Att ta ansvar för landet

Bilden: Axel Pehrsson i Bramstorp och Bondeförbundet hade 1933 modet att göra upp med Per Albin Hansson och Socialdemokraterna, den så kallade kohandeln, krisuppgörelsen. Det ogillades i hög grad av högerkrafterna, men efteråt kan vi konstatera abramstorp-och-per-albin2tt uppgörelsen stärkte den ännu sköra demokratin och lade en stabil grund för folkhemmet, det svenska välfärdssamhället.
Av detta kan vi lära att det inte sällan krävs mod för att ta ansvar för landet, men att det gäller att agera när det är nödvändigt.

Det politiska spelet upptar för närvarande en stor del av tiden för såväl ledande politiker som för media. Vem ska samarbeta med vem – och vem ska inte samarbeta med vem…

Spelteorier kan förvisso vara intressanta, men sakpolitiken är viktigare. Det är den, politikens innehåll, som lägger grunden för vilka samarbeten som är möjliga. Vi måste också fråga oss hur vi på bästa sätt tar ansvar för landet i den tid av osäkerhet inför framtiden som vi lever i nu. Då gäller det att försöka enas brett över partigränserna om vad som behöver göras och om hur landet ska styras.

Om ett och ett halvt år går svenska folket till val och väljer sina företrädare för den kommande mandatperioden. Utifrån väljarnas röster på valdagen kan Sverige förhoppningsvis få en stark regering, helst med stöd av en majoritet av riksdagens ledamöter. Tycker vi att detta är viktigt är det oklokt att redan nu stänga dörrar för tänkbara koalitioner.

Jag delar uppfattningen att en ny regering inte bör vara beroende av Sverigedemokraternas välvilja. En handlingskraftig regering bör i stället om möjligt bildas i politikens centrum och då håller inte dagens närmast cementerade blocktänkande. Visst kan man drömma om att de fyra allianspartierna får egen majoritet i det kommande valet, men att drömmen ska bli verklighet är inte särskilt troligt. Inte heller tyder mycket på att dagens rödgröna konstellation kommer att kunna bilda den starka regering landet är i behov av. Ur allianspartiernas synvinkel vore det heller inte särskilt välbetänkt att låta socialdemokrater och miljöpartister regera vidare på Vänsterpartiets villkor. Fortsätt läsa

I Emils vackra Lönneberga

På slingriga vägar nådde Anders Åkesson (riksdagsman från Kalmar) och jag på söndagskvällen fram till Svensmåla i Lönneberga. Landskapet vi åkte genom ser precis ut som i Astrid Lindgrens böcker. Ett kulturlandskap värt att bevara och hålla levande även på 2000-talet.

Vi besökte Erland och Viola Nilsson på deras gård i Svensmåla, där de föder upp mellankalv. De betande djuren såg ut att må mycket bra, hela landskapet med sina småländska beteshagar såg harmoniskt ut. Inte ska EU-byråkrater i Bryssel lägga sig i hur många träd som ska finnas i en beteshage. Det vet de bönder som levat här i många generationer mycket bättre.

Efter besöket på gården reste vi på slingrande vägar genom Lönneberga till församlingsgården vid kyrkan. Där samlades en grupp mycket engagerade lokala centerpartister Fortsätt läsa

En dag i ”top of Europe”

Jag minns när CUF:arna i Norrbotten brukade kalla sin vidsträckta region för ”top of Europe”. Idag, fredag, har jag varit i dessa trakter.

På Kallax möttes jag av två äldre gentlemän från Centerpartiet i Piteå som tog väl hand om mig under dagen. Första stopp var Alviksgården, Nylén/Hugossons stora svingård utanför Luleå. Här föds tusentals grisar upp varje år – och av gödseln produceras biogas. Detta är ännu ett exempel på att de gröna näringarna framöver kommer att bli kombinerade mat- och energiproducenter. Grisarna verkade ha det bra på Alviksgården och det bestående intrycket därifrån är en mycket positiv framtidstro.

Därefter bar det av till Piteå för lunch och träff med lokala centerpartister, bland andra Per Stenwall och hans syster som jag känner sedan gammalt. På Grans naturbruksskola hade vi ett bra möte och jag känner jag har ett starkt stöd även bland centerpartisterna i norr. På skolan fick vi också information av verksamhetschefen Bo Wiberg.

