Kategoriarkiv: Regional rättvisa

Hög tid att lära av Norge!

Publicerat av
Svara

Publicerad i Östersunds-Posten Länstidningen Jämtlands tidning.

I ett aktuellt inlägg från företrädare för FSV (Föreningen Sveriges vattenkrafts- och vindkraftskommuner och regioner) konstateras att invånarna i de sju skogslänen betalar sju miljarder kronor mer i region- och kommunskatt än de skulle göra om skattetrycket varit det genomsnittliga för landet. Jämför man med kommunerna i Stockholms län handlar det om elva miljarder.

Detta borde vara oacceptabelt för alla som talar vackert om att hela landet ska kunna leva och utvecklas. En grundläggande orsak till orättvisorna är att kommuner och regioner som levererar naturresurser till det gemensamma samhället inte kompenseras för de ingrepp som utbyggnaden av först vattenkraften och senare vindkraften har inneburit och innebär.

Annorlunda är det i den västra delen av vår gemensamma Skandinaviska halvö. I Norge är det en självklarhet att en rättmätig del av värdena från vattenkraften – liksom andra naturresurser – ska stanna i de bygder där de genereras. Om en kommun som Ragunda, där tio procent av Sveriges vattenkraft produceras, hade legat i Norge skulle förutsättningarna varit helt annorlunda. I stället för att vara en fattig kommun med ett av landets högsta skattetryck hade kommunen haft resurser att satsa offensivt på framtiden. Fortsätt läsa →

Värden måste få stanna lokalt och regionalt!

Publicerat av
1

Länstidningen 11/11 2020

Nordsverige 12/11 2020

Sverige och Norge delar den Skandinaviska halvön. Båda länderna är rika på naturresurser. Synen på hur dessa rikedomar ska fördelas skiljer sig dock åt. Medan det i Norge är en självklarhet att en del av vattenkraftens värden ska stanna lokalt och regionalt ser man i Sverige sedan århundraden tillbaka den norra delen av landet som ett förråd av naturresurser som centralmakten kan hämta för en billig penning. Så kan det inte få fortsätta.

För ett par år sedan ville den norska regeringen, ledd av Erna Solberg från Høyre, dra in en del av de medel som går till norska vattenkraftskommuner till staten. Motståndet var emellertid starkt och det fanns ingen majoritet i Stortinget. Solbergregeringen tillsatte en utredning, Distriktsnæringsutvalget (Distriktsnäringsutredningen), med Svein Richard Brandtzæg, tidigare vd i Hydrokoncernen och ordförande för universitetet NTNU i Trondheim, som ordförande. Nu har utredningen (NOU 2020:12) presenterats och budskapet är tydligt.

– Kommunerna måste få behålla mer av skatteintäkterna från naturresurserna!, slog Brandtzæg fast när utredningen presenterades på Frosta i Trøndelag. Utredningen är tydlig – och det i ett land som redan låter en avsevärd del av naturresursernas värden stanna lokalt och regionalt. Fortsätt läsa →

Var finns ”bankomaten” egentligen?

Publicerat av
Svara

(Inlägg publicerat i ÖP, LT och JT. En kortare version i Aftonbladet)
Bild 1: EWK:s bild om hur resurserna ramlar ner från norr till söder…
Bild 2: Över 90 procent av vattenkraften i Sverige finns i skogslänen. Men all beskattning av denna energikälla går till staten och skattetrycket är klart högre i norr.

Regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm Irene Svenonius gillar inte att det finns förslag om att göra utjämningssystemet mera rättvist. Hon talar om att regeringen ser Stockholmsregionen som sin ”egen bankomat” (Aftonbladet 17 februari). Är det verkligen så?

Vi kan konstatera att EWK kopiahuvudstadsregionen sedan länge har sett övriga landet – och då i synnerhet norra delen – som sin egen bankomat. I skogslänen har centralmakten, med Stockholm som utgångspunkt, i hundratals år hämtat billiga råvaror i form av mineraler, skog och vattenkraft – numera även vindkraft. Mycket litet av de värden som genereras får stanna i de regioner, där värdena skapas. Det mesta hamnar i statens eller bolagens fickor.

Ungefär 90 procent av landets vattenkraft produceras i skogslänen. All beskattning går till staten och vinsterna till de bolag som bedriver verksamheten. Lokalt stannar endast de så kallade bygdemedlen, ca 110 miljoner kronor per år. Vattenkraften är dessutom i hög grad fjärrstyrd och skapar få jobb lokalt. Vårt västra grannland Norge har en annan syn. Där är det en självklarhet att en del av vattenkraftens värden ska stanna där produktionen sker. Fortsätt läsa →

Låt vattenkraftens värden utveckla bygder och regioner!

