Om inte om hade varit…

Just nu pågår Centerpartiets medlemsomröstning inför valet till Europaparlamentsvalet nästa år. Jag hoppas att många deltar i omröstningen och vi får en stark lista med duktiga kandidater som står för grön, decentralistisk politik under de kommande åren.

Samtidigt påminns jag om när jag själv var ganska nära att få ta plats i detta parlament i Bryssel/Strasbourg. Inför valet 2009 ställde jag nämligen upp som kandidat i medlemsomröstningen och fick ett starkt stöd. Det kändes bra och var beredd att satsa. Jag såg mig som en konstruktiv EU-kritiker, som var beredd att arbeta för ett nära europeiskt samarbete när det gäller gränsöverskridande frågor som handel, miljö och brottsbekämpning. Däremot var jag – och är fortfarande – motståndare till att göra EU till ett alltmer centraliserat statsbygge.

Bild: De fem ”toppkandidaterna” i valet till Europaparlamentet 2009. Från vänster: Kent Johansson, Abir Al-Sahlani, Lena Ek, Marie Wickberg och Håkan Larsson.

Jag sattes högt upp på listan av valberedningen. Vid förtroenderådet i Norrköping i slutet av 2008 skulle listan fastställas. Då gick Centerkvinnornas dåvarande ordförande (Gunilla Hjelm) upp i talarstolen och argumenterade för att flytta ned mig på listan eftersom en kandidat som ”vill gå baklänges in i framtiden” inte borde stå så högt upp. Hon menade alltså att jag var alltför EU-kritisk. Hjelm lyckades övertala en majoritet av ombuden om att flytta ned mig till femte plats. Fortsätt läsa

Rödöbron 30 år!

Den 29 juni 1993 invigdes Rödöbron. 30 år senare kan vi konstatera att bron mellan Frösön och Rödön – tillsammans med Sannsundsbron och Vallsundsbron – betyder oerhört mycket för att binda samman Storsjöbygden. Broarna kom inte till av en tillfällighet. Mycket arbete krävdes för att de skulle förverkligas.

Förslag om en bro mellan Rödön och Frösön framfördes redan i slutet av 1800-talet av bondeståndets siste talman Nils Larsson i Tullus. Han åstadkom mycket, men bron fick vänta. I stället fortsatte färjetrafiken över Rödösundet i ytterligare ett sekel.

Nils G Åsling från Trångsviken blev industriminister 1976 och han lyfte behovet av broar i Storsjöbygden. Tillsammans med lokala politiker förverkligades först Sannsundsbron som blev verklighet fem år senare. Rödöbron fick vänta ännu en tid, men tiden arbetade för ett brobygge även här.

Turismen utvecklades i Västjämtland och det blev aktuellt att ansöka om att få arrangera vinter-OS. Nils G Åsling och landshövding Sven Heurgren arbetade länge målmedvetet tillsammans med Krokoms och Åre kommuner för att göra verkstad av planerna. När det inte blev resultat lyckades Åsling få riksdagen att besluta om att broar kunde avgiftsfinansieras. Då kunde en rad privata företag gå in och finansiera bygget tillsammans med staten. Fortsätt läsa

Lär av Jonnergård för framtiden!

Länstidningen 18 april
Östersunds-Posten 22 april
Skånska Dagbladet 24 april
Nordsverige 21 april
Västerbottningen 21 april
Lokaltidningen 21 april

Centerpartiets situation är tuff och partiet behöver en nystart. En bra grund för att gå vidare är att hämta näring från de egna rötterna.

I arbetet med biografin om Gustaf Jonnergård har vi särskilt studerat de uppseendeväckande framgångarna för Centerpartiet mellan 1950- och 1970-talen, då väljarstödet ökade från nio procent (1956) till över 25 procent (1973). En tid då partiet både utvecklades idémässigt och breddades. Stödet på landsbygden växte samtidigt som partiet vann insteg i städerna.

