Alla inlägg av Håkan

Lägg av med det politiska spelet!

Östersunds-Posten
Länstidningen
Skånska Dagbladet
Nord-Sverige
Om tre månader är det val i Sverige. Väljarna får då möjlighet att välja sina företrädare till riksdag, region och kommun. Fria val är demokratins kärna.

I detta läge borde det vara viktigt för de politiska partierna att med all kraft föra ut sin egen politik, presentera de egna förslagen för de som ska rösta i september. I stället hemfaller flera partier åt ett politiskt spel som går ut på att tala illa om, misskreditera, andra politiska partier. Detta dessutom i ett för landet allvarligt och känsligt läge då krig pågår i Europa och då Sverige, tillsammans med Finland, har ansökt om medlemskap i Nato.

För mig är det politiska spel som pågår ovärdigt vår demokrati. Om man verkligen vill ta ansvar för vårt land bör man inte försöka ställa till ytterligare en regeringskris några månader före ett val. Men det är just vad som pågår.
Läs mer

Dags för Norden!

Östersunds-Posten
Länstidningen
Dala-Demokraten
Jämtlands Tidning
Skaraborgsbygden

Nord-Sverige

Vi är många som har varit motståndare eller tveksamma till en svensk Natoanslutning. Denna vår har världen emellertid förändrats. Efter Putins angrepp mot Ukraina 24 februari är den säkerhetspolitiska situationen annorlunda. Detta har lett till att Sverige, tillsammans med Finland, har lämnat in ansökan om medlemskap – och detta med stöd även av en bred riksdagsmajoritet och en folklig opinion.

Förhoppningsvis kommer vår säkerhet att öka med ett Natointräde. Det är ju syftet. Hur det blir i verkligheten återstår att se.

Sveriges och Finlands inträde i Nato innebär att Norden i sin helhet kommer att stå på samma säkerhetspolitiska grund för första gången sedan Kalmarunionens tid för sex hundra år sedan. Det ger möjligheter som det gäller att ta till vara.

Bild: Kanske äntligen dags för ett nära nordiskt samarbete? Bilden från Skandinavismens tid i mitten av 1800-talet.

Samma dag, 16 maj, som det formella beslutet omNatoansökan fattades i Stockholm och Helsingfors förklarade Danmark, Norge och Island att de kommer att bistå Sverige och Finland om våra länder utsätts för en rysk attack. Vi kommer att ”göra allt vi kan för att hjälpa de två länderna”, sa den danska statsministern Mette Fredriksen och underströk att löftet gäller ”från idag”. Läs mer

En historisk dag: Natoansökan öppnar för nordiskt försvarsförbund

16 maj 2022 kan bli en märkesdag i svensk historia. En dag då Sveriges regering – med starkt stöd i riksdagen – beslutade att överge alliansfriheten för en ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Men också en dag då ett ”nordiskt försvarsförbund” blev verklighet.
—-
Den formella medlemsansökan till Nato kommer att överlämnas av Sveriges och Finlands Natoambassadörer i morgon tisdag eller på onsdag till generalsekreteraren Jens Stoltenberg. Sedan återstår en rad steg – bland annat ska alla dagens 30 Natoländer – godkänna ansökningarna. Måhända kan det bli problem eftersom Turkiets president Erdogan vill ställa villkor för att godkänna ansökningarna.

Jag ska villigt erkänna att jag fortfarande är tveksam till om ett medlemskap i Nato är bra för vårt land. I över 200 år har alliansfriheten tjänat oss väl och lyckats hålla oss utanför krig. Samtidigt har Rysslands överfall på Ukraina förändrat omvärlden och Finland dragit slutsatsen att det är läge att söka inträde i Nato för att minska hotet från grannen i öster. I detta läge måste även Sverige inse att världen har förändrats. Att samordna agerandet med Finland är viktigt av säkerhetsskäl. Vårt land skulle utanför Nato bli en alliansfri ö, omgiven av Natoländer – och ett Ryssland på ett par platser vid Östersjön. Läs mer

Samma försvars- och säkerhetspolitik stärker Norden

Vi lever i en historisk tid. Genom sitt angreppskrig mot Ukraina har Rysslands president Putin medverkat till att Finland och Sverige inom några dagar kommer att ansöka om medlemskap i Nato. Krig kan få motsatt effekt mot vad det syftade till – och så är det i det här fallet.

Jag har länge varit motståndare till ett svenskt Natointräde (alliansfriheten har tjänat oss väl i över 200 år), men när omvärlden förändras måste man kunna byta åsikt. Det är vad som sker, men jag kan erkänna att jag känner osäkerhet och oro.

Bilden: Kalmarunionen, som bildades 1397, omfattade hela Norden, Kanske, ja förhoppningsvis, är det nu, 2022, dags för en ny nordisk union?

Förhoppningen är förstås att medlemskapet i Nato ska stärka vår säkerhet, men sanningen är att ingen vet.

