Om inte om hade varit…

Just nu pågår Centerpartiets medlemsomröstning inför valet till Europaparlamentsvalet nästa år. Jag hoppas att många deltar i omröstningen och vi får en stark lista med duktiga kandidater som står för grön, decentralistisk politik under de kommande åren.

Samtidigt påminns jag om när jag själv var ganska nära att få ta plats i detta parlament i Bryssel/Strasbourg. Inför valet 2009 ställde jag nämligen upp som kandidat i medlemsomröstningen och fick ett starkt stöd. Det kändes bra och var beredd att satsa. Jag såg mig som en konstruktiv EU-kritiker, som var beredd att arbeta för ett nära europeiskt samarbete när det gäller gränsöverskridande frågor som handel, miljö och brottsbekämpning. Däremot var jag – och är fortfarande – motståndare till att göra EU till ett alltmer centraliserat statsbygge.

Bild: De fem ”toppkandidaterna” i valet till Europaparlamentet 2009. Från vänster: Kent Johansson, Abir Al-Sahlani, Lena Ek, Marie Wickberg och Håkan Larsson.

Jag sattes högt upp på listan av valberedningen. Vid förtroenderådet i Norrköping i slutet av 2008 skulle listan fastställas. Då gick Centerkvinnornas dåvarande ordförande (Gunilla Hjelm) upp i talarstolen och argumenterade för att flytta ned mig på listan eftersom en kandidat som ”vill gå baklänges in i framtiden” inte borde stå så högt upp. Hon menade alltså att jag var alltför EU-kritisk. Hjelm lyckades övertala en majoritet av ombuden om att flytta ned mig till femte plats. Fortsätt läsa

Avgörande tid i Polen

Den 15 oktober är det val såväl till senaten som sejmen i Polen. Samtidigt tänker den styrande högernationella PiS-regeringen genomföra en rad tillrättalagda folkomröstningar. Att man gör detta grundar sig utan tvekan på att PiS (”Lag och rättvisa”) med dess ”starke man” Kaczynski i spetsen känner oro för att de demokratiska partierna ska lyckas försätta hans regering i opposition. Opinionsundersökningarna tyder på att detta är fullt möjligt. Dessutom allierar PiS sig med partier och grupper ännu längre till höger.

I valet till sejmen (parlamentets underhus) med 460 ledamöter ställer partier upp var för sig eller i koalitioner. Det största demokratiska partiet Medborgarplattformen (Platforma Obywatelska, PO) med Donald Tusk i ledningen samarbetar med flera mindre partier. PSL, Polska folkrörelsepartiet (Polskie Stronnictwo Ludowe, PSL), världens äldsta gröna centerparti, har bildat valallians med det nya centerpartiet Polska2050 under parollen ”den tredje vägen” (Trzecia Droga). Dessutom finns Nya Vänstern (Nowa Lewica) och några andra partier på vänsterkanten.

Förhoppningen är att dessa partier tillsammans ska kunna samla stöd från en majoritet av väljarna för att försätta det högernationella PiS i opposition. Att PSL och Polska250 har bildat en mittenallians kan få avgörande betydelse för att detta ska lyckas. PSL:s ordförande Wladyslaw Kosiniak-Kamysz och Polska250:s Szymon Holwnia kan förhoppningsvis leda sina partier till en framgång för Tredje vägen. Fortsätt läsa

Nya hot om uranbrytning i Storsjöbygden

Länstidningen 30 maj 2023
Östersunds-Posten 31 maj 2023
För fem år sedan, 2018, förbjöds uranbrytning i Sverige. Det var inte minst en framgång för våra bygder. Några år tidigare hade nämligen kommunerna runt Storsjön – Åre, Berg, Krokom och Östersund – enats om att säga nej till uranbrytning i Oviken. Även regionen sa i politisk enighet nej till gruvplanerna.

Nu är hotet om uranbrytning tillbaka. Tidöpartierna är nämligen överens om att upphäva förbudet. Något som kan tyckas logiskt om man, som högerregeringen vill, ensidigt ska prioritera en kraftig satsning på ny kärnkraft.

