Kategoriarkiv: Regional rättvisa

Att ta hela landet i bruk

Publicerat av
Svara

ÖP 13/9

Bilden: Från NRK:s rapportering under valkvällen. Att Senterpartiet är den stora valvinnaren råder ingen tvekan om.

Det mesta tyder på att høyreledaren Erna Solberg kommer att fortsätta som statsminister i Norge i ytterligare fyra år. Säker ska man dock inte vara. Den blå-blå högerregeringens stödpartier Venstre och Kristelig Folkeparti är tilltufsade efter att ha gått tillbaka och hamnat strax över fyraprocentspärren. Båda partierna har förklarat att de inte vill fortsätta att stödja en regering där högerpopulistiska Fremskrittpartiet ingår.

Skärmavbild 2017-09-13 kl. 14.31.50Ordföranden Trine Skei Grande har dock antytt att Venstre kan acceptera Fremskrittspartiet i regering om hennes parti får plats i regeringen. Samtidigt finns röster inom Kristelig folkeparti som vill samarbeta med Senterpartiet och Arbeiderpartiet.

Den stora valsegraren är Senterpartiet, som under parollen ”Vi tror på hele Norge!” nationellt ökade från 5,5 procent till 10,3 procent. Framgången är särskilt stor ute i landet, i distrikten. Mest extrem är framgången i Andøy i Nordland, där stödet ökade med hela 63,7 procent till 72,1 procent. Orsaken är att Senterpartiet motsatt sig regeringsbeslutet, stött av Arbeiderpartiet, att lägga ned flygbasen i kommunen. Uppgången är stor i även i andra distriktskommuner. I Krokoms grannkommun Lierne ökade exempelvis stödet med 18,4 procent till 47,2 procent av de röstande. Fortsätt läsa →

Ta strid mot storstadsnormen! (Norrsken nr 2/2017)

Publicerat av
Svara

Handelskammaren i Stockholm är sedan länge känd för sin enögda storstadsvurm. Därför reagerade jag positivt när jag i somras (24 juli) kunde läsa ett inlägg från denna handelskammare med den lovande rubriken ”Vi måste krympa klyftan mellan landsbygd och stad”. Var ett omtänkande på gång?Skärmavbild 2017-08-31 kl. 15.04.38

Vid närmare läsning kan man emellertid konstatera att rubriken tyvärr inte höll vad den lovade. Vad artikelförfattarna, Maria Rankka och Andreas Hatzigeorgious, bekymrade sig för var främst att människor runt om ilandet ska hemfalla av samma typ av populism som resulterat i Brexit och valet av Donald Trump till USA:s president. De konkreta förslagen för att möta denna i och för sig befogade oro var det dock inte mycket bevänt med.

Texten genomsyras av storstadsnormen, underförstått att Stockholm är alltings centrum. Även när man kommer med positiva förslag som satsningar på infrastruktur och ett mer flexibelt strandskydd utgår man ensidigt från huvudstadens perspektiv. Målet är, som skribenterna formulerar det i inläggets sista mening att möjliggöra ”för ungdomar från hela Sverige att förverkliga sina drömmar i de växande städerna”. Att det finns unga, till och med i huvudstaden, som drömmer om ett bra liv på landsbygden kan man inte tänka sig. Fortsätt läsa →

Lär av Norge för att ta hela landet i bruk!

Publicerat av
Svara

EWK kopiaÖP: Världsmästartecknaren EWK kunde konsten att med en bild visa hur södra Sverige prioriteras trots att en stor del av naturresurserna hämtas från norr. 
Norra Sverige har i sekler setts som en ”förrådskammare” för den svenska nationen. Ett område där man för en billig penning kan hämta skog, malm, kraft – och arbetskraft. Det är hög tid att göra upp med detta närmast koloniala synsätt för att ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar.

Landsbygdskommittén visar glädjande nog tecken på att vilja se hela landet. Kommitténs 75 förslag är positiva, men de ekonomiska musklerna inte mycket att skryta över. Ett, i och för sig positivt, avståndsbaserat reseavdrag ska spara 1,4 miljarder kronor i storstadsområdena, medel som är tänkta att finansiera övriga förslag.

I 23 kommuner ska 500 miljoner kronor anslås för att sänka arbetsgivaravgifter och avskrivning av studielån. Positiva förslag, hämtade från den norska distriktspolitiken, men med de begränsade resurserna kan det bara handla om ett första steg. Gränsdragningen är dessutom diskutabel. Behovet är lika stort i norra Krokom, som inte ingår, som i det närbelägna Strömsund.

