Under sommaren gör jag ett inhopp som ledarskribent på Skånska Dagbladets och Norra Skånes ledarsidor. Det känns inspirerande att åter kunna bidra till debatten i denna roll efter 20 års uppehåll. Här är länkar till de hittills publicerade alstren. Det kommer mera.
Fördjupat nordiskt försvarssamarbete visar vägen
Hämta näring från de gröna rötterna!
Bryssel vill styra skogsbruket
Bra kommunikationer i hela landet
Byråkratisk mardröm hotar skogsbruket
“Nabotrafiken Östersund-Trondheim 
utvecklas positivt och det är nu hög tid att Norge tar sitt ansvar genom att rusta upp och elektrifierar Meråkerbanen. Visionen om snabbtåg på Atlantbanan måste omsättas i praktiken så snart som möjligt.”
Så skrev vi i ett uttalande från Centerpartiet i Jämtlands län 2005 – och då hade vi, tillsammans med våra sentervänner i Trøndelag lobbat för en upprustning av Meråkerbanen i många år. Men skam den som ger sig.
Idag kom äntligen beskedet från samferdselminister Marit Arnstad; den norska regeringen satsar närmare fyra miljarder norska kronor på att rusta och elektrifiera Meråkerbanen och Trønderbanen. Förhoppningsvis kommer arbetet igång redan i år, eftersom en hel del förberedelser har gjorts. Fortsätt läsa Äntligen elektrifiering!
Politiken – regering och riksdag – har ansvar för att det ska finnas bra förutsättningar för utveckling, inte minst i form av kommunikationer, i hela landet. Självfallet gäller det även huvudstadsområdet och jag har förståelse för att investeringar behöver göras där. Jag kan dock konstatera att regeringens intresse uppenbarligen – av dagens inlägg på DN debatt att döma – är större när det gäller att bygga tunnelbanor och förbifarter kring Stockholm än att satsa på att rusta Inlandsbanan och bygga Norrbottniabanan.
Vad jag främst vänder mig emot i de fyra partiledarnas inlägg är att de okritiskt verkar acceptera dagens befolkningskoncentration till huvudstadsregionen. ”Tillväxten förväntas inte avta, utan de kommande tjugo åren bedöms Stockholms läns befolkning att öka med en halv miljon människor”, skriver man bland annat.
En regering har ansvar för hela landet, för att ge alla regioner förutsättningar att växa och utvecklas. Att befolkningen i snabb takt koncentreras är varken bra för de regioner, där befolkningen minskar eller för Stockholm och övriga storstadsområden där tillväxten främst sker. Varken utglesning eller ohämmad tillväxt är av godo. I glesbygden blir det svårare att upprätthålla en bra service för människor och företag, i storstadsområdena blir resultatet trängsel, miljöproblem och bostadsbrist. En balanserad utveckling av hela landet är den bästa gemensamma resursanvändningen. Fortsätt läsa Politiken har ansvar för hela landet
Under ett par dagar har jag deltagit i 
Landsbygdsriksdagen i Blekinge som representant för Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Landsbygdsriksdagen är egentligen ingen ”riksdag” eftersom inga beslut tas. Däremot ger samlingen – med 750 deltagare från hela landet – säkerligen inspiration för många eldsjälar att arbeta vidare för att utveckla och stärka sin by eller bygd. På programmet står tal av makthavare – i år fanns fyra ministrar på plats – forskare, författare och debattörer. Dessutom genomförs en mängd seminarier som på olika sätt berör landsbygdsutveckling.
