Bryssel ska inte bestämma över svenska hagar

–    Ett konkret exempel på den klåfingrighet som EU ägnar sig åt är kommissionens försök att bestämma hur många träd som ska finnas i en svensk hage. Det är absurt att Bryssel genom feltänkta regler ska kunna förstöra de typiska hagmarker som finns i vårt land.

Det säger Håkan Larsson, en av Centerpartiets nationella toppkandidater i valet till Europaparlamentet vid sitt besök i Nässjö på tisdagen. Håkan Larsson bor i Krokom i Jämtland, men är uppvuxen i Skärstad mellan Huskvarna och Gränna.

–    Det har alltid funnits träd och buskar i en typisk svensk hage. Under tusentals år har betande kor, får, getter och hästar format denna unika miljö med stor biologisk mångfald.
–    Agerandet gentemot hagmarkerna i Sverige är ett exempel på att EU:s försök att detaljstyra och lägga sig i områden som inte bör beslutas på europeisk nivå.
–    Jag anser att EU ska koncentrera sig på genuint gränsöverskridande frågor som miljö och klimat, handel och brottsbekämpning. Samarbetet ska i huvudsak vara mellanstatligt i ett Demokratiernas Europa. Ett nära samarbete mellan självständiga länder är långsiktigt mer hållbart än ett centraliserat statsbygge, avslutar Håkan Larsson.

Hela Europa bör bli GMO-fri zon

-Centerkvinnorna i Jämtlands län, med ordföranden Bogna Wojtkiewicz Adolfsson i spetsen, har under senare tid gjort en fantastisk insats för att väcka opinionen mot genmodifierade organismer (GMO) i vår livsmiljö. Östersunds och Åre kommuner har utropat sig till GMO-fria zoner – och i veckan följde Jämtlands läns landsting efter när fullmäktige biföll en motion från Bogna. Jag vill gratulera er centerkvinnor till dessa framgångar.

Det sa Håkan Larsson, Krokom, och Centerpartiets främste Norrlandskandidat i valet till Europaparlamentet, när han på lördagen talade inför Centerkvinnornas distriktsstämma på Frösön.

–    Skälen mot att använda GMO i vår livsmiljö är starka, Fortsätt läsa

Sverige behöver kronan

–    Kronan har tjänat – och tjänar – Sverige väl. Vårt land har haft lägre arbetslöshet, lägre inflation och högre tillväxt än eurozonen sedan väljarna med bred majoritet röstade för att behålla den egna valutan i folkomröstningen 2003.

Det konstaterar Håkan Larsson, Krokom i Jämtland och en av Centerpartiets toppkandidater i valet till Europaparlamentet, vid ett möte i Stockholm på fredagen.

–    En egen flytande valuta är en stor tillgång i den ekonomiska kris vi upplever just nu, fortsätter Håkan Larsson. Utan kronan hade arbetslösheten varit högre och exportföretagen haft en långt svårare situation. Enligt Exportrådets chefsekonom tjänar Sverige 30 miljarder kronor per år på att ha kronan kvar.
–    Eurolandet Irland, som nu är i en djup ekonomisk kris, är ett varnande exempel. Till en början stimulerades den irländska ekonomin kraftigt genom den förhållandevis låga euroräntan, som främst bestämts utifrån Tysklands behov. Resultatet blev hög inflation som kraftigt har undergrävt konkurrenskraften. ”Den keltiska tigern” tappade stinget. I dagsläget har Irland deflation och mycket hög realränta. Utan egen valuta och möjligheter att sätta en räntenivå som är anpassad till den egna ekonomin är Irlands situation föga avundsvärd. När bankdirektörerna i Frankfurt sätter räntenivåerna väger ett litet land som Irland lätt gentemot bjässen Tyskland.
–    Vi i Sverige ska vara tacksamma över att väljarna fattade ett klokt beslut i folkomröstningen om krona eller euro. Med en egen valuta och en riksbank som kan sätta en ränta som är anpassad till svensk ekonomi står vi långt starkare när konjunkturerna börjar gå upp än om vi hade varit en del av Euroland. Vi har inga skäl att sätta oss i Irlands situaion, avslutar Håkan Larsson.

Håkan Larsson är journalist, utredare och tidigare riksdagsledamot. Han är ersättare i riksbanksfullmäktige.