Publicerat av
Svara

Publicerad i Dagens Samhälle 1 februari 2019

En viktig punkt i Januariavtalet (JA) ärgranboforsen att en ”omfattande skattereform” ska genomföras. Det goda syftet är inte minst att ”utjämna dagens växande ekonomiska klyftor”. Detta måste gälla även de växande regionala klyftorna om målsättningen att hela landet ska leva och växa ska uppfyllas.

Sedan 1999 arbetar vi inom Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner (FSV) för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska få stanna lokalt och regionalt och medverka till utveckling och tillväxt. Till skillnad från jämförbara länder går all beskattning av vattenkraften i Sverige till statskassan. I den omfattande skattereform som planeras måste detta rättas till. Lämpligtvis genom att fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar som ett första steg kommunaliseras eller regionaliseras.

Över 90 procent av landets vattenkraft produceras i de sju skogslänen, kraft som har haft avgörande betydelse för landets utveckling. Fortsätt läsa →

Inrätta en viltmyndighet – gärna på Grönt Center!

Publicerat av
Svara

För fem år sedan – 2013 – föreslogViltmyndighetjag som regeringens särskilde utredare att en ny Viltmyndighet bör inrättas. (”Viltmyndigheten – jakt och viltförvaltning i en ny tid”, SOU 2913:71). Jag menade att en framgångsrik viltförvaltning behöver en nystart och att dessa frågor därför bör lyftas ut från Naturvårdsverket till en särskild myndighet.

Efter regeringsskiftet 2014 fortsatte vi i Jaktlagsutredningen vårt arbete med att gå igenom den föråldrade lagstiftningen. Vårt huvuduppdrag från dåvarande landsbygdsministern Eskil Erlandsson var att uppdatera lagstiftningen på jaktområdet. Den nuvarande lagstiftningen är ett lapptäcke som grundar sig på lagar från 1938 och 1987, kompletterade med diverse direktiv från EU så nog finns det behov av en modernisering. Sverige bör ha en modern lagstiftning som utgår ifrån att viltstammarna ska förvaltas på bästa sätt.

Jag blev därför förvånad när Erlandssons efterträdare Sven-Erik Bucht ett halvår efter regeringsskiftet meddelade att utredningen skulle ”upphöra”, det vill säga läggas ned. Motiveringen var att det fanns för många utredningar och att regeringen ”måste prioritera”. Mitt intryck är emellertid att orsaken främst låg i olika synsätt på jaktområdet mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Då var det enklast att lägga ned utredningen och slippa ett utredningsförslag att behandla.

Innan nedläggningen hann vi lägga fram två delbetänkanden, bland annat förslaget om en ny Viltmyndighet. Vår slutsats var att förvaltningen av de vilda djuren behöver en nystart och en kompetent myndighet som kan renodla verksamheten och arbeta flexibelt. I dag har vi mer vilt i Sverige än på århundraden och då är det viktigt att myndighetsutövningen anpassas till detta.

En riksdagsmajoritet instämmer också med utredningen om behovet av en ny Viltmyndighet. 2015 utfärdade riksdagen nämligen ett ”tillkännagivande” till regeringen om att en viltmyndighet bör inrättas. Regeringen har dock struntat i riksdagens uppfattning i den här frågan. En ny regering efter höstens val tar förhoppningsvis tag i frågan och agerar så snart som möjligt.Var en Viltmyndighet bäst lokaliseras kan självfallet diskuteras. I delbetänkandet pekade vi på Östersund som en lämplig ort för den nya myndigheten. Senare har Centerpartiet i Krokoms kommun lyft fram Grönt Center i Ås. Här håller ett centrum för de gröna näringarna på att byggas upp och den nya myndigheten bör även få i uppdrag att främja jakt som näring. Jaktturism är, liksom fisketurism, en grön framtidsnäring.

Nästa år, 2019, ska Naturvårdsverket enligt planerna flytta från Valhallavägen i Stockholm till Hammarby Sjöstad, också i huvudstaden. I samband med denna flytt vore det lämpligt att lyfta ut jakt- och viltförvaltning och bilda den nya Viltmyndigheten. Denna bör lokaliseras nära den verklighet där jakten bedrivs och viltet förvaltas – och då kan Grönt Center vara en utmärkt lokalisering.Handlingsförlamningen på området behöver brytas. Jag hoppas att en ny Viltmyndighet blir verklighet och att vi inom en inte alltför avlägsen framtid också får en modernisad lagstiftning på området anpassad till dagens situation.