Som partisekreterare var Jonnergård en nyckelperson bakom Centerpartiets starka uppgång. Även om många medverkade – partiordföranden Gunnar Hedlund och den starka folkrörelseorganisationen spelade viktiga roller – finns det anledning att hämta inspiration från Jonnergård.

Var stolt över den egna idégrunden!

Jonnergård kände Bondeförbundet väl. Hans första uppdrag centralt var som redaktör för partiets Jubileumsbok 1950. Grunden från starten var rättvisa mellan stad och land, liksom att kombinera frihet och trygghet. En tydlig identitet att utgå ifrån. Fortsätt läsa

Lär av historien för att gå framåt!

Lagom till Centerpartiets extrastämma i Helsingborg den 2 februari är det boksläpp av boken ”Gustaf Jonnergård, Sveriges ´längste´ partisekreterare (Ekerlids förlag). Yngve Sunesson och jag har varit redaktörer för den biografiska antologin om denne nyckelperson i centerrörelsens utveckling. Övriga författare i antologin är Hans Albin Larsson, Thomas Korsfeldt, B Ingemar Nilsson och John Dale.

Jag hoppas att den nya partiledningen, liksom centerrörelsen i övrigt, kan hämta inspiration från de unika framgångsåren då Jonnergård var ideologen och det var Gunnar Hedlund som framförde centerbudskapet byggt på decentralisering och miljöansvar.

Boken kommer att kunna köpas i bokhandeln eller beställas från Adlibris eller Bokus. Lägger nedan in ett inlägg som Yngve och jag har skrivit och skickat till centertidningar runt om i landet.

—————————————
Centerpartiet befinner sig i ett avgörande skede. Ska partiet kunna återvinna en nyckelroll mitt i det politiska landskapet? Hur kommer det sig egentligen att partiet förlorade stöd bland kärngrupperna på landsbygden trots att partiet i sak fortfarande står för en decentralistisk politik för utveckling av hela landet?

Detta är frågor som den valanalys som ska presenteras inom kort förhoppningsvis kan ge svar på. Men först ska en ny partiledning väljas vid extrastämman den 2 februari. En ledning som får till uppgift att leda partiets nystart utifrån slutsatserna i valanalysen. Fortsätt läsa

Lär av historien för att gå framåt!

Mycket tyder på att Centerpartiet befinner sig i ett avgörande skede. Ska partiet kunna återvinna en nyckelroll mitt i det politiska landskapet?

Valresultatet kräver en ordentlig självkritik. Hur kommer det sig egentligen att partiet förlorade stöd bland kärngrupperna på landsbygden trots att partiet i sak fortfarande står för en decentralistisk politik för utveckling av hela landet? Den pågående valanalysen kommer förhoppningsvis att ge svar och därför bli av största vikt för framtiden.

Jag tror att det ligger mycket i vad vice partiordföranden Martin Ådahl konstaterade i ett inlägg i Aftonbladet, nämligen att det inte räcker med att vara emot Sverigedemokraterna även om det är helt rätt i sak. Markeringarna mot Sd ledde uppenbarligen till att partiets ställningstaganden i olika sakfrågor kom i skymundan och inte nådde fram till väljarna. Lägg till detta Sd:s och de blivande regeringspartiernas populistiska löften om kraftigt sänkta bränslepriser och högkostnadsskydd för elen säkert drog en hel röster. Löften som efter valet visar sig ha föga med verkligheten att göra.
Bilden: Daniel Bäckström, stark kandidat till posten som ny partiordförande för Centerpartiet. 
Fortsätt läsa

Ett tydligt grönt, decentralistiskt parti behövs även idag!

Den regeringsförklaring som Ulf Kristersson läste upp från riksdagens talarstol i tisdags var i princip lika tom på förslag när det gäller landsbygden som i Tidöavtalet några dagar tidigare. Att ”hela Sverige måste ges förutsättningar att leva” låter vackert men vad tänker regeringen göra mer än att sänka reduktionsplikten? Ett förslag som för övrigt inte bara drabbar klimatet utan i förlängningen också landsbygden.

