(C)eniornätverket: Ålder är bara en siffra!

LT 5 augusti
ÖP 10 augusti

Antalet seniorer blir allt fler. Idag finns ungefär 2,5 miljoner svenskar som är 65 år eller äldre. I Jämtlands län är vi seniorer närmare en fjärdedel av befolkningen, 30 000 kvinnor och män. Våra röster är naturligtvis viktiga när vi i september väljer företrädare för de kommande fyra åren.

Att medelåldern ökar är positivt. Ändå finns tendenser till åldersdiskriminering, ålderism, som måste motverkas. Inom Centerpartiets seniornätverk arbetar vi för att seniorernas erfarenheter och kunskap ska tas till vara på bästa sätt och att de äldres intressen ska väga lika tungt som den övriga befolkningens i det politiska beslutsfattandet. Ålder är i grunden bara en siffra!

Genom att bygga broar mellan generationerna kan vi skapa trygghet och framtidstro. Vi behöver varandra. Inte minst viktigt är att det även finns äldre förtroendevalda i de politiska församlingarna.

Många seniorer är pigga och vill arbeta vidare även efter att pensionsåldern har inträtt. Deras kunskap och kompetens ska tas till vara för samhällets bästa. Att inte göra detta är direkt samhällsskadligt. Därför vill vi se lägre arbetsgivaravgifter för äldre. Läs mer

Ett slag i luften

LT 4 augusti

ÖP 5 augusti
Nyligen KU-anmälde Kristdemokraterna genom sin energipolitiska talesperson Camilla Brodin energiminister Khashayar Farmanbar för att han i Aktuellt hade sagt att hushållen i Sverige betalar en fjärdedel av elpriset jämfört med vad fransmännen gör.

Visst kan man påstå att Farmanbar var slarvig med sitt uttalande. Vad han uttalade sig om var elspotpriset, vilket inte är det samma som vad hushållen betalar. Den franska energipolitiken är nämligen närmast planekonomisk med den statliga energijätten EDF som huvudaktör. Regeringen använder EDF som redskap för att ge hushållen ett fast, lägre elpris än marknadspriset. Det är förstås bra för hushållen, men kostnaderna måste ändå betalas. (EDF ägs till 84 procent av franska staten, men ska enligt de senaste planerna bli helstatligt.)

Bild: En tabell som säger allt. Frankrike har de högsta elpriserna i Europa för närvarande.

Faktum är att elspotpriset i Frankrike sedan länge är högre än hos oss. Under senare tid har det ofta legat kring fyra gånger högre, som Farmanbar hävdade, än i södra Sverige. (Jämfört med norra Sverige handlar det om 20 – 30 gånger högre.)

Kristdemokraterna och övriga kärnkraftsentusiaster på högerkanten vill förstås inte kritisera Frankrike, vars energiproduktion till närmare 70 procent bygger på kärnkraft. Fransk kärnkraft har nämligen stora problem. Av Frankrikes 56 kärnreaktorer är det nästan 30 som under senare tid inte har producerat någon el. Många av de franska reaktorerna är gamla och behöver ofta repareras. En del står stilla på grund av inplanerade servicestopp och andra måste stoppas med akuta problem. Reparationerna tar inte sällan lång tid. Läs mer

Landets bästa före politiskt spel

Dan Olofsson besvarade mitt tidigare inlägg i ÖP – och jag skrev förstås en replik.
Östersunds-Posten 22 juni

Tyvärr hemfaller Dan Olofsson (ÖP 14/6) till just det politiska spel jag kritiserade i mitt inlägg (ÖP 8/6). När Centerpartiet har åstadkommit konkreta resultat i förhandlingar med regeringen, exempelvis när det gäller pensionerna och strandskyddet, avfärdas detta med att C har ”blivit ett stödparti till S”.

När det gäller pensionerna går partierna till höger så långt att de försöker hindra att den kompromiss Centerpartiet förhandlat fram ens ska få läggas fram för riksdagen. Som den liberale ledarskribenten Lars Ströman i Nerikes Allehanda konstaterar:

Alla partier tycks vara överens om att höja pensionerna. Då borde reaktionen vara: okej, låt oss komma överens. Men i stället blir det en politisk cirkus. 

När det gäller strandskyddet lyckades Centerpartiet uppnå viktiga framsteg i förhandlingar med regeringen. Överenskommelsen innebar att det skulle bli lättare att bygga strandnära på landsbygden och i små tätorter. Det lokala inflytandet skulle öka och i praktiken skulle det bli möjligt att bygga nära vatten där det idag råder strandskydd med 100 meter. Dessutom var man överens om att se över hur de areella näringarna ska få bättre villkor när det gäller strandskyddets utformning. Läs mer

Lägg av med det politiska spelet!

Östersunds-Posten
Länstidningen
Skånska Dagbladet
Nord-Sverige
Om tre månader är det val i Sverige. Väljarna får då möjlighet att välja sina företrädare till riksdag, region och kommun. Fria val är demokratins kärna.