Jag deltog själv i två intressanta seminarier. Dels ett om Omställning Sverige, svenska byar och städer ställer om, som handlar om hur vi alla på olika sätt kan bidra till att ställa om samhället så att det blir långsiktigt hållbart, dels ett om vindkraftens lokalekonomiska betydelse. Fortsätt läsa Inspiration för landsbygdskämpar
Mer resurser kommer att satsas på infrastruktur, inte minst järnvägen. Det är utmärkt. Men då är det oerhört viktigt att man inte glömmer den 130 mil långa järnvägen från Kristinehamn till Gällivare, Inlandsbanan. Idag skriver 25 företrädare för kommunerna längs banan om detta. (Bilden)
Idag skriver företrädare för de 25 kommunerna längs Inlandsbanan, från Värmland till Norrbotten, på DN debatt om vikten av att rusta och stärka den 130 mil långa järnvägen genom det vidsträckta inlandet. Inlandsbanan har förutsättning att bli ett viktigt komplement till kustbanan och Norra stambanan, ett tredje språk. Samtidigt skulle en moderniserad och upprustad bana bli ett lyft för hela inlandsregionen.
Regering och riksdag har all anledning att ta inlandets kommunföreträdare på allvar. En upprustad inlandsbana skulle betyda oerhört mycket för gods- och persontrafiken, för näringslivet och alla som lever här. Kostnaden för satsningen skulle bli långt mindre än alla planer på förbifarter och nya tunnelbanor i Stockholm. Fortsätt läsa En 130 mil lång pulsåder genom inlandet
Befolkningen i Jämtlands län fortsätter att minska, i år med 211 personer till strax över 126 000 personer. Bland länets kommuner är det endast Krokom (+ 43 personer) och Östersund (+ 5 personer) som ökar.
För Krokom är siffran förhållandevis positiv. Kommunen har kunnat erbjuda bra boendemiljöer och bra service när det gäller skola och omsorg. Därför har fler, inte minst barnfamiljer, valt att bosätta sig i kommunen. Arbetet för att utveckla hela Krokoms vidsträckta kommun går vidare under parollen Vi gör plats för växtkraft. Fortsätt läsa Växtkraft i Krokom
”Den 7 juli 2015 återupprättas unionen mellan brödrafolken.”
Efter tre dagar i Tröndelag sitter jag nu på Mittnabotåget på väg hem till Jämtland. Det är alltid stimulerande att besöka grannarna i väster – och för varje gång blir jag allt mer övertygad om att gränsen vid Storlien är ett onödigt hinder för närmare samarbete.
Historien har genom seklerna spelat regionen många spratt. Freden i Brömsebro 1645 innebar att östtrönderna i Jämtland skiljdes från fränderna i väster genom en ny nationsgräns. Även om Jämtlandsbönderna fortsatte med sina handelsresor till Levanger och Trondheim krånglade gränsen till det.
Unionen mellan Sverige och Norge från 1814 underlättade kontakterna. I slutet av 1800-talet kom influenser och kapital in västerifrån i Jämtland. Genom järnvägen till Trondheim som stod färdig 1882 blev det lättare för jämtarna att resa till trönderhuvudstaden.
Upplösningen av unionen 1905 drabbade förmodligen Jämtlands län mer än någon annan del av Sverige. När centralmakten i Stockholm, liksom i Oslo, ensidigt tänkte nord- syd hamnade Jämtland vid sidan. Detta trots den centrala positionen mitt på Skandinaviska halvön.
Inför folkomröstningarna om EU-medlemskap 1994 var vi många som såg ett nära nordiskt samarbete som ett bättre alternativ än att bli en del av Brysselunionen. När Sverige och Norge valde olika relationer till EU var vi många som befarade att samarbetet i Norden – och då inte minst mellan Tröndelag och Jämtland/Härjedalen – skulle stå tillbaka under överskådlig tid. Så var det också till en början. Fortsätt läsa Fördjupat samarbete i Nordens Gröna Bälte
Idag har norska Jernbaneverket överlämnat sin rapport om elektrifiering av Meråkerbanen till samferdselminister Magnhild Meltveit Kleppa. Det skedde i samband med att Senterpartiets landsmöte inleddes på Hell i Stjördal.
Rapporten är mycket positiv. Jernbaneverket konstaterar att en elektrifiering och upprustning av Meråkerbanen är en viktig satsning och föreslår att banan elektrifieras inom den nuvarande Nationella transportplanen 2010-2019. En elektrifiering och upprustning skulle ge positiva ringverkningar på såväl norsk som svensk sida, konstaterar man. Mer gods kan överföras till tåg och fraktas ut på båt från Trondheimsfjorden, vilket ger positiva miljömässiga konsekvenser.