Parlamentet går skivindustrins ärenden

Under senare tid har jag blivit allt mer fundersam över de starka krafter inom EU, inte minst i parlamentet, som vill kontrollera och inskränka yttrandefriheten och stärka skyddet för industrins intressen. Det gäller inte minst attacker mot den nya offentligheten på internet. Först antar EU direktiv, sedan förväntas medlemsländerna införa dessa i den nationella lagstiftningen – och först då blir det vanligen diskussion. Den svenska IPRED-lagen är ett exempel på vad EU-direktiv leder till i förlängningen.

I dag har EU-parlamentets majoritet beslutat att förlänga upphovsrätten för skivinspelningar från 50 till 70 år. Från början hade man tänkt sig att förlänga denna ”skyddstid” till 95 år. Som skäl har man angett att musikernas rättigheter ska värnas, men i praktiken är det de stora skivbolagens intressen man går. Bakom majoriteten står en allians av konservativa, socialdemokrater och den högernationella gruppen Nationernas Europa. Den ansvarige rapportören i frågan, irländaren Brian Crowley, tillhör den senare gruppen.

Till de svenska parlamentarikernas heder ska sägas att de över partigränserna är motståndare till att förlänga upphovsrätten från 50 till 70 år. Det är också den svenska regeringen och man kan kanske hoppas att justitieminister Beatrice Ask lyckas sätta stopp för de här idéerna i ministerrådet. Fortsätt läsa

Ett miljövänligt, levande jordbruk

Många ropar på att EU:s jordbrukspolitik ska skrotas, utan att fundera över vad det skulle innebära i praktiken. Vad skulle en total avreglering och frihandel på livsmedelsområdet betyda?

Jag vill se en mer marknadsanpassad jordbrukspolitik i Sverige, EU och världen, men anser samtidigt att bonden och de gröna näringarna också måste ersättas för de mervärden som man bidrar med utöver själva livsmedelsproduktionen. Förutom att producera vårt dagliga bröd håller jordbruket kulturlandskapet öppet och levande. Vidare bör ett miljövänligt jordbruk, förutom för hälsosam och nyttig mat, ersättas för att man vårdare den biologiska mångfalden och ser till att vi har ett bra vatten. Även regionala hänsyn måste tas.

I veckan har jag haft en bra och trevlig diskussion om jordbruket i allmänhet och Jämtlandsjordbruket i synnerhet med LRF:s tf länsordförande Sven-Erik Hammar och regionchefen Trine Amundsen. Vi var förstås överens om vikten av att ge jordbruket i norra Sverige förutsättningar att leva och utvecklas. Här produceras mat av högsta kvalitet och då bör politiken väga in att det är dyrare att producera här på grund av klimat och gleshet. Det gäller såväl den gemensamma jordbrukspolitiken som den nationella ersättning, norrlandsstödet, som Sverige anslår till norra Sverige. Fortsätt läsa

Mäktig manifestation mot uranjakten

Söndagens möte i Orrgården i Oviken var en mäktig manifestation. Bygdens folk hade gått man och kvinna ur huse för att visa sitt motstånd mot den pågående uranjakten i hembygden. Kanadensiska och australiska bolag tror sig kunna göra storkovan genom att exploatera uranet i det tjocka alunskifferlagret i området. Att en urangruva i denna jordbruks- och kulturbygd vid Storsjöns strand skulle förorsaka en enorm miljöförstörelse verkar man inte bry sig om i prospekteringsbolagens kontor på andra sidan jordklotet.

Kommunerna i Jämtland har entydigt slagit fast att man kommer att använda det kommunala vetot om brytning av uran skulle bli aktuell. Men bolagen spekulerar ändå cyniskt i att lagstiftningen kommer att ändras. Därför arbetar vi inom centerrörelsen i länet för en skärpning av minerallagen så att kommunerna kan sätta stopp redan vid prospektering och provborrning efter uran. Frågan kommer upp vid stämman i Örebro om några veckor. Dagens uranjakt skapar oro runt om i de jämtländska bygderna.

