersson, undertecknad, vice distriktsordföranden Kenneth Nilsson, styrelseledamoten Charlotte Nordling Schill och förbundsordföranden Hanna Wagenius. Alla med decentralistknappen på.

Några reflektioner efter Annies tal

AnniealmedalenMed ett par dagars distans har jag funderat över vad Annie Lööf sa i sitt premiärtal i Almedalen i fredags kväll. Det finns såväl det som var utmärkt i talet och sådant som borde ha funnits med i en centerledares tal denna sommar.

Att Annie lyfte fem områden som hon menar bör prioriteras framöver var bra. Det handlar om:

Utanförskapet, där politiken inte har varit särskilt framgångsrik under senare tid

Konkurrenskraften. I en globaliserad värld måste ett exportberoende land som Sverige ständigt gå på offensiven

Välfärden, oberoende av utförare måste alla få del av en grundläggande välfärd

Klimatet. När isarna i Arktis smälter krävs kraftåtgärder för att ställa om till ett hållbart samhälle

Landsbygden. Mycket mer måste göras för att hela Sverige ska leva

Detta är gott och väl. Vad jag däremot vill efterlysa är fler konkreta förslag, inte minst vad gäller den sista punkten. Talet var mycket allmänt, men det är en brist som hon delar med alla övriga partiledare.

Centerpartiet måste övertygade visa att partiet verkligen tar strid för att ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar. Gotlandsupproret, med Gunnar Bendelin i spetsen, har varit aktivt under veckan och krävt vägpriser för färjetransporterna till fastlandet. Det är ett exempel på vad man förväntar sig att Centerpartiet ska ta verklig strid för i regeringen.

Från norra Sveriges inland kräver vi krafttag för att vända flyttströmmarna – och här har Centerpartiet en rad förslag som måste aktualiseras. Del av vattenkraftens värdeskapning och geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter är två viktiga redskap för att ge hela landet likvärdiga förutsättningar. För hela landsbygden är grundläggande service, omlokalisering av statliga jobb från 08-området till övriga landet och kraftfulla infrastruktursatsningar av grundläggande betydelse. Lägg till detta att vikten av att de gröna näringarna (jordbruk, vattenbruk, skogsbruk, bioenergiproduktion etc) ges goda förutsättningar är av högsta betydelse för landsbygden. På alla dessa områden är förväntningarna på Centerpartiet stora.

Jag hade också gärna sett att Annie tydligare i sitt tal skulle ha understrukit vikten av en massiv satsning på förnybar energi och hushållning för att avvecklingen av fossila bränslen och kärnkraft ska kunna påskyndas. Det hade också varit av stort värde om hon påpekat att Centerpartiet aktivt bidrog till att Sverige idag har kvar en egen valuta och inte sitter fast i eurokrisen som de länder gör som har skrotat de egna valutorna. Utan Centerpartiet på nej-sidan inför folkomröstningen 2003 är risken stor att vårt land hade varit en del av den krisande eurozonen idag. Fortsätt läsa

Dagens citat: Nödvändig självrannsakan (c)

Centerpartiet har sin bas, om än försvagad, på landsbygden och klarar sig inte utan den basen. Bara med en stark bas kan partiet växa utanför och ovanför basen. Den insikten, tillsammans med en förnyelse av politiken, gav stora framgångar på 1960- och början av 1970-talen.

En förnyelse som hämtar kraften ur basen behövs även på 2010-talet. Men ska Annie Johansson lyckas peka ut strategin räcker det inte att, som i DN, kritisera M. Då måste hon våga peka på även interna misstag.

Yngve Sunesson i Hallands Nyheter