I Västergötland har en mängd föreningar – från Hela Sverige ska leva, SNF och LRF till en lokal svampförening – samlats bakom kravet om stopp för alla planer på uranbrytning. Där finns Ranstadsgruvan, som en gång startades för att Sverige skulle få uran till egna atomvapen och senare till svenska reaktorer. Miljökonsekvenserna blev snart uppenbara och motståndet växte fram. I maj 1976 arrangerades exempelvis en gigantisk manifestation med mer än 25 000 deltagare. Planerna på stora dagbrott i området skrotades. Fortsätt läsa

Att förneka kärnkraftens risker kan sluta illa

Östersunds-Posten 15 maj 2023
Länstidningen 8 maj 2023
Skånska Dagbladet 21 maj 2023
Det är bra att även regeringen börjar inse att havsbaserad vindkraft är en viktig energikälla för framtiden. Även om Sverigedemokraterna verkar sura. En utredning för att undersöka hur projekt och tillstånd kan skyndas på ska i varje fall tillsättas. Sverige ligger långt efter övriga länder kring Nordsjön så det finns en del att göra.

Allvarligt är annars att regeringen och dess stödparti har stirrat sig blinda på ny kärnkraft som den viktigaste lösningen för framtida energibehov. På detta område är man beredda att satsa hundratals miljarder kronor i kreditgarantier samtidigt som man kräver att kraftbolagen ska finansiera ledningarna till nya havsbaserade vindparker.

Kärnkraften borde höra till det förflutna. Ska man satsa på nya reaktorer är det nödvändigt att förtränga eller förneka riskerna och problemen med denna energikälla. Något som regeringspartierna med stödparti uppenbarligen sysslar med. Inte heller de små reaktorerna – SMR (Små Modulära Reaktorer) – som man ofta drömmer om minskar riskerna. I över 20 kommuner öppnar högerföreträdare ändå för att lokalisera en SMR-reaktor… Fortsätt läsa

Spännande centersamarbete i Polen

Det händer mycket intressant i politiken i vårt grannland söder om Östersjön, Polen, vilket våra medier sällan uppmärksammar. Ett på många sätt avgörande val till det polska parlamentet, sejmen väntar under hösten, ett val som i hög grad handlar om rättsstatens – och därmed demokratins – fulla återupprättande. Något som kräver att den demokratiska oppositionen får väljarnas stöd att överta makten från det högerauktoritära partiet PiS (”Lag och rättvisa”).

Nyligen kom de två centerpartierna PSL och Polska2050 överens om att gemensamt möta väljarna i valet i en allians. Blir samarbetet framgångsrikt kan det bli avgörande för att bryta PiS-regeringens styre. Intressant är att Polens äldsta centerparti det agrardemokratiska PSL, grundat 1895, och landets nyaste centerparti, det endast ett par år gamla Polska2050, kunnat enas om ett gemensamt program. Samarbetet är en koalition mellan den äldsta och den yngsta politiska rörelsen i Polen.

Bild: Polens äldsta parti PSL och gått i valallians med Polens yngsta parti Polska2050. Men båda är gröna centerpartier, en ”tredje kraft”, och har funnit att man tillsammans kan bli starkare än var för sig.  På bilden de båda partiordförandena Kosiniak-Kamysz och Holownia.

Uppenbarligen har de båda partiordförandena Wladyslaw Kosniak-Kamysz och Szymon Holownia har funnit varandra under de långvariga förhandlingarna under våren. Även om man går till val på gemensamma listor understryks att partierna inte kommer att slås samman. Det har också funnits kritiska röster inom båda partierna, som argumenterat emot det nära samarbetet. Vi får hoppas att deras varningar inte har någon allvarlig grund.

Tidigare har det diskuterats att hela den demokratiska oppositionen, där även det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) med Donald Tusk i ledningen och vänsterpartiet Lewica ingår, skulle gå till val med gemensamma listor för att med full kraft kunna utmana PiS (”Lag och rättvisa”). Om detta skulle vara en framgångsrik strategi har det funnits olika uppfattningar om. Centerpartierna har inte känt sig helt bekväma med att riskera att hamna i skuggan av Medborgarplattformen och har alltså nu enats om en valallians, en ”tredje väg” som man uttrycker saken. Fortsätt läsa

Lär av historien för att gå framåt!

