Nordens tid är nu!

Östersunds-Posten
Jamtlands tidning
Inlägg tillsammans med andra aktiva i Föreningen Norden:
Vi lever i en orolig värld. Krig pågår i vårt närområde i Ukraina, liksom i Mellanöstern. En oberäknelig och demokratiskt tveksam president är på väg in i Vita huset i Washington. Risken finns att han vill dela upp världen i intressesfärer med sina ännu mer auktoritära kollegor i Moskva och Peking. FN, Nato och andra institutioner prioriteras ned, Parisavtalet om klimatet lämnas. Överhuvudtaget pressas demokratin tillbaka i många länder, även i Europa.

I detta läge är vår egen region, Norden, ”viktigare än någonsin” som författaren och nordisten Bengt Lindroth underströk när han nyligen föreläste i Östersund. För första gången sedan Kalmarunionens tid står alla de nordiska länderna på samma försvars- och säkerhetspolitiska grund. Detta öppnar för närmare samarbeten även på andra samhällsområden.

Regeringarnas vision om att Norden ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region” är vacker men kräver politisk vilja och konkreta åtgärder för att bli verklighet. De nordiska länderna måste undanröja återstående gränshinder, liksom samordna lagstiftning och ekonomi. Tillsammans kan man också lättare genomföra den gröna omställningen. Ibland verkar man glömma att de nordiska länderna, Norden, har världens tionde eller elfte största ekonomi, större än Rysslands.

Föreningen Norden vill medverka till att på allvar föra in det nordiska perspektivet i samhällsdebatten. Här i Jämtland Härjedalen är samarbetet med Trøndelag särskilt betydelsefullt. Vi hoppas att gränskommittén Fellesrådet blir ett kraftfullt verktyg för att stärka vår gemensamma region. Av stor betydelse är förbättrade kommunikationer, vägar och järnväg. En samordning av arbetsmarknad och försvar bör stå högt upp på agendan. Utbytet när det gäller kultur och information behöver också stärkas. Fortsätt läsa

Viktigt att rösta i EU-valet – men glöm inte Norden!

Östersunds-Posten 5 juni
Jämtlands Tidning 3 juni
Årets val till Europaparlamentet är det viktigaste hittills i EU:s historia. Därför bör vi självfallet använda oss av vår möjlighet att påverka genom att rösta. Vi behöver ett nära samarbete i Europa när det gäller gränsöverskridande frågor som handel, miljö och klimat, liksom säkerhet och brottsbekämpning. Däremot bör vi se upp med centralisering och maktkoncentration till Bryssel. För min del röstar jag även denna gång centergrönt.

Rysslands angreppskrig mot Ukraina sätter stark press på de europeiska demokratierna. Vi måste tillsammans ge ukrainarnas självständighetskamp kraftfullt stöd. Skulle Putin lyckas besegra Ukraina är risken överhängande att andra länder snart står på Kremls imperialistiska agenda. Mot denna bakgrund vore det allvarligt om högerauktoritära och mer eller mindre Putinvänliga partier runt om i EU vinner framgångar i valet och får ett reellt inflytande.

Jag vill ändå, mitt i EU-valrörelsen, påminna om vikten av att inte glömma det för oss viktiga nordiska samarbetet. Risken är uppenbar, som bland andra Föreningen Nordens generalsekreterare Josefin Carlring har varnat för, att Norden hamnar i skuggan av EU-frågorna. Detta trots att det nordiska samarbetet har ett starkt folkligt stöd och regeringarna har lanserat den fina visionen om att Norden till 2030 ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region”.
Kanske det är läge att ordna allmänna val även till Nordiska rådet för lyfta fram vår region i debatten och påskynda ett närmare samarbete mellan våra länder. Ett förslag som för övrigt nyligen lyftes av Föreningen Norden Danmark.

Ett enat Norden skulle bli världens tionde eller elfte starkaste ekonomi. De nordiska länderna kompletterar varandra väl och skulle tillsammans få ett långt större internationellt inflytande än varje land för sig. Norden skulle hävda sig väl i förhållande till starka europeiska stater som Frankrike och Tyskland och kunna ta plats i G20. Fortsätt läsa

Nordens tid är här!

Länge var jag övertygad motståndare till ett svenskt Natomedlemskap. Sveriges alliansfria utrikespolitik har medverkat till att hålla oss utanför krig i mer än 200 år. Alliansfriheten har tjänat oss väl.

Putins överfallskrig mot Ukraina ändrade emellertid min och många andras syn på världen och försvarsalliansen. Efter decennier av nedrustning och förhoppningar om avspänning kom vi till insikt att vi måste samarbeta för att kunna försvara oss mot den aggressiva makten i öster. När Finland, med över 130 mil gräns mot Ryssland, valde att ansöka om medlemskap i Nato följde Sverige exemplet. Det fungerar inte med en alliansfri ö mitt i Norden.

En stor majoritet i riksdagen ställde sig bakom Natoansökan, stödd av en bred folkopinion. Man kan beklaga att det inte fanns tid för en ordentlig debatt om för- och nackdelar med detta historiska steg, än mindre för en folkomröstning. I den osäkra omvärld vi befinner oss i måste man ibland handla snabbt.

