Kategoriarkiv: Norgesamarbete

Ska Sverige aldrig får arrangera vinter-OS?

Publicerat av
1

Frågan i rubriken är åter aktuell. För tionde gången säger Internationella Olympiska Kommittén (IOK) nej till att Sverige ska få stå värd för olympiska spel. Detta trots att samma IOK har uppmanat Sverige att söka. Dessutom har Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) tagit fram ett hållbart koncept som bygger på att man i stor utsträckning ska använda befintliga anläggningar, just vad IOK har efterfrågat.

Sverige är ett av väldens främsta vinteridrottsländer, men har aldrig fått stå värd för olympiska vinterspel. Den här gången hummar IOK om att man inte anser att det finns tillräckligt starkt politiskt och ekonomiskt stöd för att få arrangera vinterspelen 2030.

Jag uppfattar tvärtom att det finns ett starkt stöd för vinterspel 2030 såväl från regeringen som från de kommuner där olika grenar var tänkta att genomföras. Såväl Stockholm, Falun, Östersund och Åre har sagt ja och den ansvarige ministern Jakob Forssmed har gjort entydigt positiva ställningstaganden. Fortsätt läsa →

Nu finns möjligheterna att utveckla samarbetet över gränsen!

Publicerat av
Svara

Östersunds-Posten

Länstidningen
Jämtlands tidning
Sedan historiens gryning har kontakterna mellan Jämtland Härjedalen och Trøndelag varit omfattande. Det är ingen tillfällighet att Olav Haraldsson (St Olav) och jämten Arnljot Gelline båda föll i slaget vid Stiklestad den 29 juli år 1030. Kontakterna över gränsen, inte minst genom forbondehandeln, har varit omfattande genom århundradena. I grunden handlar det om att vi lever i en gemensam region, Nordens Gröna Bälte.

Nationsgränsen har dock ofta hindrat eller försvårat samarbetet. Senast när olika strategier under pandemin stängde gränsen. Nu finns emellertid bättre möjligheter att utveckla och fördjupa samarbetet över gränsen. Särskilt som en gemensam gränskommitté, Fellesrådet, har inrättats. Bakom Fellesrådet står Region Jämtland Härjedalen, Trøndelags fylkeskommune och det gemensamma bolaget Naboer.

Genom Sveriges (och Finlands) ansökan om Natomedlemskap skapas nya förutsättningar för ett nära samarbete när det gäller försvar och säkerhet. Det kan få betydelse även när det exempelvis gäller förbättrade kommunikationer över gränsen. Redan nu ser vi stora möjligheter när Meråkerbanen är rustad och elektrifierad om ett par år. Snabbare, bekväma tågförbindelser mellan Östersund och Trondheim får stor betydelse. Dessutom kan gods föras över från väg till järnväg. Fortsätt läsa →

Det var Senterpartiet som vann valet!

Publicerat av
Svara

Av det mesta att döma kommer Arbeiderpartiets ordförande Jonas Gahr Støre att bli statsminister i Norges kommande regering. Väljarna gav i stortingsvalet i måndags Gahr Støre förutsättningar att bilda den ”drømmeregjering” han hoppats på. Tillsammans med Senterpartiet och Sosialistisk Venstre har hans parti fått majoritet. Han kommer förmodligen att lyckas även om Senterpartiet inte helt bekvämt med att sitta i samma regering som Sosialistisk Venstre.

Gahr Støre förklarar glatt att hans parti har gjort ett segerval. Det beror dock på vad man menar. Resultatet för Arbeiderpartiet i årets val (26,3 procent) är ett av de lägsta i modern tid. Men utifrån de miserabla opinionsundersökningarna i våras, då Arbeiderpartiet var nere på 17 procent, är det förstås en framgång.
Bild: Jag har flera gånger träffat Senterpartiets färgstarke ordförande Trygve. Här vid ett möte i Tröndelag 2018.