Nästa punkt på programmet var ett besök på Sicomp, där Hans Hansson berättade om hur man arbetar med att utveckla nya, lätta material. Ett grönt institut som medverkar till att utveckla grön teknik för framtiden. Det var mycket inspirerande att se hur denna verksamhet Fortsätt läsa

Kamp mot uranjakt och besök i ekologisk jätteladugård

Tisdagen tillbringade jag i Skaraborg. Även denna kampanjdag var mycket lyckad. Besöket inleddes med att Skövdes kommunalråd Leif Johansson, ombudsmannen Ulrika Johansson och jag åkte upp på Billingen. Vi besökte Karl Svensson och hans fru, på vars marker uranjägarna i Continental Precious Minerals härjar. Det är samma gäng som hemsöker oss i Jämtland i sin jakt på ”dödens sten”.

Leif och jag är överens om att kommunerna i Jämtland och Västergötland ska samarbeta för att få till stånd en skärpning av minerallagen så att kommunerna inte bara ska ha veto mot brytning av uran utan redan när bolagen prospekterar och provborrar efter uran. För närvarande spekulerar de cyniskt i att lagstiftningen kommer att ändras i framtiden och skapar oro runt om i bygderna. Jag lägger nedan in ett pressmeddelande från besöket på Billingen.

Nästa mål i Skaraborg var Vadsbo mjölk AB, en jättesatsning Fortsätt läsa

Bra dag i Dalsland

Nu håller valrörelsen äntligen på att komma upp i varv. Det har jag i varje fall upplevt i dag, när jag har gjort en heldag i Dalsland. Kommunalråden Ann-Marie Jakobsson i Färgelanda och Per Jonsson i Bengtsfors har varit mina värdar under dagen (bilden).

En huvudfråga under dagen har varit jakt- och rovdjursfrågor. I de här bygderna råder stort missnöjae både med EU:s klåfingrighet och statens agerande. Många är upprörda över att vargstammen tillåts växa nästa ohämmat. Jakthundar angrips och jakten har försämrats drastiskt.

Jag kunde berätta att en rovdjursproposition är på gång inom några veckor och att förslagen där kommer att stärka det regionala inflytandet och att licensjakt på bland annat varg kommer att införas. Detta mottogs mycket positivt.

Under dagen har vi haft två möten med inriktning på jaktfrågor. Jag presenterade följande pressmeddelande:

Jaktfrågorna ska inte hanteras i Bryssel

–    EU bör fokusera på genuint gränsöverskridande Fortsätt läsa

Med höghastighetståg mot klimathotet

–    Utsläppen av klimatgaser måste kraftfullt minska de närmaste decennierna för att vi framgångsrikt ska kunna möta klimathotet. Inte minst på transportområdet måste effektiva åtgärder vidtas – och då handlar det i hög grad om att föra över transporter av såväl personer som gods från flyg och vägtransporter till tåg.
Det konstaterar Håkan Larsson, en av Centerpartiets nationella toppkandidater i valet till Europaparlamentet när han på onsdagen besöker Värnamo. Håkan bor i Krokom i Jämtland, men är uppvuxen i Skärstad mellan Huskvarna och Gränna.
–    Det bästa sättet är att påskynda förverkligandet av höghastighetsbanor som binder samman norra och södra Europa likaväl som östra och västra Europa, fortsätter Håkan Larsson. I Sverige kan Europakorridoren Fortsätt läsa

Klimathotet – utmaning för Sverige, EU och världen!

–    Den stora utmaningen för Sverige och EU är FN:s stora klimatkonferens i Köpenhamn i december. För miljöminister Andreas Carlgren, som leder EU vid konferensen, gäller det att samla inte bara Europa utan hela världen bakom ett kraftfullt avtal för att möta klimathotet.

Det konstaterar Håkan Larsson, en av Centerpartiets fem nationella toppkandidater i valet till Europaparlamentet, när han på tisdagen talade i Gränna. Håkan bor i jämtländska Krokom, men uppvuxen i Skärstad.

–    Sverige har de förmodligen bästa förutsättningarna i världen att snabbt ställa om energisystemet och göra det koldioxidfritt. Tillsammans med Europa i övrigt kan vårt land visa vägen till en hållbar framtid. Till 2020 bör det vara möjligt att minska utsläppen av växthusgaser med inte bara 20 procent utan kanske det dubbla.
–    Miljö- och klimat är – tillsammans med handel och brottsbekämpning – genuint gränsöverskridande frågor och därför ett av de områden som EU bör koncentrera sig på, fortsatte Håkan Larsson. Däremot ska Bryssel inte detaljstyra – exempelvis hur många träd som ska få finnas i en svensk beteshage eller hur jaktreglerna Fortsätt läsa

Bryssel ska inte bestämma över svenska hagar

–    Ett konkret exempel på den klåfingrighet som EU ägnar sig åt är kommissionens försök att bestämma hur många träd som ska finnas i en svensk hage. Det är absurt att Bryssel genom feltänkta regler ska kunna förstöra de typiska hagmarker som finns i vårt land.