I detta läge borde det vara viktigt för de politiska partierna att med all kraft föra ut sin egen politik, presentera de egna förslagen för de som ska rösta i september. I stället hemfaller flera partier åt ett politiskt spel som går ut på att tala illa om, misskreditera, andra politiska partier. Detta dessutom i ett för landet allvarligt och känsligt läge då krig pågår i Europa och då Sverige, tillsammans med Finland, har ansökt om medlemskap i Nato.

För mig är det politiska spel som pågår ovärdigt vår demokrati. Om man verkligen vill ta ansvar för vårt land bör man inte försöka ställa till ytterligare en regeringskris några månader före ett val. Men det är just vad som pågår.
Läs mer

Dags för Norden!

Östersunds-Posten
Länstidningen
Dala-Demokraten
Jämtlands Tidning
Skaraborgsbygden

Nord-Sverige

Vi är många som har varit motståndare eller tveksamma till en svensk Natoanslutning. Denna vår har världen emellertid förändrats. Efter Putins angrepp mot Ukraina 24 februari är den säkerhetspolitiska situationen annorlunda. Detta har lett till att Sverige, tillsammans med Finland, har lämnat in ansökan om medlemskap – och detta med stöd även av en bred riksdagsmajoritet och en folklig opinion.

Förhoppningsvis kommer vår säkerhet att öka med ett Natointräde. Det är ju syftet. Hur det blir i verkligheten återstår att se.

Sveriges och Finlands inträde i Nato innebär att Norden i sin helhet kommer att stå på samma säkerhetspolitiska grund för första gången sedan Kalmarunionens tid för sex hundra år sedan. Det ger möjligheter som det gäller att ta till vara.

Bild: Kanske äntligen dags för ett nära nordiskt samarbete? Bilden från Skandinavismens tid i mitten av 1800-talet.

Samma dag, 16 maj, som det formella beslutet omNatoansökan fattades i Stockholm och Helsingfors förklarade Danmark, Norge och Island att de kommer att bistå Sverige och Finland om våra länder utsätts för en rysk attack. Vi kommer att ”göra allt vi kan för att hjälpa de två länderna”, sa den danska statsministern Mette Fredriksen och underströk att löftet gäller ”från idag”. Läs mer

En historisk dag: Natoansökan öppnar för nordiskt försvarsförbund

16 maj 2022 kan bli en märkesdag i svensk historia. En dag då Sveriges regering – med starkt stöd i riksdagen – beslutade att överge alliansfriheten för en ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Men också en dag då ett ”nordiskt försvarsförbund” blev verklighet.
—-
Den formella medlemsansökan till Nato kommer att överlämnas av Sveriges och Finlands Natoambassadörer i morgon tisdag eller på onsdag till generalsekreteraren Jens Stoltenberg. Sedan återstår en rad steg – bland annat ska alla dagens 30 Natoländer – godkänna ansökningarna. Måhända kan det bli problem eftersom Turkiets president Erdogan vill ställa villkor för att godkänna ansökningarna.

Jag ska villigt erkänna att jag fortfarande är tveksam till om ett medlemskap i Nato är bra för vårt land. I över 200 år har alliansfriheten tjänat oss väl och lyckats hålla oss utanför krig. Samtidigt har Rysslands överfall på Ukraina förändrat omvärlden och Finland dragit slutsatsen att det är läge att söka inträde i Nato för att minska hotet från grannen i öster. I detta läge måste även Sverige inse att världen har förändrats. Att samordna agerandet med Finland är viktigt av säkerhetsskäl. Vårt land skulle utanför Nato bli en alliansfri ö, omgiven av Natoländer – och ett Ryssland på ett par platser vid Östersjön. Läs mer

Samma försvars- och säkerhetspolitik stärker Norden

Vi lever i en historisk tid. Genom sitt angreppskrig mot Ukraina har Rysslands president Putin medverkat till att Finland och Sverige inom några dagar kommer att ansöka om medlemskap i Nato. Krig kan få motsatt effekt mot vad det syftade till – och så är det i det här fallet.

Jag har länge varit motståndare till ett svenskt Natointräde (alliansfriheten har tjänat oss väl i över 200 år), men när omvärlden förändras måste man kunna byta åsikt. Det är vad som sker, men jag kan erkänna att jag känner osäkerhet och oro.

Bilden: Kalmarunionen, som bildades 1397, omfattade hela Norden, Kanske, ja förhoppningsvis, är det nu, 2022, dags för en ny nordisk union?

Förhoppningen är förstås att medlemskapet i Nato ska stärka vår säkerhet, men sanningen är att ingen vet.

Visst finns fördelar. Efter att även Finland och Sverige har blivit medlemmar i Nato kan de nordiska länderna samarbeta i försvars- och säkerhetsfrågor från samma utgångspunkt. Faktum är att Norden inte har haft en gemensam plattform när det gäller försvaret sedan Kalmarunionen mellan 1397 och 1521. Det ger utan tvekan möjligheter. Läs mer

Även Sverige skulle må väl av en majoritetsregering

Sverige har under senare decennier ofta haft minoritetsregeringar. Inför valen ägnar partierna en hel del kraft åt att misskreditera sina motståndare i stället för att föra fram sin egen politik. Tidvis har vi haft en mer eller mindre cementad blockpolitik, som på ett onaturligt sätt delar upp befolkningen. Redan innan väljarna har sagt sitt ska man tala om vem man vill ha som statsminister och regeringsbildare.