I verkligheten är det Senterpartiets framgångar som möjliggör att den høyreledda regeringen kan bytas ut mot en rödgrön regering. Så sent som 2013 fick Senterpartiet endast stöd av 5,5 procent av väljarna, i måndagens val var siffran 13,5 procent. Fortsätt läsa →

Slutspurt inför norska valet – decentralism i praktiken!

Publicerat av
Svara

Om en vecka – den 13 september – väljer norrmännen vilka som ska representera dem i stortinget under de kommande fyra åren. Mycket tyder på att det blir regeringsskifte, men säkert är det inte. Rörelserna i väljarkåren är stora.

Jag följer särskilt Senterpartiets imponerande arbete. I våras såg partiet ut att närma sig 20 procent i opinionen, men för några veckor sedan blev det ett hack i kurvan. Nu, i slutspurten, ser det ut att gå upp igen. När Maria och jag i lördags tog en tur över gränsen till Trøndelag för att ta del av Senterpartiets valmöte i Vuku, Verdal, blev vi både imponerade och inspirerade.

Upplägget av själva mötet var proffsigt. En trøndersk folkmusikgrupp av högsta klass underhöll – vars medlemmar dessutom var öppna med att de själva helhjärtat stöder Senterpartiet. En mötesledare, Jostein Grande, frågade ut kandidaterna Marit Arnstad, Per Olaf Tyldum, Tomas Iver Hallem och Dorothea Elverum på ett suveränt sätt. Att det handlar om en politik ”nær folk” kunde ingen tvivla på. Att Jostein dessutom visade sig vara en skicklig sångare höjde stämningen ytterligare.

Senterpartiet omsätter decentralismen i praktisk politik. Gustaf Jonnergårds tankar omsätts i modern tappning. Hela landet ska tas i bruk, distrikten ska leva. Fortsätt läsa →

Decentralismen är tillbaka

Publicerat av
1

Krönika i Skånska Dagbladet och Norra Skåne 16/8 2021

”Den nuvarande centraliseringspolitiken har visat sig vara fel – på alla strukturplan och den måste genom decentralismen vändas till ett så långt möjligt decentraliserat samhälle. Det gäller samhällsstyrelsen, bebyggelsen och näringslivet.”

Så skrev Gustaf Jonnergård i ”Decentraliserat samhälle” 1972. Jonnergård är Centerpartiets främste ideolog, men tyvärr ganska bortglömd idag. Under hans tid som partisekreterare växte partiet från nio procent 1956 till 25,1 procent 1973. Ett skäl till framgången är att partiet samtidigt utvecklade sin egen unika idégrund, decentralismen. Vi var många som stolt prydde våra tröjor med märket ”Decentralist”.

Centerpartiet arbetar vidare för decentralisering, men av en för mig svårbegriplig anledning används numera sällan begreppet ”decentralism” om partiets ideologi. I stället är det ”liberalism” som gäller. Gustaf Jonnergård använde nästan aldrig detta begrepp och markerade i så fall att det handlade om socialliberalism i kontrast till ”den gamla liberalismen”, idag kallad ”nyliberalism”.

Hos norska Senterpartiet lever begreppet ”desentralism” i högönsklig välmåga. John Dale samarbetade nära med ”chefsideologen” Jonnergård. Den tidigare partisekreterare konstaterar i boken ”Nær folk genom 100 år” att ”desentraliseringsideologien kom fra Sverige”. Själv bidrog Dale till idédebatten över Kölen genom att överföra ”lokalsamhällesidén” till vår sida. Fortsätt läsa →

Senterpartiet visar vägen på 2020-talet

Publicerat av
Svara

På 70-talet – ett halvsekel sedan – arbetade jag på CUF:s riksorganisation på Bergsgatan 7B på Kungsholmen i Stockholm. Jag var redaktör för medlemstidningen Ung Center och arbetade med information i bred bemärkelse. Det var Centerpartiets hittills starkaste period. Ungefär en fjärdedel av landets väljare valde centervalsedeln i valen 1973 och 1976.