Visst finns fördelar. Efter att även Finland och Sverige har blivit medlemmar i Nato kan de nordiska länderna samarbeta i försvars- och säkerhetsfrågor från samma utgångspunkt. Faktum är att Norden inte har haft en gemensam plattform när det gäller försvaret sedan Kalmarunionen mellan 1397 och 1521. Det ger utan tvekan möjligheter. Läs mer

Även Sverige skulle må väl av en majoritetsregering

Sverige har under senare decennier ofta haft minoritetsregeringar. Inför valen ägnar partierna en hel del kraft åt att misskreditera sina motståndare i stället för att föra fram sin egen politik. Tidvis har vi haft en mer eller mindre cementad blockpolitik, som på ett onaturligt sätt delar upp befolkningen. Redan innan väljarna har sagt sitt ska man tala om vem man vill ha som statsminister och regeringsbildare.

Jag är ganska trött på detta politiska spel. Även inför årets val i september är flera partier i den begynnande valrörelsen inne på att mer tala illa om andra än presentera egna förslag. Omvärldsläget med Putins anfallskrig mot Ukraina gör dock att man på goda grunder har lugnat ned sig en del.

Bilden: Finlands regeringar sedan millennieskiftet 2000. (Klicka så blir den större.)

Centerpartiet avviker genom att gå ut till väljarna med sin decentralistiska mittenpolitik utan att på förhand deklarera vilken statsminister man vill se. Jag tycker att detta är bra. Det är utifrån sin självständiga mittenposition Bondeförbundet/Centerpartiet främst har kunnat påverka samhällsutvecklingen under de senaste 100 åren. Men man får räkna med attacker och misstänkliggöranden, främst från partierna till höger. Läs mer

Öppning för en nordisk försvarsunion?

Putins angreppskrig mot Ukraina har plötsligt gjort ett Natomedlemskap högaktuellt för Finland och Sverige. Kan Ryssland angripa ett demokratiskt grannland som Ukraina ökar hoten även mot övriga länder i närområdet. Att även många som varit motståndare eller skeptiska reagerar genom att överväga en Natoansökan är mot denna bakgrund begripligt.

Jag har varit motståndare till en svensk Natoansökan och är fortfarande skeptisk, men tar naturligtvis intryck av läget. Alliansfriheten har medverkat till att hålla oss utanför krig i mer än 200 år. Grunden för säkerhetspolitiken har varit ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”, en politik som länge har tjänat oss väl. En omprövning av säkerhetspolitiken är därför inte vilken fråga som helst.

Bilden: Att Sverige och Finland samordnar frågan om ev ansökan om Natointräde är positivt. Här statsministrarna Magdalena Andersson och Sanna Marin.

När Centerpartiets partistyrelse 2015 föreslog att partiet skulle ta ställning för en svensk Natoansökan reagerade jag negativt. Vårt parti hade dittills, tillsammans med Socialdemokraterna, alltid försvarat Sveriges alliansfria ställning. Nu hade partistyrelsens majoritet emellertid, några veckor före partistämman, kommit till en annan slutsats. Jag var särskilt kritisk till att denna för landet fundamentala fråga inte hade diskuterats brett och väl förankrats i rörelsen. Hanteringen tycker jag fortfarande var beklaglig. Läs mer

Grundlösa attacker från höger mot Centerpartiet

Flera partier lyfter landsbygdens möjligheter och utmaningar inför årets val. Det borde man vara glad för, men när jag granskar utspelen lite närmare verkar målsättningen mer vara att svartmåla Centerpartiet än att föra ut en politik för att ta hela landet i bruk. I synnerhet gäller detta Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Vi centerpartister har under hela vårt partis existens arbetat för rättvisa åt landsbygden och för att hela landet ska leva. Det gör vi som de decentralister vi är även idag. På riksplanet håller partiet exempelvis just nu på att lotsa igenom flera viktiga ”bondepaket” för att ge jordbruket stöd i den svåra tid som Putins krig mot Ukraina innebär. En viktig slutsats är att stärka självförsörjningen för framtiden. Här i Krokom arbetar Centerpartiet målmedvetet för att ge alla delar av kommunen – med 193 byar – möjlighet att leva och utvecklas.

På Kd:s hemsida påstås däremot att C skulle ”ha övergivit de svenskar som bor på landsbygden”. Sverigedemokraterna vill förstås inte vara sämre utan drar till med att det är deras parti som förvaltar Thorbjörn Fälldins arv. Absurda anklagelser och misstänkliggöranden som inte har något med verkligheten att göra. Visst kan man alltid diskutera olika förslag, men att arbeta för landsbygden och för rättvisa mellan stad och land sitter även idag i centerrörelsens DNA.

Bild: Från Sd försöker man inbilla väljarna att det är det är Mattias Karlsson som förvaltar arvet från Thorbjörn Fälldin. (Så här illustrerar Samtiden.)