En elektrifiering av banan mellan Storlien och Hell kostnadsberäknas till 805 miljoner norska kronor. Om banan ska rustas till samma nivå som Mittlinjen på svensk sida blir kostnaden mellan 2,3 och 2,7 miljarder kronor. Då kommer tågen också att kunna köras med högre hastighet.
Jag hoppas att norrmännen nu verkligen tar sig samman och elektrifierar banan på sin sida av gränsen – och det bör ske så snart som bara är möjligt. Egentligen är det skandal att det inte skett för länge sedan, men bättre sent än aldrig.
För Jämtland och hela Mittskandinavien är en upprustad Meråkerbana av mycket stor betydelse. Att knyta samman Nordens Gröna Bälte – Jämtlands län och Tröndelag – kommer att betyda nya utvecklingsmöjligheter. Samferdselminister Meltveit Kleppa konstaterade att utredningen är intressant och att hon ska granska den närmare.
Jag utgår ifrån att den norska regeringen nu tar sitt ansvar och sätter fart på upprustningen så snart som bara är möjligt. Bäst är det förstås om banan rustas upp till samma standard som järnvägen på svensk sida, ett minimikrav är att banan elektrifieras och förstärks för att klara tyngre godståg. Från Centerpartiet i Jämtlands län och Senterpartiet i Nord- och Sörtröndelag kommer vi att fortsätta att driva på frågan ända tills Meråkerbanen är moderniserad och elektrifierad.
Sedan länge arbetar vi på båda sidor av nationsgränsen i Nordens Gröna Bälte (Jämtlands län och Tröndelag) för att Meråkerbanen mellan Storlien och Trondheim ska rustas och elektrifieras.
En upprustad järnväg på den norska sidan skulle betyda oerhört mycket. Det handlar om att genomföra visionen om Atlantbanan, snabbtåg Stockholm-Östersund-Trondheim i praktiken. På den svenska sidan är banan av god kvalitet ända fram till gränsen i Storlien. Att Norge, ett av världens rikaste länder, ännu inte har moderniserat järnvägen från 1882 är närmast absurt.
Kanske är något äntligen på gång, men beslut fattas fortfarande. Därför är det mycket välkommet att Trönder-Avisa i dagens ledare med kraft kräver att något ska hända. Det är en skam att man från norsk sida ännu inte har gått de svenska satsningarna till mötes.
Från Centerpartiet i Jämtlands län och Senterpartiet i Tröndelag fortsätter vi vårt lobbyarbete för att stärka öst- västförbindelserna över gränsen. Det är ett tålamodsprövande arbete – men vi kommer att lyckas!
Grannkommunerna i Tröndelag – från ”svenskegrensen” i Storlien till Trondheimsfjorden – samlar krafterna och bildar den gemensamma Vaernesregionen – fra fjord til fjell. I samarbetet ingår tre kommuner i Sör-Tröndelag och tre kommuner i Nord-Tröndelag.
De sex kommunerna – Meråker, Stjördal, Frosta, Selbu, Malvik och Tydal – bildar tillsammans ett expansivt kluster, något av ett alternativ till Trondheim. Kring flygplatsen i Vaernes händer väldigt mycket för närvarande. Senast före jul presenterade Trondheims havn planer på att bygga ett logistikcentrum på Hell, nära Stjördals centrum och Vaernes flygplats. I planen pekar man speciellt på vikten av att knyta samman med det svenska järnvägsnätet via Meråkerbanen.
Det som händer på andra sidan gränsen innebär spännande möjligheter även för Jämtlands län. Vi har mycket goda skäl att följa vad som händer i Tröndelag och utveckla samarbetet västerut. I ett nära öst- västsamarbete i Nordens Gröna Bälte, från kust till kyst, ligger en verkligt stor potential. Låt oss ta vara på dessa möjligheter!