Som bland andra LRF har visat finns stora möjligheter att öka produktionen av biodrivmedel och biogas, men då måste det finnas ekonomiska förutsättningar. Centerförslaget om att slopa skatten på biodrivmedel som blandas in och aktivt understödja den gröna omställningen. Regeringen gör i det här fallet tvärtom.

Bra är att Kristersson konstaterar att det svenska skogsbruket är centralt för svenskt klimatarbete. Frågan är de vad detta konkret innebär. Det återstår att se om de vackra orden betyder i verkligheten. I övrigt är jord- och skogsbruk, de gröna näringarna, bortglömda. Edvard Hollertz går så långt i en ledare i tidningen ATL att han betecknar regeringsdeklarationen som ”ett jordbrukspolitiskt svek”.

Vad som också är allvarligt är att ingen av ministrarna i Ulf Kristerssons regering är bosatt norr om Borlänge. Nästan två tredjedelar av landets yta är utan direkt representation i landets regering. Detta innebär att det till stora delar glest befolkade delarna av norra Sverige inte har någon direkt representation. Risken är uppenbar att urbant tänkande från de tätare befolkade delarna av södra Sverige kommer att dominera.
Bildtext: Även på 2020-talet kan Centerpartiet hämta inspiration från Gustaf Jonnergård, Sveriges mest framgångsrike partisekreterare.

Själv frågar jag mig exempelvis om den nytillträdda regeringen är beredd att äntligen medverka till att en rättmätig del från vattenkraft, vindkraft och andra naturresurser äntligen ska få stanna i de bygder och regioner som levererar dem. Eller kommer norra Sverige att fortsätta att ses som ett förråd av billiga råvaror även framöver?

Centerpartiet som står för en politik för att ta hela landet i bruk, för att det ska finnas likvärdiga förutsättningar i alla delar av landet, behöver nu ladda om för att kunna bedriva en aktiv oppositionsparti. Först måste partiet, på alla nivåer, dock noga begrunda det dåliga valresultatet och analysera orsakerna till att budskapet i sakfrågorna inte nådde fram till många i partiets traditionella kärngrupper på landsbygden. Fortsätt läsa

200 år sedan Jämtlands viktigaste politiker föddes

I år är det 200 år sedan Nils Larsson föddes i Tullus. För eftervärlden är han främst känd som bondeståndets siste talman, mannen som med ett klubbslag i december 1865 bekräftade att ett enigt bondestånd stod bakom avskaffandet av ståndsriksdagen och införandet av en tvåkammarriksdag. Ett viktigt steg på vägen mot demokrati även om mycket återstod.

Ättlingarna Maria Söderberg och Håkan Persson hedrar Nils Larsson på 200-årsdagen av hans födelse med en krans på hans grav.

Nils Larsson gjorde stora insatser även på andra områden. Redan som 26-åring tog han 1848 initiativ till ett ”reformsällskap” i Östersund med krav på allmän rösträtt (om än bara för män), ett radikalt krav vid denna tid. Han hade då redan blivit invald i hemsocknen Näskotts nya skolstyrelse och medlem i Jämtlands urgamla landsting.

Under flera decennier från 1850 – då han invaldes i riksdagen – var Nils Larsson också nationell politiker med stort inflytande. Han ingick i 1858 års kommunalkommitté, som ledde till att landsting fyra år senare infördes i hela landet efter jämtländsk förebild. Samtidigt skiljdes den kyrkliga och borgerliga kommunen åt. Fortsätt läsa

Spännande tider i svensk politik

Så har även Sverige fått en kvinnlig statsminister. Det är på tiden. På det här området är vårt land sist i Norden. Globalt är det dock inte läge att hurra. Enligt det så kallade Reykjavikindex som Jörgen Bengtson hänvisar till på sin hemsida verkar det inte gå framåt för jämställdheten för närvarande.