Jag är ganska trött på detta politiska spel. Även inför årets val i september är flera partier i den begynnande valrörelsen inne på att mer tala illa om andra än presentera egna förslag. Omvärldsläget med Putins anfallskrig mot Ukraina gör dock att man på goda grunder har lugnat ned sig en del.

Bilden: Finlands regeringar sedan millennieskiftet 2000. (Klicka så blir den större.)

Centerpartiet avviker genom att gå ut till väljarna med sin decentralistiska mittenpolitik utan att på förhand deklarera vilken statsminister man vill se. Jag tycker att detta är bra. Det är utifrån sin självständiga mittenposition Bondeförbundet/Centerpartiet främst har kunnat påverka samhällsutvecklingen under de senaste 100 åren. Men man får räkna med attacker och misstänkliggöranden, främst från partierna till höger. Läs mer

Öppning för en nordisk försvarsunion?

Putins angreppskrig mot Ukraina har plötsligt gjort ett Natomedlemskap högaktuellt för Finland och Sverige. Kan Ryssland angripa ett demokratiskt grannland som Ukraina ökar hoten även mot övriga länder i närområdet. Att även många som varit motståndare eller skeptiska reagerar genom att överväga en Natoansökan är mot denna bakgrund begripligt.

Jag har varit motståndare till en svensk Natoansökan och är fortfarande skeptisk, men tar naturligtvis intryck av läget. Alliansfriheten har medverkat till att hålla oss utanför krig i mer än 200 år. Grunden för säkerhetspolitiken har varit ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”, en politik som länge har tjänat oss väl. En omprövning av säkerhetspolitiken är därför inte vilken fråga som helst.

Bilden: Att Sverige och Finland samordnar frågan om ev ansökan om Natointräde är positivt. Här statsministrarna Magdalena Andersson och Sanna Marin.

När Centerpartiets partistyrelse 2015 föreslog att partiet skulle ta ställning för en svensk Natoansökan reagerade jag negativt. Vårt parti hade dittills, tillsammans med Socialdemokraterna, alltid försvarat Sveriges alliansfria ställning. Nu hade partistyrelsens majoritet emellertid, några veckor före partistämman, kommit till en annan slutsats. Jag var särskilt kritisk till att denna för landet fundamentala fråga inte hade diskuterats brett och väl förankrats i rörelsen. Hanteringen tycker jag fortfarande var beklaglig. Läs mer

Grundlösa attacker från höger mot Centerpartiet

Flera partier lyfter landsbygdens möjligheter och utmaningar inför årets val. Det borde man vara glad för, men när jag granskar utspelen lite närmare verkar målsättningen mer vara att svartmåla Centerpartiet än att föra ut en politik för att ta hela landet i bruk. I synnerhet gäller detta Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Vi centerpartister har under hela vårt partis existens arbetat för rättvisa åt landsbygden och för att hela landet ska leva. Det gör vi som de decentralister vi är även idag. På riksplanet håller partiet exempelvis just nu på att lotsa igenom flera viktiga ”bondepaket” för att ge jordbruket stöd i den svåra tid som Putins krig mot Ukraina innebär. En viktig slutsats är att stärka självförsörjningen för framtiden. Här i Krokom arbetar Centerpartiet målmedvetet för att ge alla delar av kommunen – med 193 byar – möjlighet att leva och utvecklas.

På Kd:s hemsida påstås däremot att C skulle ”ha övergivit de svenskar som bor på landsbygden”. Sverigedemokraterna vill förstås inte vara sämre utan drar till med att det är deras parti som förvaltar Thorbjörn Fälldins arv. Absurda anklagelser och misstänkliggöranden som inte har något med verkligheten att göra. Visst kan man alltid diskutera olika förslag, men att arbeta för landsbygden och för rättvisa mellan stad och land sitter även idag i centerrörelsens DNA.

Bild: Från Sd försöker man inbilla väljarna att det är det är Mattias Karlsson som förvaltar arvet från Thorbjörn Fälldin. (Så här illustrerar Samtiden.)

Intressant är att det är tidigare centerpartister som ofta anför attackerna på sitt gamla parti. Hos Sd är det Dick Erixon, chefredaktör och ansvarig utgivare för partiets tidning Samtiden liksom för TV-kanalen Riks, som agerar. Han har en bakgrund i CUF, var på 90-talet aktiv i Centerpartiet och anställd hos den nyliberala tankesmedjan Timbro. På den tiden såg han uppenbarligen som sin uppgift att attackera dåvarande centerledaren Olof Johansson för att Centerpartiet tog ansvar för att sanera svensk ekonomi. Nu angriper han sitt gamla parti, och då särskilt nuvarande partiordföranden Annie Lööf från Sd:s plattformar. Erixon och Sd:s landsbygdspolitiske talesman Mattias Karlsson ger också sken av att de inspireras av Centerpartiets norska systerparti Senterpartiet. Läs mer

– Republikens röst i Kungariket