Ett oförlåtligt övergrepp mot broderfolke

Hur kan Vladimir Putin inbilla sig att han kan ena de östslaviska broderfolken genom ett förfärligt anfallskrig mot Ukraina? Ja, det kan man verkligen fråga sig. Om den ryske presidenten ville ha ett nära och bra grannsamarbete med vad man i Moskva gärna kallar ”Lillryssland”, Malorussia, skulle han agerat på helt annat sätt. Nu riskerar han att ha skapat fientlighet mellan ryssar och ukrainare för generationer framåt.

Det går dock att få en viss insikt i hur presidenten i Kreml resonerar. I juli förra året publicerade han nämligen en lång artikel om ”Ryssarnas och ukrainarnas historiska enhet”, på ryska och engelska, på den egna presidenthemsidan. Jag har ägnat en stund åt att ta del av Putins tankar genom att läsa artikeln.

Bilden: Ryssland har utvidgats successivt. År 1462 ingick inte Ukraina i Moskvastyret och har under århundradena till stora delar haft en annan historia än Ryssland.

I sina ansträngningar att visa att ryssar, ukrainare och vitryssar/belarussier egentligen är samma folk går Putin tillbaka till ”Gamla Rus” som på 800-talet bildades av Rurik i Kiev. Att denne man var en viking, enligt legenden från Roslagen, nämner han dock inte utan understryker i stället att detta rike enade de tre östslaviska folken. Enande var/är också den ortodoxa tron. I sin historiska genomgång försöker han visa att så ska det vara genom tiderna även om litauer, polacker och svenskar från tid till annan har besvärliga inkräktare. Exempelvis utmålas kosackledaren Mazepa som lierade sig med Karl XII som en förrädare. Läs mer

Farlig energikälla i krig

(Östersunds-Posten 11 mars 2022)
Putin har utsett kärnkraftverk som viktiga angreppspunkter i kriget mot Ukraina. Den havererade reaktorn i Tjernobyl har intagits och personalen tagits som gisslan. Internationella atomenergiorganet IAEA har tappat kontakten och varnar för följderna. Vid strömavbrott riskerar kylningen av det högaktiva avfallet att inte fungera med katastrofala konsekvenser. Även landets största kärnkraftverk, Zaporizjzja, har intagits av ryska trupper.

Syftet från Rysslands sida är att ta kontroll över Ukrainas energiförsörjning, ett kraftfullt maktmedel. Agerandet innebär samtidigt ökad risk för kärnkraftshaveri med förfärliga konsekvenser inte bara för Ukraina utan även för Ryssland och Europa i övrigt. En risk man tar med öppna ögon i Kreml. Att kärnkraft i händelse av krig är en mycket sårbar energikälla torde hursomhelst stå klart för alla med öppna ögon. Läs mer

Krig i Europa – Ukraina angrips av Ryssland

Lägger in ett par texter jag har skrivit på facebook om Rysslands angrepp mot Ukraina. Texter som har fått stor spridning och som bör finnas även på denna sida.
———
En stark, demokratisk ledare i en extremt svår situation
Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyi framstår som en stark, demokratisk ledare i denna för landet svåra situation. Det är imponerande i ett land som har en så kort tid av demokrati.
Zelenskyi var känd som skådespelare i en TV-serie som hette ”Folkets tjänare”. Där spelade han rollen som president, en man som lyssnade på sina uppdragsgivare, folket. Inför valet 2019 ställde han upp i det verkliga presidentvalet och utmanade den sittande presidenten Petro Porosjenko.
Att Zelenskyi var känd och uppskattad för sin roll i TV-serien underlättade säkert. Han bedrev en kort och intensiv valrörelse, nästan enbart på sociala medier. Genomslaget blev enormt. Han gick vidare till presidentvalets andra omgång, där han fick över 73 procent av rösterna. Den sittande presidenten Porosjenko fick 25 procent. (Valdeltagandet förhållandevis högt, 62 procent.)
I parlamentsvalet senare under 2019 fick Zelenskyis parti också med namnet Folkets tjänare egen majoritet. Eftersom valen var demokratiska och fria kan ingen påstå att presidenten saknar folkligt stöd.

Läs mer

Minnen från en annan tid med paralleller till dagens situation

I en tid då spänningarna i Europa ökar påminns jag om hur läget var för lite mer än 40 år sedan. Det var också en tid av internationella spänningar, det kalla kriget pågick fortfarande. När jag hittade igen bilden som illustrerar den här texten blev jag verkligen påmind om den tiden.

Bilden: Jag hälsar deltagarna till den all-europeiska miljökonferensen 1981 välkomna. Därefter höll SUL:s ordförande Anna Lindh (vid bordet) sitt inledningsanförande.