Det säger Håkan Larsson, en av Centerpartiets nationella toppkandidater i valet till Europaparlamentet vid sitt besök i Nässjö på tisdagen. Håkan Larsson bor i Krokom i Jämtland, men är uppvuxen i Skärstad mellan Huskvarna och Gränna.

–    Det har alltid funnits träd och buskar i en typisk svensk hage. Under tusentals år har betande kor, får, getter och hästar format denna unika miljö med stor biologisk mångfald.
–    Agerandet gentemot hagmarkerna i Sverige är ett exempel på att EU:s försök att detaljstyra och lägga sig i områden som inte bör beslutas på europeisk nivå.
–    Jag anser att EU ska koncentrera sig på genuint gränsöverskridande frågor som miljö och klimat, handel och brottsbekämpning. Samarbetet ska i huvudsak vara mellanstatligt i ett Demokratiernas Europa. Ett nära samarbete mellan självständiga länder är långsiktigt mer hållbart än ett centraliserat statsbygge, avslutar Håkan Larsson.

Hela Europa bör bli GMO-fri zon

-Centerkvinnorna i Jämtlands län, med ordföranden Bogna Wojtkiewicz Adolfsson i spetsen, har under senare tid gjort en fantastisk insats för att väcka opinionen mot genmodifierade organismer (GMO) i vår livsmiljö. Östersunds och Åre kommuner har utropat sig till GMO-fria zoner – och i veckan följde Jämtlands läns landsting efter när fullmäktige biföll en motion från Bogna. Jag vill gratulera er centerkvinnor till dessa framgångar.

Det sa Håkan Larsson, Krokom, och Centerpartiets främste Norrlandskandidat i valet till Europaparlamentet, när han på lördagen talade inför Centerkvinnornas distriktsstämma på Frösön.

–    Skälen mot att använda GMO i vår livsmiljö är starka, Fortsätt läsa

Sverige behöver kronan

–    Kronan har tjänat – och tjänar – Sverige väl. Vårt land har haft lägre arbetslöshet, lägre inflation och högre tillväxt än eurozonen sedan väljarna med bred majoritet röstade för att behålla den egna valutan i folkomröstningen 2003.

Det konstaterar Håkan Larsson, Krokom i Jämtland och en av Centerpartiets toppkandidater i valet till Europaparlamentet, vid ett möte i Stockholm på fredagen.

–    En egen flytande valuta är en stor tillgång i den ekonomiska kris vi upplever just nu, fortsätter Håkan Larsson. Utan kronan hade arbetslösheten varit högre och exportföretagen haft en långt svårare situation. Enligt Exportrådets chefsekonom tjänar Sverige 30 miljarder kronor per år på att ha kronan kvar.
–    Eurolandet Irland, som nu är i en djup ekonomisk kris, är ett varnande exempel. Till en början stimulerades den irländska ekonomin kraftigt genom den förhållandevis låga euroräntan, som främst bestämts utifrån Tysklands behov. Resultatet blev hög inflation som kraftigt har undergrävt konkurrenskraften. ”Den keltiska tigern” tappade stinget. I dagsläget har Irland deflation och mycket hög realränta. Utan egen valuta och möjligheter att sätta en räntenivå som är anpassad till den egna ekonomin är Irlands situation föga avundsvärd. När bankdirektörerna i Frankfurt sätter räntenivåerna väger ett litet land som Irland lätt gentemot bjässen Tyskland.
–    Vi i Sverige ska vara tacksamma över att väljarna fattade ett klokt beslut i folkomröstningen om krona eller euro. Med en egen valuta och en riksbank som kan sätta en ränta som är anpassad till svensk ekonomi står vi långt starkare när konjunkturerna börjar gå upp än om vi hade varit en del av Euroland. Vi har inga skäl att sätta oss i Irlands situaion, avslutar Håkan Larsson.

Håkan Larsson är journalist, utredare och tidigare riksdagsledamot. Han är ersättare i riksbanksfullmäktige.