Författararkiv: Håkan

Svenska beteshagar har träd

Publicerat av
Svara

En typisk svensk beteshage har träd och buskar. Det begriper uppenbarligen inte EU-byråkraterna i Bryssel. Nu har unionens tjänstemän rest runt i Sverige och konstaterat att det finns träd och en och annan buske i hagarna i Sverige – och det går inte för sig för Unionens utsända. De hotar nu att dra in 780 miljoner kronor i redan utbetalt EU-stöd från svenska bönder.

Det folkliga motståndet mot EU:s klåfingrighet är högst begripligt. Kan ingen upplysa byråkraterna i Bryssel om att svenska hagar naturligt har träd och buskar…

EU-motståndet växer i Norge

Publicerat av
Svara

En del förståsigpåare har förutspått att det endast är en tidsfråga innan Norge ansöker om medlemskap i EU. Men det är nog i så fall på mycket lång sikt, om det någonsin blir av. Och varför skulle norrmännen ha för skäl inordna sig i Europeiska unionen?

Enligt den senaste opinionsundersökningen från Sentio publicerad i Nationen,skulle 66,1 procent av de norska väljarna rösta nej till EU-medlemskap om det var folkomröstning idag, medan 25,3 procent skulle välja ja-sedeln. Det är det högsta stödet för ett nej som har uppmätts hittills.

Jag ser ett nära samarbete mellan Sverige och Norge, mellan Jämtlands län och Tröndelag, som väldigt viktigt framöver. Interregsamarbetet, där Norge deltar, är mycket viktigt. Men det gäller också att utveckla samarbetet på andra sätt. För Jämtlands län finns det en stor potential i ett närmare samarbete med Tröndelag inom ramen för Nordens Gröna Bälte, men det är bättre att samarbetet sker direkt utan att behöva gå via Bryssel.

Jag har full förståelse för att norrmännen inte vill avhända sig mer makt till EU genom ett medlemskap, men det får inte hindra ett närmare samarbete i Mittskandinavien. Låt oss stärka vår gemensamma region genom nära samarbete!

Bryt det ensidiga Stockholmsperspektivet

Publicerat av
Svara

sthlmIdag styr Stockholmsperspektivet alltför ensidigt Sveriges utveckling. Det gäller inom media, politik och näringsliv. Det är viktigt att bryta denna ensidighet för att ge alla delar av landet någorlunda likvärdiga utvecklingsmöjligheter.

Jag har skrivit ett inlägg om detta, som publiceras i dagens utgåva av Östersunds-Posten. Som jag påpekar i artikeln finns mycket inspiration att hämta från grannarna i väster. Norge har sedan länge en medveten distriktspolitik som ger alla delar av landet goda förutsättningar att växa och utvecklas. Låt oss lära av de norska erfarenheterna!

Huvudstadsborna vill flytta ut på landet

Publicerat av
Svara

Fyra av tio Oslobor vill flytta från huvudstaden och ut i landet. Det framgår av en ny opinionsundersökning från Sentio. Många ser möjligheterna att få en bättre livskvalitet om de lämnar trängseln i ”Oslogryta” för landsbygden – och många gör också slag i saken och flyttar.

Jag är övertygad om att många stockholmare och andra svenska storstadsbor också ser fördelarna med att bo ute i landet. Skillnaden är att Norge har en mer offensiv distriktspolitik som gör det lättare att välja den bostadsort man egentligen önskar. I Sverige dominerar huvudstadsperspektivet i politik, media och näringsliv på ett annat sätt än i Norge. Förutsättningarna blir därefter. Det är inte bra att Stockholms län växer med 40 000 invånare per år medan många kommuner i norr ständigt tvingas kämpa mot ett krympande befolkningsunderlag – särskilt som detta egentligen inte är ett utslag för folkliga önskemål.

Det är hög tid att lära av Norge och ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar för utveckling. Kraftfulla verktyg för att möjliggöra detta är återföring av vattenkraftsmedel, geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter, omlokalisering av statliga jobb från Stockholm till övriga landet och en offensiv satsning på bra infrastruktur i hela landet. Det är bara att sätta igång och förverkliga visionen!