I slutet av oktober 1981 påverkades Sverige direkt genom att den sovjetiska u-båten, U137, gick på grund i ett militärt skyddsområde utanför Karlskrona. Spänningen mellan vårt land och supermakten Sovjet blev akut. Statsminister Fälldin behöll emellertid lugnet och slog fast att det var viktig att ”hålla gränsen”. Läs mer

Hög tid att lära av Norge!

Publicerad i Östersunds-Posten Länstidningen Jämtlands tidning.

I ett aktuellt inlägg från företrädare för FSV (Föreningen Sveriges vattenkrafts- och vindkraftskommuner och regioner) konstateras att invånarna i de sju skogslänen betalar sju miljarder kronor mer i region- och kommunskatt än de skulle göra om skattetrycket varit det genomsnittliga för landet. Jämför man med kommunerna i Stockholms län handlar det om elva miljarder.

Detta borde vara oacceptabelt för alla som talar vackert om att hela landet ska kunna leva och utvecklas. En grundläggande orsak till orättvisorna är att kommuner och regioner som levererar naturresurser till det gemensamma samhället inte kompenseras för de ingrepp som utbyggnaden av först vattenkraften och senare vindkraften har inneburit och innebär.

Annorlunda är det i den västra delen av vår gemensamma Skandinaviska halvö. I Norge är det en självklarhet att en rättmätig del av värdena från vattenkraften – liksom andra naturresurser – ska stanna i de bygder där de genereras. Om en kommun som Ragunda, där tio procent av Sveriges vattenkraft produceras, hade legat i Norge skulle förutsättningarna varit helt annorlunda. I stället för att vara en fattig kommun med ett av landets högsta skattetryck hade kommunen haft resurser att satsa offensivt på framtiden. Läs mer

Spännande tider i svensk politik

Så har även Sverige fått en kvinnlig statsminister. Det är på tiden. På det här området är vårt land sist i Norden. Globalt är det dock inte läge att hurra. Enligt det så kallade Reykjavikindex som Jörgen Bengtson hänvisar till på sin hemsida verkar det inte gå framåt för jämställdheten för närvarande.

Hursomhelst har Magdalena Andersson – till på köpet vald två gånger – krossat det glastak som en kvinna på statsministerposten hittills har varit. Det är bara att gratulera. En viktig föregångare när det gäller att krossa glastak är Centerpartiets Karin Söder. Hon var först landets första kvinnliga utrikesminister 1976 och därefter den första partiordföranden 1985.

Intressant blir att se vilka som kommer att ingå i den socialdemokratiska regering, som Magdalena Andersson offentliggör i morgon. Eftersom det handlar om en enpartiregering kan vi räkna med ett antal nya statsråd som ska ersätta de miljöpartistiska statsråd som har lämnat. Jag utgår ifrån att det även kommer att finnas en landsbygdsminister bland de nya statsråden. De gröna näringarna och landsbygden får inte prioriteras ned som skett de gångna månaderna. Läs mer

Den polska landsbygdsrörelsens unika muséum

Krönika 3 från Polenbesök 3 – 7 oktober 2021

I Polen är historien levande på ett annat sätt än hos oss i Sverige. Det fick jag ännu en gång klart för mig under det senaste besöket i den polska huvudstaden nyligen. Runt om i Warszawa finns statyer och monument som påminner om personer och händelser både för länge sedan och nyligen.

Jag fick också möjlighet att besöka Museum Historii Polskiega Ruchu Ludoowego, ungefär De Polska Folkrörelsernas Historiska Muséum, som berättar om landsbygdsrörelsernas historia fram till nutid. Här finns inte minst mycket material från Polskie Stronnistwo Ludowe (Polska Folkrörelsepartiet), PSL, världens äldsta gröna, decentralistiska centerparti grundat 1895.

Bild: Muséet är beläget i ett vackert 1700-talshus, byggt i toscansk stil.

Muséet är beläget i ett vackert 1700-talshus, byggt i italiensk stil. När man ser huset från utsidan kan man tro att man befinner sig i Toscana. Muséet är omgivet av en fin trädgård med många statyer av män och kvinnor som har betytt mycket för landsbygden. I muséet förvaras 60 000 föremål, 3000 målningar och 600 fanor, främst gröna. (De nordiska centerpartierna har hämtat såväl sina gröna fanor som fyrklöversymbolen från Polen.) Det handlar om såväl politik som kultur. Läs mer

Centerparti i nyckelposition

Krönika 2 från Polenbesök 3 – 7 oktober 2021

– Inför förra valet hävdade en präst att det var en ”grov synd” att rösta på mig. Som troende katolik tog jag förstås detta hårt, men samtidigt var det ännu ett tydligt exempel på hur PiS (”Lag och rättvisa”) använder kyrkan som redskap för att angripa oppositionen.