Håkan Larsson, Rödön

Utredare Jaktlagsutredningen 2012-2015

ordförande Centerpartiet i Krokoms kommun

Fortsätt läsa →

”Proppen ur” i landsbygdsfrågorna?

Publicerat av
Svara

Bilden: Det är hög tid för att en del av de stora värden som vattenkraften (och andra naturresurser) får stanna i de bygder och regioner där produktionen sker. Norra Sverige får inte längre ses som en förrådskammare där centralmakten kan hämta billiga råvaror.

Så har Centerpartiet presenteratgranboforsen sin följdmotion till landsbygdspropositionen. Själv blir jag särskilt glad över att de geografiskt differentierade arbetsgivaravgifterna och regionaliseringen av fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar och vindkraft finns med. Centrala frågor som saknas i regeringens proposition.

Som jag konstaterade i en tidigare artikel har landsbygdsminister Bucht och regeringen lagt en ”inriktningsproposition” med långsiktiga mål, men utan konkreta förslag. De långsiktiga målen ställer sig också Centerpartiet bakom. Målsättningen att landsbygderna ska leva och utvecklas är självfallet positiv.

Geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter är ett viktigt redskap i den norska distriktspolitiken för att ta hela landet i bruk. I följdmotionen från Centerpartiet finns detta krav med. ”Genom regionalt differentierade arbetsgivaravgifter skapas ett obyråkratiskt och enkelt sätt att förbättra företagsklimatet i delar av Sverige som har stora utmaningar med bland annat demografi.” Till detta kan man lägga att differentieringen bör gälla även kommuner och annan offentlig verksamhet.

Principiellt viktigt är vidare att centermotionen slår fast att ”delar av de värden som skapas från exploatering av naturresurser ska regionaliseras”. I ett första steg handlar det om att regionalisera fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar och vindkraft. Det är utmärkt att dessa nyckelfrågor tydligt lyfts och jag förväntar mig att Centerpartiet kommer att utveckla resonemangen och driva dessa frågor offensivt i den kommande valrörelsen. Jag kommer själv att bidra till detta. Fortsätt läsa →

Äntligen islossning för landsbygden?

Publicerat av
Svara

Bilden: Till och med DN:s ledarsida verkar ha insett att Sverige har mycket att lära av norsk distriktspolitik. 

Något verkar vara på gång i Skärmavbild 2018-04-03 kl. 10.02.44den svenska samhällsdebatten. Plötsligt talar inte bara Centerpartiet om landsbygden och vikten av att samla landet för att överbrygga de regionala klyftorna. Allt fler höjer rösten för landsbygden. Det lovar gott men det inte räcker med ord. Det är hög tid för verkstad på detta område.

Nyligen presenterade landsbygdsminister Sven Erik Bucht (s) regeringens landsbygdsproposition. Den betecknas som en ”inriktningsproposition” och innehåller många vackra ord men inte mycket konkret. Jag har exempelvis full förståelse för den besvikelse som ledande företrädare för tio inlandskommuner i Norrbotten och Västerbotten, varav många socialdemokrater, uttryckte i tidningen Land härförleden. De hade självfallet hoppats att propositionen skulle innehålla åtminstone en del av de 75 förslag som landsbygdskommittén enats om över alla partigränser. Men tji fick de. I varje fall den här gången.

Landsbygdspropositionen har ändå det goda med sig att debatten är igång och förhoppningsvis kan landsbygd och regional utveckling på allvar ta sig in i valdebatten. Det annars storstadsdominerade Miljöpartiet kände sig till och med manat – fastän man är medansvarig för propositionen – att markera att partiet vill gå längre och exempelvis förespråkar en halvering av arbetsgivaravgifterna i glesbefolkade kommuner i inlandet.

Överraskad blev jag också när Stockholms Handelskammare presenterar en rapport, där man konstaterar att också huvudstaden får problem om vi inte har en levande landsbygd. Eller som projektledaren Fredrik Torehammar uttryckte saken:

”Huvudstadsregionen är Sveriges tillväxtmotor, men en stark motor är en klen tröst om resten av fordonet inte underhålls.”

Detta måste betecknas som ett radikalt nytänkande av en organisation som tidigare arrogant har sett övriga landet, med Kjell A Nordströms beteckning, som ”skräpytor”. Omvändelsen är självfallet mycket positiv om den är ärligt menad. Fortsätt läsa →

Låt skattesystemet överbrygga den regionala klyvningen!

Publicerat av
Svara

Publicerad hos Dagens Samhälle 13 februari 2018.