Lagom till Centerpartiets extrastämma i Helsingborg den 2 februari är det boksläpp av boken ”Gustaf Jonnergård, Sveriges ´längste´ partisekreterare (Ekerlids förlag). Yngve Sunesson och jag har varit redaktörer för den biografiska antologin om denne nyckelperson i centerrörelsens utveckling. Övriga författare i antologin är Hans Albin Larsson, Thomas Korsfeldt, B Ingemar Nilsson och John Dale.

Jag hoppas att den nya partiledningen, liksom centerrörelsen i övrigt, kan hämta inspiration från de unika framgångsåren då Jonnergård var ideologen och det var Gunnar Hedlund som framförde centerbudskapet byggt på decentralisering och miljöansvar.

Boken kommer att kunna köpas i bokhandeln eller beställas från Adlibris eller Bokus. Lägger nedan in ett inlägg som Yngve och jag har skrivit och skickat till centertidningar runt om i landet.

—————————————
Centerpartiet befinner sig i ett avgörande skede. Ska partiet kunna återvinna en nyckelroll mitt i det politiska landskapet? Hur kommer det sig egentligen att partiet förlorade stöd bland kärngrupperna på landsbygden trots att partiet i sak fortfarande står för en decentralistisk politik för utveckling av hela landet?

Detta är frågor som den valanalys som ska presenteras inom kort förhoppningsvis kan ge svar på. Men först ska en ny partiledning väljas vid extrastämman den 2 februari. En ledning som får till uppgift att leda partiets nystart utifrån slutsatserna i valanalysen. Fortsätt läsa

Nu skulle ”den breda mitten” behövas

Med pågående krig i Europa är det ingen överdrift att hävda den säkerhetspolitiska situationen för Sverige för närvarande är mycket allvarlig. Statsminister Kristersson betecknar den till och med som allvarligast sedan andra världskriget. Nu har han även dragit slutsatsen att oppositionspartiernas ledare ska bjudas in till överläggningar om säkerhetsläget på tisdag.

Det är bra om statsministern nu inser att Sverige måste samlas och visa enighet när världsläget ser ut som det gör. Synd bara att han inte förstod detta tidigare, före valet i höstas.

Bild: Så här glada såg Annie Lööf, Ulf Kristersson och Magdalena Andersson ut när de nyligen var på arbetslunch om Sveriges ordförandeskap i EU. En bild av hur ”den breda mitten” skulle kunna se ut.
(Bilden hämtad från Annies facebooksida.)

När centerledaren Annie Lööf argumenterade för samling i ”den breda mitten” förlöjligades hon från olika håll. Särskilt partierna till höger raljerade friskt när Annie talade om vikten av en bred regering med både Socialdemokraterna och Moderaterna – och där Centerpartiet också kunde ingå. Blockpolitiken var tydligen alltför cementerad. Fortsätt läsa

Sverige behöver ”den breda mitten”

En av de första gångerna jag träffade Annie Lööf (då Johansson) var i SVT:s studio i Stockholm efter valet 2006. Annie hade då kryssats in riksdagen av väljarna i Jönköpings län (förbi Margareta Andersson), medan jag av väljarna i Jämtlands län hade blivit förbikryssad (av Pelle Åsling). Jag fick lämna Sveriges riksdag, medan Annie tog plats där. Det kändes som något av ett epokskifte i Centerpartiet.

Om mindre än månad kommer Annie Lööf att lämna posten som Centerpartiets ordförande vid en extrastämma i Helsingborg den 2 februari. Annie har lett partiet sedan stämman i Åre 2011 då hon efterträdde Maud Olofsson. Det har varit både arbetsamma och omvälvande år.

Bild: Den här bilden togs för några år sedan vid ett av Annie Lööfs besök i Jämtland.
Jag har inte alltid har varit helt bekväm med den politik som mitt parti fört med Annie Lööf som centerledare. Främst har jag reagerat emot de nyliberala tendenser som under de första åren gjorde sig gällande i centerpolitiken. Annie ska dock ha heder av att hon strax efter sitt tillträde så tydligt satte stopp för de mer extrema förslagen som gruppen bakom nytt förslag till idéprogram ville göra till centerpolitik. Förslag som definitivt inte var förankrade bland medlemmarna. Då visade hon är en stark ledare. Fortsätt läsa

Lär av historien för att gå framåt!