Bra Linda och Övertorneå

Publicerat av
Svara

Trots fiaskobygget i Olkiluoto har Finland öppnat för två nya kärnkraftsreaktorer. Den ena kan komma att ligga i Simo, bara några mil från Haparanda och svenska gränsen. Ett kärnkraftverk är i sig en mycket riskabel verksamhet, en reaktor i Bottniska viken har dessutom särskilda konsekvenser.

Ett frågetecken är gäller exempelvis vad som skulle hända med vildlaxen på väg till Torneälven och Kalixälven, Östersjöns största vildlaxälvar. Dessa laxar vandrar i stor utsträckning strax utanför den tilltänkta lokaliseringen i Simo. Att denna vandring påverkas av stora varmvattenutsläpp är det knappast någon tvekan om.

Mot den här bakgrunden är det bra att Övertorneå med kommunalrådet Linda Ylivainio i spetsen pekar på detta. Linda konstaterar i Ekot att man inte har fått några tillfredsställande svar när det gäller vildlaxen och andra miljökonsekvenser av en kärnkraftsetablering i Bottenviken. Det är bra att Övertorneå ifrågasätter kärnkraftsetableringen, men beklagligt att övriga kommuner uppenbarligen inte har reagerat.

Förnybar energi och energieffektivisering är den långsiktigt hållbara energivägen, både för Sverige och Finland.

Kilometerskatt slår mot Jämtland

Publicerat av
Svara

Ett av de mest centralistiska förslag som den rödgröna oppositionen har lagt fram är införande av en kilometerskatt för tunga fordon. Syftet må vara gott; att föra över gods från väg till järnväg. I verkligheten skulle det emellertid slå hårt emot norra Sverige med sina långa avstånd. I de flesta fall går det inte att föra över lasten till järnväg.

Pelle Sallin visar i ett inlägg i dagens LT vilka konsekvenser en kilometerskatt på 14 kronor milen skulle få för Pelle & Lisas äggpackeri. Det skulle bli en extrakostnad på 700 000 kronor bara för detta företag på den jämtländska landsbygden, en knockoutskatt som Pelle skriver. Detta visar att idén om kilometerskatt inte är genomtänkt, åtminstone inte om man vill att landsbygden ska leva. Alternativ till landsvägstrafik finns inte; det går inga järnvägsspår från äggproducenternas gårdar till butikernas varuintag.

En kilometerskatt typ de rödgrönas förslag skulle slå ut stora delar av företagsamheten på landsbygden i norr. Det är naturligtvis mycket bättre att satsa på att successivt byta bränsle än att straffbeskatta företag som behöver landsvägstrafik för sin överlevnad.

Hedra pionjärerna

Publicerat av
Svara

Carl Berglund,högupplöstDen 1 december blir det exakt 100 år sedan Carl Berglund lade grunden till Bondeförbundet – dagens Centerpartiet – genom uppropet Bröder, låtom oss enas!, som publicerades i tidningen Landsbygden. Berglund ville samla bönderna, som vid den här tiden var splittrade mellan höger och vänster. På lite sikt lyckades han, det parti han tog initiativet till utvecklades till ett centerparti.

Västgöten Berglund var inte ensam om att ta initiativ till att samla bönderna politiskt kring sekelskiftet 1900. I Polen (som vid den här tiden var delat) fick det första bondepartiet/centerpartiet PSL redan 1895. Wincenty Witos blev så småningom det fria Polens premiärminister. I Bulgarien hette bondeledaren Aleksander Stambolijskij, i Tjeckoslovakien Antonin Svehla och i Kroatien kämpade brönderna Radic för böndernas intressen. Det var Witos, Svehla och Stambolijskij som 1921 grundade Internationella Agrarbyrån, den Gröna internationalen.

I Finland var Santeri Alkio agrarförbundets ideolog och i Norge var prästen Nils Traedal initiativtagare till Bondepartiet.

