Kategoriarkiv: Regional rättvisa

Utmana Stockholmsfixeringen!

Publicerat av
Svara

Hakan.Larsson.ute-500pxLT-debatt 4/9 2014

Kanske har ÖP:s politiske redaktör Marcus Persson startat en av de viktigaste debatterna för framtiden. Han har utmanat medieeliten i Stockholms innerstad genom att framföra en ödmjuk begäran om bättre nyhetsbevakning av hela landet. Han avfärdas då i affekt av Aftonbladets Fredrik Virtanen, som kallar Marcus ”torped”, varefter DN:s Johan Croneman betecknar honom som en ”nybitter” politisk redaktör som ”flytt tillbaka till vischan”.

Uppenbarligen klarar inte Virtanen, Croneman och det medieetablissemang de tillhör en diskussion om hur nyhetsförmedlingen i landet faktiskt ser ut. I den bubbla de befinner sig ser de inte att riksmedias bevakning av vad som händer  i hög grad är koncentrerad till en mindre del av landet, Stockholms innerstad. Andra regioner får vanligen nöja sig med en och annan exotisk utflykt från centralredaktionen. Fortsätt läsa →

Låt Jämtlands län behålla en rättmätig del av vattenkraftens värden

Publicerat av
Svara

(Publiceras inom kort i The VattenkraftBusiness Magazine Scandinavia)
För femton år sedan, 1999, tog centerpartisten Per Söderberg i Östersund och socialdemokraten Hans Lundqvist i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Sedan dess kämpar vattenkraftskommunerna i skogslänen över partigränserna för att en rättmätig del av de stora värden som genereras av det strömmande vattnet ska stanna hos de berörda regionerna och kommunerna. I grunden handlar det om att förpassa en centralistisk, närmast kolonial, syn på naturresurserna till historien.

I mitten av 1900-talet skapades många jobb i de kommuner där vattenkraften byggdes ut. I dag är vattenkraften i stort sett utbyggd, den är fjärrstyrd och ger få jobb lokalt. Samtidigt är den utbyggda vattenkraften lönsam och ger goda intäkter såväl till staten som till kraftbolagen. Medan vattenkraftskommunerna i hela landet får nöja sig med ungefär 110 miljoner kronor per år i bygdemedel tar statskassan in hela 5,4 miljarder kronor enbart i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar. Fortsätt läsa →

Utveckla samarbetet över gränsen!

Publicerat av
Svara

(LT 19 augusti 2014)   (ÖP 20 augusti 2014)

IMG_2528

Bilden: John Helge Inderdal, engagerad entreprenör i gränsbygden Vaajma.

Nyligenbesökte vi gränsregionen Vaajma – Hotagen (Krokom) och Frostviken (Strömsund) i Jämtland och Lierne och Röyrvik i Nord-Trøndelag. Det är ett spännande område, glesbefolkat men med stora möjligheter för framtiden.

I Sørli möter vi John Helge Inderdal, mannen som startade Lierne Bakeri på fjället och byggde upp detta till ett av Norges största bagerier. För några år sedan sålde John Helge bageriet för att han önskade satsa på annan verksamhet. Bageriet köptes emellertid ett år senare av storkoncernen Orkla som nu har beslutat lägga ned verksamheten i Lierne.

Denna utveckling var inte alls vad John Helge Inderdal tänkt sig. Han blev upprörd över Orklas agerande och försökte köpa tillbaka Lierne bakeri, men fick kalla handen. Men inte ger sig denne entreprenör i gränstrakterna för den skull. I höst börjar ett nytt bageri att byggas och nästa år är produktionen igång. Fortsätt läsa →

Del av vattenkraftens värden till berörda regioner!

Publicerat av
2

För 15 år sedan, 1999, tog granboforsencenterpartisten Per Söderberg i Östersund och socialdemokraten Hans Lundqvist i Ragunda initiativet till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Sedan dess kämpar vattenkraftskommunerna i skogslänen över partigränserna för att en rättmätig del av de stora värden som det strömmande vattnet genererar ska stanna i de kommuner/regioner som släppt till sina forsar för landets elförsörjning.

Att knappast något av de värden vattenkraften genererar stannar lokalt är absurt, bygdemedlen uppgår i hela landet bara till ungefär 110 miljoner kronor per år. Samtidigt tog statskassan 2013 in hela 5,4 miljarder kronor (5 400 000 000) i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar, en kraftig höjning jämfört med året innan (3,7 miljarder kronor). Från Jämtlands län gick förra året över en miljard kronor från vattenkraften till staten i fastighetsskatt. Enbart Ragunda, med nio stora vattenkraftverk i Indalsälven, bidrog med över en halv miljard kronor. Även Krokom, Strömsund, Åre och Härjedalen levererade ett hundra miljoner kronor eller mer till Anders Borg – och så fortsätter det även i år. Fortsätt läsa →

Krafttag för hela landet

Publicerat av
Svara

Med lite perspektiv kan man se att Gemenskap där alla behövscenterstämman i Karlstad var en viktig framgång, inte minst för oss i Jämtlands län. Jag vill särskilt lyfta fram stämmans ställningstagande för att skatterna på elproducerande fastigheter – och då handlar det främst om vattenkraftverk – ska regionaliseras. De tillkommande resurserna ska fördelas inom varje region.

Att ett regeringsparti tydligt tar ställning för att en del av vattenkraftens värden ska medverka till lokal och regional utveckling är viktigt. För Jämtlands län – inte minst en kraftkommun som Ragunda – kan detta få stor betydelse. Enbart fastighetsskatten på vattenkraft uppgår i år till ungefär 3,8 miljarder kronor, varav över 700 miljoner från vårt län.