Hursomhelst har Magdalena Andersson – till på köpet vald två gånger – krossat det glastak som en kvinna på statsministerposten hittills har varit. Det är bara att gratulera. En viktig föregångare när det gäller att krossa glastak är Centerpartiets Karin Söder. Hon var först landets första kvinnliga utrikesminister 1976 och därefter den första partiordföranden 1985.

Intressant blir att se vilka som kommer att ingå i den socialdemokratiska regering, som Magdalena Andersson offentliggör i morgon. Eftersom det handlar om en enpartiregering kan vi räkna med ett antal nya statsråd som ska ersätta de miljöpartistiska statsråd som har lämnat. Jag utgår ifrån att det även kommer att finnas en landsbygdsminister bland de nya statsråden. De gröna näringarna och landsbygden får inte prioriteras ned som skett de gångna månaderna. Fortsätt läsa

Den polska landsbygdsrörelsens unika muséum

Krönika 3 från Polenbesök 3 – 7 oktober 2021

I Polen är historien levande på ett annat sätt än hos oss i Sverige. Det fick jag ännu en gång klart för mig under det senaste besöket i den polska huvudstaden nyligen. Runt om i Warszawa finns statyer och monument som påminner om personer och händelser både för länge sedan och nyligen.

Jag fick också möjlighet att besöka Museum Historii Polskiega Ruchu Ludoowego, ungefär De Polska Folkrörelsernas Historiska Muséum, som berättar om landsbygdsrörelsernas historia fram till nutid. Här finns inte minst mycket material från Polskie Stronnistwo Ludowe (Polska Folkrörelsepartiet), PSL, världens äldsta gröna, decentralistiska centerparti grundat 1895.

Bild: Muséet är beläget i ett vackert 1700-talshus, byggt i toscansk stil.

Muséet är beläget i ett vackert 1700-talshus, byggt i italiensk stil. När man ser huset från utsidan kan man tro att man befinner sig i Toscana. Muséet är omgivet av en fin trädgård med många statyer av män och kvinnor som har betytt mycket för landsbygden. I muséet förvaras 60 000 föremål, 3000 målningar och 600 fanor, främst gröna. (De nordiska centerpartierna har hämtat såväl sina gröna fanor som fyrklöversymbolen från Polen.) Det handlar om såväl politik som kultur. Fortsätt läsa

Decentralismen är tillbaka

Krönika i Skånska Dagbladet och Norra Skåne 16/8 2021

”Den nuvarande centraliseringspolitiken har visat sig vara fel – på alla strukturplan och den måste genom decentralismen vändas till ett så långt möjligt decentraliserat samhälle. Det gäller samhällsstyrelsen, bebyggelsen och näringslivet.”

Så skrev Gustaf Jonnergård i ”Decentraliserat samhälle” 1972. Jonnergård är Centerpartiets främste ideolog, men tyvärr ganska bortglömd idag. Under hans tid som partisekreterare växte partiet från nio procent 1956 till 25,1 procent 1973. Ett skäl till framgången är att partiet samtidigt utvecklade sin egen unika idégrund, decentralismen. Vi var många som stolt prydde våra tröjor med märket ”Decentralist”.

Centerpartiet arbetar vidare för decentralisering, men av en för mig svårbegriplig anledning används numera sällan begreppet ”decentralism” om partiets ideologi. I stället är det ”liberalism” som gäller. Gustaf Jonnergård använde nästan aldrig detta begrepp och markerade i så fall att det handlade om socialliberalism i kontrast till ”den gamla liberalismen”, idag kallad ”nyliberalism”.

Hos norska Senterpartiet lever begreppet ”desentralism” i högönsklig välmåga. John Dale samarbetade nära med ”chefsideologen” Jonnergård. Den tidigare partisekreterare konstaterar i boken ”Nær folk genom 100 år” att ”desentraliseringsideologien kom fra Sverige”. Själv bidrog Dale till idédebatten över Kölen genom att överföra ”lokalsamhällesidén” till vår sida. Fortsätt läsa