Bilden: Silje Agan Rogan presenterar det norska systemet för del av vattenkraftens och andra naturresursers värden till lokal och regional utveckling. Skatteutskottets ordförande Per Åsling lyssnar intresserat.

Allt fler inser att det börjar Skärmavbild 2018-02-14 kl. 16.18.09bli dags för en ny större skattereform. Det har gått mer än ett kvartssekel sedan den senaste och sedan dess har världen förändrats. Riksdagens skatteutskott arrangerade nyligen ett seminarium på temat ”Skattereform 2.0, ett globalt konkurrenskraftigt skattesystem för Sverige”. Startskottet för reformeringen har därmed gått.

Många tankar och idéer framfördes i förstakammarsalen i riksdagshuset. Här vill jag lyfta fram vikten av att låta skattesystemet medverka till att överbrygga den allt allvarligare regionala klyvningen av Sverige, till att hela landet. Utskottsordföranden Per Åsling påpekade i inledningen att detta kan ske genom en förstärkning av de regionala och kommunala skattebaserna. Silje Aga Rogan från den norska advokatbyrån Lund & co, som arbetar med skattefrågor, utvecklade detta utifrån det norska skattesystemet, som bättre än det svenska ger hela landet likvärdiga förutsättningar. Fortsätt läsa →

Läget i landet kan bli bättre

Publicerat av
Svara

I vissa kretsar är journalisten Läget i landetPo Tidholm en ganska omstridd man. Han är sedan länge starkt engagerad i landsbygdsfrågor men har inte ansetts komma med några förslag till lösningar. Den som tycker så får skäl att ompröva sin kritik när hen läser Tidholms nya bok Läget i landet med underrubriken 89 tankar om periferier, politik och varför landsbygdsfrågan är viktigare än du tror (Teg Publishing).

Po Tidholm konstaterar att Sverige avhände sig många regionalpolitiska verktyg i och med EU-inträdet 1995. Nu kunde vi inte längre bedriva samma aktiva politik när det gäller landsbygd, jordbruk och regional utveckling från statens sida. EU:s regelverk sätter gränser, en marknadisering av välfärden har blivit en konsekvens.

Urbaniseringen har fortsatt och den urbana normen har blivit en stark drivkraft. Staten har i hög grad medverkat till detta. Mellan 1995 och 2015 förlorade Sveriges landsbygdskommuner ungefär 30000 statliga jobb, samtidigt som 12000 nya skapades i Storstockholm. Tidholm konstaterar vidare att medan Solna under perioden 2001 till 2013 fick ett tillskott med unga på 300 procent tappade kommuner som Övertorneå och Dorotea över 60 procent av sina unga. Sorgligt i sammanhanget är att den urbana normen inte bara driver unga att flytta, den stigmatiserar dessutom de som väljer att stanna kvar. Så kan vi inte ha det i fortsättningen. Fortsätt läsa →

Att ta hela landet i bruk

Publicerat av
Svara

ÖP 13/9

Bilden: Från NRK:s rapportering under valkvällen. Att Senterpartiet är den stora valvinnaren råder ingen tvekan om.

Det mesta tyder på att høyreledaren Erna Solberg kommer att fortsätta som statsminister i Norge i ytterligare fyra år. Säker ska man dock inte vara. Den blå-blå högerregeringens stödpartier Venstre och Kristelig Folkeparti är tilltufsade efter att ha gått tillbaka och hamnat strax över fyraprocentspärren. Båda partierna har förklarat att de inte vill fortsätta att stödja en regering där högerpopulistiska Fremskrittpartiet ingår.

Skärmavbild 2017-09-13 kl. 14.31.50Ordföranden Trine Skei Grande har dock antytt att Venstre kan acceptera Fremskrittspartiet i regering om hennes parti får plats i regeringen. Samtidigt finns röster inom Kristelig folkeparti som vill samarbeta med Senterpartiet och Arbeiderpartiet.

Den stora valsegraren är Senterpartiet, som under parollen ”Vi tror på hele Norge!” nationellt ökade från 5,5 procent till 10,3 procent. Framgången är särskilt stor ute i landet, i distrikten. Mest extrem är framgången i Andøy i Nordland, där stödet ökade med hela 63,7 procent till 72,1 procent. Orsaken är att Senterpartiet motsatt sig regeringsbeslutet, stött av Arbeiderpartiet, att lägga ned flygbasen i kommunen. Uppgången är stor i även i andra distriktskommuner. I Krokoms grannkommun Lierne ökade exempelvis stödet med 18,4 procent till 47,2 procent av de röstande. Fortsätt läsa →