Att Landsbygdskommittén inte vågar föreslå att en del av vattenkraftens värden ska stanna i de regioner där produktionen sker är beklagligt. Över 90 procent av vattenkraften produceras i skogslänen, men all beskattning går till staten. Enbart fastighetsskatten har de senaste åren uppgått till 5,4 miljarder kronor, per år. Varav över 500 miljoner enbart från Ragunda. Fortsätt läsa →

Inlandet lika viktigt som Stockholm

Publicerat av
Svara

Dagens samhälle: Kolonialt skarmavbild-2016-11-09-kl-13-49-06tänkande kring Inlandets resurser

Bilden: Om kartan hade sett ut så här skulle norra Sverige haft en helt annan situation än idag – och fått en rättmätig del av de värden i form av vattenkraft och andra naturresurser man levererar. Bra som tankeexperiment för att inse att en annan politik är möjlig.

Med all rätt applåderas Landsbygdskommitténs slutbetänkande från många håll. Det är en framgång att företrädare för samtliga riksdagspartier har enats om 75 förslag för en ”sammanhållen landsbygdspolitik”. Genomförs dessa förslag tar vi viktiga steg mot mer likvärdiga förutsättningar i hela landet.

Ändå fattas en viktig fråga. Det är fortfarande centralmaktens perspektiv som dominerar ett centralt område. Skogslänen levererar enorma värden i form av naturresurser som vattenkraft, skog och mineraler, men mycket lite av dessa rikedomar stannar lokalt och regionalt. I grunden ett utslag av ett kolonialt tänkande i huvudstaden med rötter långt tillbaka.

Enbart fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar uppgår årligen till 5,4 miljarder kronor. Allt går till statskassan. Lägg till detta övrig energibeskattning. Endast mellan 110 och 120 miljoner kronor stannar i de bygder som släppt till sina forsar. Även om fastighetsskatten på vattenkraft, enligt Energiuppgörelsen, kommer att sänkas borde en regionalisering funnits med i betänkandet. Fortsätt läsa →

Vi slapp storregionen – nu måste vi satsa på samarbete!

Publicerat av
Svara

ÖP 27 november 2016

Bilden: Region Jämtland Härjedalen är en till ytan stor region. Att slå samman denna med hela den övriga delen av norra Sverige skulle innebära enormt avstånd geografiskt och demokratiskt. Glädjande nog blev det också stopp för detta centralistiska förslag.

Det blir inget Stornorrland. I Skärmavbild 2016-06-21 kl. 14.59.29varje fall inte under överskådlig tid. Vi är många som är glada över att vårt län inte reduceras till en perifer inlandsdel av en jätteregion som skulle omfatta mer än halva landets yta.

Jag är fortfarande förvånad över hur förespråkarna för storregion kunde lägga sig så platt för de centrala direktiven när de mycket väl visste att frågan inte var förankrad bland medborgarna.
Samtidigt hoppas jag att vi nu kan lägga denna föga konstruktiva diskussion bakom oss.

En storregion hade inte löst de stora utmaningar vi står inför. När kartritandet har lagts åt sidan bör vi koncentrera oss på att konstruktivt möta de problem som måste lösas.
Kanske är det läge att följa uppmaningen från Centerpartiets distriktsstämma förra året. Ombuden, församlade i Käloms bygdegård, slog då fast att det är ”dags för samarbete över partigränserna i länet”. Fortsätt läsa →

Se upp för kartritning från ovan

Publicerat av
Svara

Publicerad i Östersunds-Posten och Länstidningen den 3 juni 2016.

Skärmavbild 2016-06-06 kl. 10.44.30 Just nu läser jag en intressant bok om Mellanöstern av Ingmar Karlsson, tidigare diplomat och en av våra främsta kännare av regionen. Titeln är ”Roten till det onda” – och då blir man förstås nyfiken på vad som ligger bakom dagens förfärliga situation i länder som Syrien och Irak.

Roten till dagens onda kan sökas ett hundra år tillbaka, till 1916, menar Karlsson. Då satte sig britter och fransmän i hemliga förhandlingar om hur de skulle dela upp det Osmanska riket, som höll på att falla samman. De drog streck på kartan utan hänsyn till den flertusenåriga civilisationens historia, kultur och religion. Resultatet är konstlade statsgränser, som idag hundra år senare drabbar människor hårt.

Av detta kan man lära att kartritande från ovan är en farlig verksamhet. Tar man inte hänsyn till de människor som berörs kan konsekvenserna bli allvarliga.

Fortsätt läsa →

Gör upp med det koloniala tänkandet!

Publicerat av
Svara

Inlägg publicerat i VattenkraftÖstersunds-Posten och Länstidningen.

En parlamentarisk kommitté för Sveriges landsbygder har tillsatts. Resultatet kan bli bra, men kräver i så fall verkligt nytänkande.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hävdar, tillsammans med kommittéordföranden Johan Persson och kommittéledamoten Anna-Caren Sätherberg, att en sammanhållen politik för landsbygden aldrig tidigare har utretts (ÖP 30 juni). Det är en sanning med viss modifikation. Genom åren har rader av utredningar och kommittéer kommit med förslag om hur hela landet ska kunna utvecklas. Problemet är att de ofta har stannat på papperet.