Intressant är att det är tidigare centerpartister som ofta anför attackerna på sitt gamla parti. Hos Sd är det Dick Erixon, chefredaktör och ansvarig utgivare för partiets tidning Samtiden liksom för TV-kanalen Riks, som agerar. Han har en bakgrund i CUF, var på 90-talet aktiv i Centerpartiet och anställd hos den nyliberala tankesmedjan Timbro. På den tiden såg han uppenbarligen som sin uppgift att attackera dåvarande centerledaren Olof Johansson för att Centerpartiet tog ansvar för att sanera svensk ekonomi. Nu angriper han sitt gamla parti, och då särskilt nuvarande partiordföranden Annie Lööf från Sd:s plattformar. Erixon och Sd:s landsbygdspolitiske talesman Mattias Karlsson ger också sken av att de inspireras av Centerpartiets norska systerparti Senterpartiet. Läs mer

Samarbete bästa sättet att möta kriser

Tankar på Nordens dag 23 mars 2022

Idag, den 23 mars, är Nordens dag. I år är det exakt 70 år sedan de nordiska länderna undertecknade ett samarbetsavtal i Helsingfors med syfte att fördjupa och utveckla samarbetet i den gemensamma regionen. Det är därför Nordens dag firas just denna dag varje år.

Visst finns ett omfattande nordiskt samarbete på olika områden, men två år av pandemi och ett uppflammande krig, som pågår just nu, mitt i Europa visar att samarbetet i Norden bör förstärkas mycket mer för framtiden. Därför är det naturligtvis bra att Nordiska rådet vid sin pågående session i Malmö har ställt sig bakom den så kallade Enestam-rapporten om att stärka samarbetet kring krisberedskapen.

Jag hoppas att vi kan få en ny vår för det nordiska samarbetet. Vad som hänt och vad som händer just nu måste leda till slutsatsen att ett starkt Norden är bra för oss själva, men också för Europa och världen i övrigt. Tillsammans har de nordiska länderna långt bättre möjligheter att bygga upp en beredskap för framtida kriser och utmaningar.

Ska statsministrarnas vackra ord om att ”Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region” till 2030 – om åtta år – krävs det konkreta åtgärder omgående. Att länderna väljer olika strategier och plötsligt stänger gränserna sinsemellan, som skedde när pandemin slog till, får inte upprepas. Läs mer

Ökad självförsörjning minskar sårbarheten

LT 14/3 2022
Sverige ska kraftigt rusta upp det militära försvaret. Så snart som möjligt ska två procent av BNP avsättas för detta ändamål. Under intryck av Rysslands angreppskrig mot Ukraina råder brett stöd för att Sverige måste stärka sin försvarsförmåga. Några decennier av omfattande nedrustning är över. Vi lever i en ny tid.

Det militära försvaret är en del av totalförsvaret. Samhället måste fungera även om vi blir avstängda från omvärlden. Det gäller inte minst livsmedelsförsörjningen. Har vi inte mat är kanoner och stridsflygplan inte mycket värda. Sverige har sedan några år en livsmedelsstrategi, som syftar till ökad produktion, men den räcker inte på långa vägar i dagens läge. Läs mer

Ett oförlåtligt övergrepp mot broderfolke

Hur kan Vladimir Putin inbilla sig att han kan ena de östslaviska broderfolken genom ett förfärligt anfallskrig mot Ukraina? Ja, det kan man verkligen fråga sig. Om den ryske presidenten ville ha ett nära och bra grannsamarbete med vad man i Moskva gärna kallar ”Lillryssland”, Malorussia, skulle han agerat på helt annat sätt. Nu riskerar han att ha skapat fientlighet mellan ryssar och ukrainare för generationer framåt.

Det går dock att få en viss insikt i hur presidenten i Kreml resonerar. I juli förra året publicerade han nämligen en lång artikel om ”Ryssarnas och ukrainarnas historiska enhet”, på ryska och engelska, på den egna presidenthemsidan. Jag har ägnat en stund åt att ta del av Putins tankar genom att läsa artikeln.

Bilden: Ryssland har utvidgats successivt. År 1462 ingick inte Ukraina i Moskvastyret och har under århundradena till stora delar haft en annan historia än Ryssland.

I sina ansträngningar att visa att ryssar, ukrainare och vitryssar/belarussier egentligen är samma folk går Putin tillbaka till ”Gamla Rus” som på 800-talet bildades av Rurik i Kiev. Att denne man var en viking, enligt legenden från Roslagen, nämner han dock inte utan understryker i stället att detta rike enade de tre östslaviska folken. Enande var/är också den ortodoxa tron. I sin historiska genomgång försöker han visa att så ska det vara genom tiderna även om litauer, polacker och svenskar från tid till annan har besvärliga inkräktare. Exempelvis utmålas kosackledaren Mazepa som lierade sig med Karl XII som en förrädare. Läs mer