Under den här perioden hade vi omfattande kontakter och utbyten med våra nordiska systerorganisationer inom NCF (Nordiska Centerungdomens Förbund). Vi hämtade inspiration och erfarenheter från varandra och vi utvecklade de gröna, decentralistiska idéerna tillsammans. 

Ett minne från denna tid är när norska SUL, Senterdommen, kom på besök och ville veta varför Centerpartiet i Sverige hade stöd av kring 25 procent av väljarna medan Senterpartiet i Norge vid samma tid fick nöja sig med 8 – 10 procent i valen. De tog verkligen till sig av vad vi sa. Några månader senare kunde vi se broschyrer och artiklar i norska tidningar som visade att inspirationen verkligen hade förts över Kölen. Vi vet också att det norska Senterpartiet under de här åren hade nära kontakter med partisekreteraren Gustaf Jonnergård och utvecklade sin decentralism med idéer från honom. Även idag ser man Jonnergård som en viktig inspiratör. Fortsätt läsa →

”Politiskt jordskalv” hos grannarna i väster

Publicerat av
Svara

Bild 1: En av de senaste opinionsundersökningarna som visar att Senterpartiet idag är jämnstort med Arbeiderpartiet och Høyre. En helt ny situation i norsk politik. Särskilt om Senterpartiets uppgång fortsätter fram till stortingsvalet i september nästa år.

Bild 2: Den här bilden visar vilka kraftiga förändringar som skett i den norska opinionen sedan 2017. Något av ett politiskt jordskalv pågår i Norge.

Något av ett ”politiskt jordskalv” pågår i vårt västra grannland. Detta uppmärksammas i mycket liten grad på vår sida av Kölen. Media har annat för sig.

Jag följer emellertid vad som händer i den norska opinionen. Idag kom ytterligare en opinionsundersökning som visar att Senterpartiet nu är i samma storleksklass som Arbeiderpartiet och Høyre – och att partiet är på kraftig uppgång. Bland de norska väljarna har Senterpartiet för närvarande ungefär dubbelt så starkt stöd som i det senaste valet till Stortinget 2017. Blir det också resultatet i nästa val, i september nästa år, får detta självfallet mycket stor betydelse – och varför skulle inte trenden hålla i sig eller förstärkas de återstående månaderna till valet. Det blir mycket intressant att följa.

Klart är att en politik nær folk, en grön, decentralistisk politik för att ta hela landet i bruk ligger i tiden. Det svenska systerpartiet har all anledning att låta sig inspireras.

Nära folket genom 100 år

Publicerat av
Svara

Jubileumsböcker är en sorts böcker jag gillar. De brukar sällan bli några bästsäljare men de ger perspektiv på hur vi har hamnat där vi är idag. Den senaste jubileumsboken jag har plöjt igenom är norska Senterpartiets nyutkomna bok Nær folk gjennom 100 år. Den är värd att uppmärksamma även på vår sida av Kölen och då främst inom systerpartiet Centerpartiet. Den 19 juni var det exakt ett sekel sedan det norska Landmandsforbundet/Bondelaget beslutade att bilda parti.

Ordföranden Trygve Slagsvold Vedum slår an tonen direkt genom att slå fast att:
For å forstå politikken og vår samtid, er det viktig å kjenne historien.

Boken ger en bra överblick över hur Bondepartiet/Senterpartiet har utvecklats sedan 1920. Parallellerna med det svenska Centerpartiets utveckling är många även om det inte framkommer särskilt många gånger.

Tidiga kontakter

Bondepartiet bildades några år efter att svenska Bondeförbundet sett dagens ljus. Att det fanns kontakter råder ingen tvekan om. Redan i februari 1920 hölls ett gemensamt nordiskt möte i Göteborg, där Norge representerades av Johan Egeberg Mellbye, ordförande i Landmandsforbundet, som alltså några månader senare också bildade parti. Från Sverige deltog företrädare för såväl Bondeförbundet som Jordbrukarnas riksförbund, som slogs samman året därpå.