Ska den nu tillsatta kommittén få ett större värde än tidigare ”hyllvärmare” måste den också leda till konkreta politiska åtgärder.

Fortsätt läsa →

Agera gemensamt för Jämtland Härjedalen!

Publicerat av
1

(Inlägg till ÖP och LT)
Åren kring 1940 pågick en omfattande vattenkraftsutbyggnad i Jämtlands län. Byggandet skapade jobb, men insikten om skadeverkningarna spred sig också. Den stora striden stod om Tännforsen skulle byggas ut eller inte. Tack vare en bred opinion förhindrades att den fantastiska forsen exploaterades.

Skärmavbild 2015-03-04 kl. 12.52.43Redan den 1 augusti 1941 hade ÖP:s chefredaktör Edwin ”Effe” Magnusson föreslagit ”vattenaccis” för all ström som sändes utanför länsgränsen. Senare  krävde länsstyrelsen skälig kompensation för de skador utbyggnaden innebar. Länets riksdagsledamöter lade en gemensam motion med samma innehåll.

Kraven på ersättning för att Jämtland släppt till sina forsar för elförsörjningen har alltså länge funnits på den politiska agendan. På 1960-talet motionerade Kalle Pettersson i Stugun (m) i riksdagen om vattenkraftsåterbäring. Under Sven Heurgrens tid som landshövding ett par decennier senare agerade länet aktivt och gemensamt för återbäringen, ”ettöringen” (1 öre/Kwh).

För sexton år sedan, 1999, tog kommunalråden Per Söderberg (c) i Östersund och Hans Lundqvist (s) i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) som sedan dess arbetar för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska stanna i berörda regioner/kommuner. Fortsätt läsa →

Gemensamma tag för Jämtland Härjedalen?!

Publicerat av
Svara

Under valrörelsen träffade jag Vattenkraftföreträdare för de flesta partier. Jag frågade dem ofta om det inte är dags att samarbeta över partigränserna för att en större del av de värden i form naturresurser regionen levererar – skog, malm och vattenkraft – ska få stanna lokalt och regionalt. Alla var glädjande nog positiva.

Ett konkret exempel på vad ett samarbete kan handla om är kravet att överföra fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar från staten till regionerna. Det borde vara en självklarhet att denna skatt, liksom i våra grannländer Norge och Finland, stannar i regionen. För skogslänen skulle fastighetsskatten på vattenkraft innebära ett tillskott på 5,4 miljarder kronor, varav över en miljard enbart för Jämtland Härjedalen. Dessa medel skulle ge våra bygder ett verkligt lyft. Såväl företag som medborgare skulle få bättre förutsättningar att leva och verka runt om i våra bygder. Fortsätt läsa →

Oro och spänning inför framtiden

Publicerat av
Svara

Stefan Löfvén regering har börjat Buchtsitt arbete. Utmaningen framför andra för den nya ministären de närmaste veckorna blir att förankra en budget som klarar riksdagsbehandlingen. Det blir inte lätt och det är inte säkert att man lyckas.

Frågan är om s-mp-regeringen är kapabel att föra en politik som ger hela landet förutsättningar att leva och utvecklas. Jag hoppas på det bästa för landets skull. På detta område finns emellertid flera orostecken, även om jag inte vill gå så långt som Annie Lööf som betecknar vad som hittills presenterats som en ”krigsförklaring mot landsbygden”. Det handlar exempelvis om idén om en kilometerskatt/vägslitageavgift, vilket riskerar att slå mot landsbygden med långa avstånd, särskilt i norr. Att regeringen dessutom idag har beslutat att börja avveckla de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga kan också få allvarliga regionala konsekvenser. Fler unga riskerar att bli arbetslösa eller att tvingas lämna sin hembygd i jakt på jobb.

Allvarligt är också att Landsbygdsdepartementet kommer att avvecklas från årsskiftet och de frågor som hanteras där inordnas i Näringsdepartementet. Risken är att landsbygdsperspektivet försvinner bland alla andra frågor som behandlas i detta mastodontdepartement.

Jag är emellertid glad över att Sven-Erik Bucht (bilden) har fått uppdraget som landsbygdsminister, även om jag anser att han, som Eskil Erlandsson fick, borde få leda ett eget departement. Sven-Erik, som i början av 2000-talet var kraftfullt kommunalråd i Haparanda, har en god bild av landsbygdens/glesbygdens villkor och förutsättningar. Han är mest känd för att ha fått IKEA att lokalisera ett varuhus till gränsstaden. Själv träffade jag Sven-Erik Bucht flera gånger i samband med att jag för några år sedan var med och förhandlade med Finland om Gränsälvsöverenskommelsen (Torneälven). Fortsätt läsa →