Olov Holmstrand gjorde en mycket kunnig genomgång av läget när det gäller kärnkraft och uranbrytning inför ett par hundra Ovikenbor i Orrgården. Fortsätt läsa

Debatt om EU och konsumentfrågor

Fredagseftermiddagen tillbringade jag i Europahuset på Regeringsgatan i Stockholm. Organisationen Sveriges konsumenter arrangerade en av de första stora debatterna inför Europaparlentsvalet och jag representerade Centerpartiet. På plats fanns också namnkunniga debattörer som Marit Paulsen (fp), Isabella Lövin (mp), Ella Bohlin (kd), Sören Wibe (jl), Åsa Westlund (s), Mikael Gustafsson (v) och Sanna Haby (m).

Debatten, eller kanske rättare sagt utfrågningen, visade en förvånansvärd stor samstämmighet över partigränserna. Måhända är det inte så konstigt eftersom det krävs ett gemensamt regelverk om man har en gemensam inre marknad.

Jag lyfte särskilt fram vikten av att EU:s regler i första hand ska vara minimiregler, för att enskilda medlemsländer ska kunna gå före. Det gäller förstås inte minst på miljöområdet. För konsumenterna är det mycket viktigt att produkterna är säkra och att innehållsdeklarationerna är begripliga. Därför finns ett stort behov av en fungerande märkning, särskilt när det gäller miljö- och klimat. EU:s jordbrukspolitik behöver reformeras, men det gäller då att omregleringen underlättar för det svenska och europeiska jordbruket att bli mer ekologiskt och miljövänligt. Fortsätt läsa

Välkommen till min kampanjsajt!

Den här veckan börjar jag min kampanj inför valet till Europaparlamentet på allvar. Mindre än två månader återstår till valdagen.

Jag ser det som en stor utmaning att motivera så många som möjligt att delta i valet och använda sig av sin demokratiska rätt. Olika undersökningar tyder på att valdeltagandet kan bli mycket lågt även denna gång. Särskilt EU-kritiska väljare och människor på landsbygden anses enligt undersökningarna svagt motiverade att rösta.

Om valdeltagandet skulle skulle bli lika lågt som vid förra valet 2004 (37,9 procent) eller lägre är detta naturligtvis ett allvarligt demokratiskt problem. De representanter som Sverige sänder till Europaparlamentet blir i så fall inte särskilt representativa för folkviljan. Vilka företrädare skulle majoriteten av väljarna, de som inte röstar, egentligen ha valt? Fortsätt läsa

-Jag vill bli en ombudsman i EU för mina väljare!

Aktuella undersökningar visar att röstviljan inför valet till Europaparlament fortfarande är låg. Särskilt de som är kritiska eller skeptiska till EU verkar vara tveksamma till att använda sin rösträtt. Det är ett allvarligt demokratiskt problem.

–    Jag hoppas kunna motivera fler att gå till vallokalen, inte minst de som är kritiska till EU, säger Håkan Larsson, Rödön och en av Centerpartiets toppkandidater. Att inte använda sin rösträtt är att lämna walk over till andra att bestämma. Jag är beredd att bli en konstruktiv och kritisk röst, en ombudsman för mina väljare, i EU. Fortsätt läsa

Ombudsman för väljarna

Vilken roll har en svensk EU-parlamentariker? Det funderar jag förstås över när jag nu kandiderar i valet till Europaparlamentet den 7 juni.

Uppgiften är i grunden att företräda sina väljare och föra fram deras synpunkter och åsikter på EU-nivå. Att ordet ombudsman stämmer väl med uppdragets innebörd insåg jag när jag läste om Björn Månsson, som kandiderar för Svenska folkpartiet i Finland. Det finns ett fint svenskt ord för att beskriva vad jag vill bli: ombudsman för mina väljare, säger Björn i en tidningsintervju och det är just vad jag också vill bli.

Jag ser som min uppgift, om jag blir vald till Europaparlamentet, att vara en tydlig röst, ombud för, för miljövänner, entreprenörer och decentralister i Bryssel och Strasbourg. Det vidsträckta, men glesbefolkade, norra Sverige behöver tydliga röster när besluten fattas. Vad vi än anser om EU så berör besluten oss i vår vardag och då är det förstås viktigt att kunna påverka. Därför hoppas jag på ett större valdeltagande den 7 juni än vid tidigare val till Europaparlamentet. Annars blir inte de valda särskilt representativa för folkviljan. Din röst gör skillnad! Fortsätt läsa