För oss som har arbetat för denna decentralisering i decennier är beslutet mycket glädjande. För Centerpartiet är utmaningen att samla en majoritet bakom kravet. Eftersom det numera i de flesta partier finns förespråkare för att en del av vattenkraftens värden ska medverka till lokal och regional utveckling bör detta inte vara omöjligt. De delar av landet som levererar naturresurser måste få behålla en rättmätig del av värdena. Fortsätt läsa →

Finansmarknadsministern på Krokomsbesök

Publicerat av
Svara

 

På måndagen fick Krokoms kommun celebert ministerbesök. Finansmarknadsminister Peter Norman kom tillsammans med sex av sina medarbetare på besök i den jämtländska verkligheten. I delegationen bland andra statssekreterare Erik Thedéen, som anses ha stort inflytande i regeringskansliet. Jag fick möjlighet att vara med vid besöket för att informera om vikten av att Sverige bör införa ett system för att ge berörda kommuner/regioner en rättmätig del av de värden som vattenkraften generar. Fortsätt läsa →

Kampen går vidare!

Publicerat av
Svara

Under de senaste åren har jag varit ordförande för Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Föreningen – som startades 1999 av Per Söderberg i Östersund och Hans Lundqvist i Ragunda arbetar för att de kommuner och regioner som släppt till sina forsar för den gemensamma elförsörjningen ska få en rättmätig del av de värden vattenkraften generar. Det är absurt att naturresursrika kommuner som Jokkmokk, Sollefteå och Ragunda ska leverera el för mångmiljardbelopp varje år utan att få behålla en del för att utveckla de egna bygderna.

Hittills har denna kamp för rättvisa inte nått några konkreta resultat, men kampen fortsätter. Vid årsstämman i Rättvik lämnade jag ordförandeskapet i organisationen, men finns kvar i styrelsen. FSV kommer under det kommande året att ledas av trion på bilden; Ingvar Persson, Bollnäs (ordförande), Björn Mårtensson, Ljusdal (1:e vice ordförande), och Kicki Fredriksson, Ragunda (2:e vice ordförande). Jag önskar dem all framgång och kommer att även framöver att bidra till arbetet. Fortsätt läsa →

Lär av Norges kraftfulla distriktspolitik!

Publicerat av
2

Ett inlägg som jag har sänt till ett antal centertidningar inför Framtidsstämman. Bilden: Granboforsens kraftstation i Indalsälven. Stationen drivs av Jämtkraft.

Partistyrelsens förslag till idéprogram för Centerpartiet är ett stort steg framåt jämfört med vad Ankersjögruppen presterade före jul. Den kalla ultraliberala tonen är utbytt mot en varmare, centergrön ton. Engagemanget från distrikt, kretsar och enskilda medlemmar har fått genomslag som sig bör i en folkrörelse.

Ett område där den kommande stämman emellertid bör skärpa skrivningarna är den regionala utvecklingspolitiken. Skrivningar om vikten av en levande landsbygd och av att stärka de gröna näringarna är utmärkta men räcker inte. Lokalt genererade resurserna bör i högre grad bidra till utveckling i kommuner och regioner. Det handlar också om decentralisering. Fortsätt läsa →

SCB-undersökningen: Nu krävs tydlighet av Centerpartiet

Publicerat av
5

Den stora partisympatiundersökningen från SCB för november har presenterats idag. Några stora sensationer innehåller den inte. SCB bekräftar i stort läget i andra opinionsundersökningar.

Undersökningen visar Centerpartiets prekära läge i opinionen. Det är ju närmast absurt att det enda parti som verkligen står för att hela landet ska ges förutsättningar för utveckling ligger strax över riksdagsspärren. Bilden av partiet har under senare år blivit alltför otydlig. Partiets kärngrupper runt om i landet – och de är långt större än vad SCB-undersökningen ger uttryck för – känner inte igen sig när ledande företrädare använder en liberal retorik som många hänför till andra partier. De politiska motståndarna gör naturligtvis sitt för att måla upp en bild av att Centerpartiet har ”svikit landsbygden för Stureplan”. Vi som arbetar inom partiet vet att detta är en falsk bild, men vad ska väljare som främst är hänvisade till mediebilden tro? Fortsätt läsa →

Centerhistoria 29: Arbete för jämlikhet mellan landsdelar och grupper

Publicerat av
1

Efter ”partireformationen” i slutet av 1950-talet arbetade Centerpartiet aktivt för minskade klyftor mellan landsdelar och grupper i samhället. Decentralisering och fördjupad demokrati var centrala begrepp i centerpolitiken – som fick allt starkare stöd från väljarna, såväl i traditionella kärnområden på landsbygden som i storstadsområdena. Vid valet 1973 gav 25,1 procent av väljarna sitt stöd till Centerpartiet, som nu var ett av huvudalternativen i svensk politik.

Denna text bygger på en text som jag skrev till Centerpartiets jubileumsbok 100 år av handlingskraft, 2010.

Under 1960-talet ökade centraliseringenav det svenska samhället, en utveckling som förstärktes av den politik den socialdemokratiska regeringen förde. Denna utveckling utmanades allt mer av Centerpartiet. Decentralisering ställdes mot centralisering.

Redan kring 1960 drev Centerpartiet en mer aktiv och genomtänkt lokaliseringspolitik. I en partimotion från 1964 förklarade partiet att målsättningen är att skapa och upprätthålla ett nät av livskraftiga tätorter över hela landet. Fortsätt läsa →