Alla de här partierna existerar idag i olika former. Det handlar om genuina gröna centerpartier med fyrklövern och gröna fanor som symboler. Tyvärr är partierna idag splittrade mellan olika politiska internationaler/partigrupper – trots att de har samma gröna rötter och borde samarbeta i dagens Europa.

Kjell Dahle och jag hoppas genom den bok vi arbetar med kunna medverka till att sprida information om bondepartiernas/centerpartiernas historia och utveckling.

På bilden Carl Berglund i Gimmene, mannen som 1910 tog initiativet till Bondeförbundet, dagens Centerpartiet.

”Kronan hyllas i utlandet”

Publicerat av
Svara

Den svenska kronan stärks kronai förhållande till euron. Wall Street Journal hävdar till och med att kronan hör till Europas starkaste valutor. Kronan är alternativet till euron, skriver den inflytelserika tidningen. ”Kronan hyllas i utlandet”, konstaterar DN.

Att Sverige idag har förhållandevis sunda statsfinanser beror naturligtvis på att regeringen har hanterat finanskrisen på ett bra sätt, men det beror också på att vi har kvar en egen valuta och en riksbank som kan sätta en ränta som är anpassad till svensk ekonomi.

Eurokrisen visar med all tydlighet på föredelarna med att ha en egen valuta. Svenska folket fattade ett klokt beslut i folkomröstningen 2003. Inte bara utlandet utan även vi själva har anledning att ”hylla” kronan.

Mitten växer i Norge

Publicerat av
Svara

SentrumLiksom i Sverige har de norska mittenpartierna, sentrumspartierna, haft det ganska kämpigt på senare år. Tidigare fanns ett tydligt ”sentrumsalternativ” med Senterpartiet, Kristelig Folkeparti och liberala Venstre. För närvarande har partierna valt olika samarbetsmönster. Senterpartiet ingår i den rödgröna regeringen, medan Kristelig folkeparti och Venstre är i opposition.

Ibland diskuteras emellertid förutsättningarna för att återupprätta sentrum som regeringsalternativ. Ska det finnas någon realism i en sådan utveckling måste väljarstödet dock växa. Måhända finns det nu tecken i den riktningen. Enligt en opinonsundersökning som publiceras i Nationen har alla tre sentrumspartierna fått ökat väljarstöd på sistone. Senterpartiet är störst med 6,9 procent.

Jag anser att det är viktigt att visionen om ett mittenalternativ hålls levande såväl i Norge som i Sverige. I grunden vill en stor del av väljarkåren ha ett alternativ såväl till vänster som till höger. Förutsättningarna för politiken kan snabbt förändras – och då kan ett mittenalternativ återfå sin forna glans.

På bilden senterledaren Liv Signe Navarsete, kommun- och regionalminister. I bakgrunden Lars Peder Brekk, vice partiordförande och jordbruksminister.

Jag tror på Milko

Publicerat av
Svara

milkoMejeriföretaget Milko har det tufft. En del mjölkbönder överväger att lämna föreningen för andra mejerier.

Men nu agerar Milko kraftfullt för att minska sina kostnader. Med nye ordföranden Lars Reyier och vd:n Göran Henriksson i spetsen har man idag lagt fram ett sparprogram på 80 miljoner kronor för att kunna ge sina medlemmar/leverantörer bättre betalt. Två mejerier, i Karlstad och Sundsvall, ska avvecklas och ett nära samarbete med Falköpings mejeriförening inledas. Samarbetet får till följd att konsumtionsmjölken från Jämtland ska forslas till Västergötland för att förpackas. Å andra sidan kommer Milko att leverera ost, yogurt och andra förädlade mjölkprodukter till Falköping.

Jag hoppas och tror att Milko nu genom dessa tunga besparingar kan stärkas och klara den allt hårdare konkurrensen. Utifrån sett hade det kanske varit bättre med ett samarbete med Norrmejerier än med Falköping, men är inte detta möjligt får man satsa på de vägar som finns. Att forsla mjölk ända till Falköping känns inte riktigt bra. Hursomhelst är det viktigt att vi även framöver kan producera bra mjölkprodukter av hög kvalitet från de rena länen i norr, inte minst från Jämtlands län.