Mycket tyder på att Centerpartiet befinner sig i ett avgörande skede. Ska partiet kunna återvinna en nyckelroll mitt i det politiska landskapet?

Valresultatet kräver en ordentlig självkritik. Hur kommer det sig egentligen att partiet förlorade stöd bland kärngrupperna på landsbygden trots att partiet i sak fortfarande står för en decentralistisk politik för utveckling av hela landet? Den pågående valanalysen kommer förhoppningsvis att ge svar och därför bli av största vikt för framtiden.

Jag tror att det ligger mycket i vad vice partiordföranden Martin Ådahl konstaterade i ett inlägg i Aftonbladet, nämligen att det inte räcker med att vara emot Sverigedemokraterna även om det är helt rätt i sak. Markeringarna mot Sd ledde uppenbarligen till att partiets ställningstaganden i olika sakfrågor kom i skymundan och inte nådde fram till väljarna. Lägg till detta Sd:s och de blivande regeringspartiernas populistiska löften om kraftigt sänkta bränslepriser och högkostnadsskydd för elen säkert drog en hel röster. Löften som efter valet visar sig ha föga med verkligheten att göra.
Bilden: Daniel Bäckström, stark kandidat till posten som ny partiordförande för Centerpartiet. 
Fortsätt läsa

Ett tydligt grönt, decentralistiskt parti behövs även idag!

Den regeringsförklaring som Ulf Kristersson läste upp från riksdagens talarstol i tisdags var i princip lika tom på förslag när det gäller landsbygden som i Tidöavtalet några dagar tidigare. Att ”hela Sverige måste ges förutsättningar att leva” låter vackert men vad tänker regeringen göra mer än att sänka reduktionsplikten? Ett förslag som för övrigt inte bara drabbar klimatet utan i förlängningen också landsbygden.

Som bland andra LRF har visat finns stora möjligheter att öka produktionen av biodrivmedel och biogas, men då måste det finnas ekonomiska förutsättningar. Centerförslaget om att slopa skatten på biodrivmedel som blandas in och aktivt understödja den gröna omställningen. Regeringen gör i det här fallet tvärtom.

Bra är att Kristersson konstaterar att det svenska skogsbruket är centralt för svenskt klimatarbete. Frågan är de vad detta konkret innebär. Det återstår att se om de vackra orden betyder i verkligheten. I övrigt är jord- och skogsbruk, de gröna näringarna, bortglömda. Edvard Hollertz går så långt i en ledare i tidningen ATL att han betecknar regeringsdeklarationen som ”ett jordbrukspolitiskt svek”.

Vad som också är allvarligt är att ingen av ministrarna i Ulf Kristerssons regering är bosatt norr om Borlänge. Nästan två tredjedelar av landets yta är utan direkt representation i landets regering. Detta innebär att det till stora delar glest befolkade delarna av norra Sverige inte har någon direkt representation. Risken är uppenbar att urbant tänkande från de tätare befolkade delarna av södra Sverige kommer att dominera.
Bildtext: Även på 2020-talet kan Centerpartiet hämta inspiration från Gustaf Jonnergård, Sveriges mest framgångsrike partisekreterare.

Själv frågar jag mig exempelvis om den nytillträdda regeringen är beredd att äntligen medverka till att en rättmätig del från vattenkraft, vindkraft och andra naturresurser äntligen ska få stanna i de bygder och regioner som levererar dem. Eller kommer norra Sverige att fortsätta att ses som ett förråd av billiga råvaror även framöver?

Centerpartiet som står för en politik för att ta hela landet i bruk, för att det ska finnas likvärdiga förutsättningar i alla delar av landet, behöver nu ladda om för att kunna bedriva en aktiv oppositionsparti. Först måste partiet, på alla nivåer, dock noga begrunda det dåliga valresultatet och analysera orsakerna till att budskapet i sakfrågorna inte nådde fram till många i partiets traditionella kärngrupper på landsbygden. Fortsätt läsa