Ordföranden för det gröna centerpartiet PSL, Wladyslaw Kosiniak-Kamysz, som vi träffar på partihögkvarteret i Warszawa, är starkt oroad över hur den polska demokratin inskränks på område efter område. Kyrkans predikstolar används mest mot PSL, eftersom striden med PiS främst står på landsbygden. Wladyslaw berättar om hur kyrkor stängs för mässor i samband med PSL-aktiviteter och att traditionella familjemässor stoppas för att någon i familjen är aktiv i partiet. Det är tufft i ett land där närmare 90 procent av befolkningen är katoliker. ”Politiken måste ut ur kyrkan”, säger PSL-ordföranden.

PiS arbetar systematiskt för underminera rättsstaten och för att göra media, inte minst de statliga radio- och TV-kanalerna, till propagandakanaler för regimen. Senast har man låtit ett statligt oljebolag (!) köpa upp de flesta landsortstidningarna. De ansvariga redaktörerna håller på att bytas ut mot regeringslojala.

Bild: PSL:s ordförande Wladyslaw Kosiniak-Kamysz spelar en viktig roll i oppositionen mot den högerauktoritära PiS-regeringen. Till yrket är han läkare från Krakow.

– Mediesituationen är allvarlig, inte minst för oss i PSL, säger Kosiniak-Kamysz. Statliga TVP spottar på mig hela tiden, men själv får jag nästan aldrig komma till tals i kanalen.

De tuffa förutsättningarna leder dock inte till uppgivenhet. En styrka är att PSL:s starka organisation. Dessutom sprids tidningen ”Gröna fanan” (Zielony Sztandar) runt om i landet.

– Vi får gå från dörr till dörr, knacka dörr, för att nå så många som möjligt. Dessutom använder vi allt mer sociala medier. Läs mer

Demokratin under press i Polen

Krönika 1 från Polenbesök 3 – 7 oktober 2021
– Regeringen, med PiS (”Lag och rättvisa”) som ledande kraft, säger ungefär att ”vi är valda av folket och då kan vi göra vad vi vill”. De sätter upp egna regler som ignorerar den liberala demokratin, rättsstaten och fria, oberoende medier.

Den erfarne journalisten Maciej Stasinski talar klarspråk när vi träffar honom i Gazeta Wyborszas tidningshus i Warszawa. Läget är allvarligt och det vet han som tidningsman i hög grad.

Bild: Maciej Stasinski arbetar sedan länge på den stora liberala tidningen Gazeta Wyborsza i Warszawa. Han är samtidigt korrespondent i Polen för den spanska tidningen La Vanguardia.

Idag är Gazeta Wyborsza tillsammans med TVN de enda kvarvarande större fria medierna i Polen. Öppen och fri journalistik är grundläggande i en demokrati. Statlig TV och radio är emellertid numera rena propagandakanaler för det regerande partiet och nyligen lät man ett statligt oljebolag (!) köpa upp de flesta regionala tidningarna i landet.
Stasinski betecknar den egna tidningen som ”den viktigaste liberala tidningen mellan Elbe och Vladivostok” – och det är knappast en överdrift. Men den fria och undersökande journalistiken är satt under press. Läs mer

Det var Senterpartiet som vann valet!

Av det mesta att döma kommer Arbeiderpartiets ordförande Jonas Gahr Støre att bli statsminister i Norges kommande regering. Väljarna gav i stortingsvalet i måndags Gahr Støre förutsättningar att bilda den ”drømmeregjering” han hoppats på. Tillsammans med Senterpartiet och Sosialistisk Venstre har hans parti fått majoritet. Han kommer förmodligen att lyckas även om Senterpartiet inte helt bekvämt med att sitta i samma regering som Sosialistisk Venstre.

Gahr Støre förklarar glatt att hans parti har gjort ett segerval. Det beror dock på vad man menar. Resultatet för Arbeiderpartiet i årets val (26,3 procent) är ett av de lägsta i modern tid. Men utifrån de miserabla opinionsundersökningarna i våras, då Arbeiderpartiet var nere på 17 procent, är det förstås en framgång.
Bild: Jag har flera gånger träffat Senterpartiets färgstarke ordförande Trygve. Här vid ett möte i Tröndelag 2018.

I verkligheten är det Senterpartiets framgångar som möjliggör att den høyreledda regeringen kan bytas ut mot en rödgrön regering. Så sent som 2013 fick Senterpartiet endast stöd av 5,5 procent av väljarna, i måndagens val var siffran 13,5 procent. Läs mer

– Republikens röst i Kungariket