Mötet i Göteborg finns inte omtalat i jubileumsboken, men klart är att idéerna flödade över de nordiska gränserna vid denna tid. I Norge växte kritiken mot Venstre, som bönderna traditionellt brukade rösta på och 1920 var det alltså dags att bilda eget. Det handlade från start att arbeta för rättvisa mellan stad och land, för bygdernas och jordbrukets intressen. Året därpå valdes 17 ledamöter för det nya partiet in på Stortinget. Fortsätt läsa →

Tillsätt även en nordisk coronakommission!

Publicerat av
Svara

En coronakommission ska tillsättas före sommaren. Det har även statsminister Stefan Löfvén motvilligt gått med på. Han hade knappast något val eftersom det finns en riksdagsmajoritet för en kommission. Och visst är det viktigt att inte vänta med att dra slutsatser.

Pandemin pågår och utvecklingen framöver går att påverka även om vi inte vet om det kommer nya smittvågor framöver. Vad fungerar bra i den svenska strategin och vad fungerar mindre bra? Statsepidemiologen Anders Tegnell är något självkritisk och ser en ”förbättringspotential” i den svenska strategin även om han fortfarande hävdar att den är bra.

En svensk coronakommisstion är viktig och behövs så snart som möjligt, men samtidigt bör även en nordisk kommission i någon form bli verklighet. Vi kan konstatera det tyvärr inte fanns någon beredskap, än mindre någon samordning mellan de nordiska länderna, när pandemin slog till. Varje land agerade för sig trots statsministrarnas vackra ord om att Norden ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region”. Vid kommande kriser måste vi ha en beredskap och kunna samarbeta. Fortsätt läsa →

Regeringsdiskussioner på ömse sidor av Kölen: Kan det bli mittenregeringar i både Sverige och Norge?

Publicerat av
1

Bilden: Knut Arild Hareide gratulerar sin svenska partiledarkollega Ebba Busch Thor till valframgången i september. Politiskt verkar de båda och deras partier dock glida allt längre ifrån varandra. (Bilden från KrF:s facebooksida.)

I Sverige pågår sonderingar i Busch Thor och Hareideregeringsfrågan mellan partierna. Blockeringarna verkar svåra att bryta upp, även om vi inte ska ge upp hoppet. För egen del hoppas jag att vårt land så snart som möjligt har en bred, handlingskraftig regering med tyngdpunkten i det politiska mittfältet. Ur det perspektivet är det också intressant att se hur diskussionerna går i omvärlden.

Jag följer sedan länge norsk politik med stort intresse. Även hos grannarna i väster ligger regeringsfrågan just nu i stöpsleven – och det är Kristelig Folkeparti (KrF) som skapar spänning och nervositet i regeringskvarteret i Oslo. Partiordföranden Knut Arild Hareide har nämligen kommit fram till att hans parti kan påverka mer om man väljer att söka regeringssamarbete med Senterpartiet och Arbeiderpartiet i stället för att fungera som stödparti till Erna Solbergs blå-blå regering med Høyre (H) och Fremskrittspartiet (FrP).

Just nu pågår en intensiv diskussion inom KrF runt om i hela Norge om vilken väg partiet ska välja. Den 2 november samlas KrF till extra landsmöte för att ta ställning till hur partiet ska samarbeta framöver. Ställningstagandet kan få avgörande betydelse för vilka partier som kommer att ingå i Norges regering framöver.

I sitt underlag inför landsmötet understryker Hareide att KrF är ett mittenparti (sentrumsparti) och att Norge bör ha en regering med tyngdpunkt i mitten. Han understryker att KrF har stor värdegemenskap med det andra mittenpartiet Senterpartiet. ”Vi vil ha levende bygder og bygge sterke lokalsamfunn i hele landet, vi vil bygge samfundet nedenfra, der mennesker bryr seg om hverandre.” Om detta är de båda partierna helt överens.
Fortsätt läsa →