Även Ungern, som sista Natoland, har nu sagt ja till den svenska ansökan och inom kort är Sverige fullvärdig medlem i försvarsalliansen. Det innebär att vi måste tänka nytt på olika sätt. Fortsätt läsa

Inga starka skäl att byta kronan mot euron

Östersunds-Posten 5 november 2023
I september 2003 röstade svenska folket om krona eller euro. En klar majoritet, 55,9 procent, tog ställning för att behålla kronan. Beslutet togs efter en omfattande och bred diskussion och valdeltagandet var högt, 82,6 procent.

Sedan folkomröstningen har opinionen för att behålla den egna valutan varit ännu starkare. På senare tid har dock en del euroförespråkare höjt sina röster. Man hänvisar till att kronans värde i förhållande till euro och dollar har sjunkit efter pandemin. En tillfällig kronförsvagning är dock inte något hållbart skäl att byta valuta.

Två decennier efter folkomröstningen kan vi konstatera att Sverige har haft en bättre ekonomisk utveckling än om vi skulle ha haft euro som valuta. Sverige har idag starka offentliga finanser. Den reala inkomstnivån har, enligt OECD, ökat med 48 procent sedan 1998. Av euroländerna har Finland haft den högsta tillväxten med 36 procent. (Bortsett från specialfallet Irland som agerar som skatteparadis för multinationella företag.)

Genom att behålla kronan har Sverige kunnat hantera kriser bättre än eurozonen. Det visar inte minst erfarenheterna från eurokrisen 2007-2010, då nedgången i Sverige var mindre och återhämtningen gick snabbare. Som Yngve Sunesson nyligen konstaterade i Skånska Dagbladet är argumenten mot att överge kronan för euron lika starka som för 20 år sedan.

Förre finansministern Anders Borg hör till dem som har ändrat uppfattning sedan folkomröstningen. Idag ser han ingen anledning att byta till euron, tvärtom. I SVT:s Ekonomibyrån konstaterade Borg att det dessutom har tillkommit en dimension, bankunionen. Eurolandet Finland har bidragit med motsvarande 100 miljarder kronor i lån till euroländerna. För Sverige skulle det ha handlat om 200 miljarder om vårt land ingått i bankunionen. Fortsätt läsa

Nordens tid är nu – underlätta samarbete över gränserna!

Länstidningen 28 augusti 2023
Nyligen besökte vi Krokoms grannkommun Lierne och deltog i en intressant konferens om gränssamarbetet, arrangerad av vårt norska systerparti Senterpartiet. På plats var bland andra Norges minister för nordiskt samarbete Anne Beathe Twinnereim och Liernes ordförer Reidar Bolling Rødli, som representerar Arbeiderpartiet.

Krokom (Hotagen) och Strömsund (Frostviken) har länge samarbetat med de trønderska grannkommunerna Lierne och Røyrvik inom Vaajmaprojektet. Viktiga framsteg har gjorts, exempelvis samarbete när det gäller hälsovård och skola. Viktiga är också de personkontakter som knutits för att underlätta samarbetet i denna gemensamma bygd.

Bild: Centerpartister från Krokom tillsammans med Norges minister för nordiskt samarbete. F v: Andreas Karlsson, Håkan Larsson, Karin Jonsson och Anne Beathe Twinnereim.
Vaajmaområdet är i grunden samma arbetsmarknad. Många som bor i Valsjöbyn och Gäddede arbetar på andra sidan gränsen och vice versa. Detta trots en hel del krångel. Skattefrågor, sociala system och tullfrågor är inte samordnade. Något som orsakar problem för arbetstagare och företag som arbetar över gränsen. Fortsätt läsa

Tal, Nationaldagen 6 juni 2023 i Krokom

Kära svenskar, kära jämtar och kära Krokomsbor!
Idag firar vi vårt land, våra bygder och oss själva. Vi som vuxit upp här och vi som har kommit hit. Nationaldagen är allas vår gemensamma dag. Den dag då vi också firar vårt samhälle och de grundläggande värden det vilar på; demokrati, yttrandefrihet, allas lika värde och rättvisa.

Idag är det på dagen 500 år sedan Gustav Vasa – eller Gøsste Erichson som han kallades då – valdes till Sveriges kung vid ett möte i Strängnäs. Denna dag brukar också ses som slutet på den nordiska unionen, Kalmarunionen. Det dröjde därefter 122 år innan Jämtland och Krokom – 1645 – blev en del av den nationalstat som Gustav Vasa lade grunden till. (Jämtland och Krokom har varit en del av Sverige i 378 år)

Jag kan inte låta bli att fundera över vad som hade hänt om Kristian II ”Tyrann” inte hade ställt till med Stockholms blodbad 1520. Kanske hade de nordiska folken försonats, Kalmarunionen levt vidare och vi idag levt i ett enat Norden. Ingen vet förstås, men det var blodbadet som var bakgrunden till Gustaf Vasas och svenskarnas högst befogade uppror mot den danska övermakten. Fortsätt läsa

Dags för Norden att samlas!

LT 13/2
ÖP 17/2
För fyra år sedan, 2019, antog de nordiska statsministrarna visionen om att Norden till 2030 ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region”. En vacker vision som kräver kraftfulla åtgärder för att bli verklighet. Det är bra att det finns en handlingsplan, antagen av Nordiska ministerrådet, men det krävs mycket mer.

Dagens allvarliga säkerhetspolitiska situationen gör en nordisk samling ännu angelägnare. Att Finland och Sverige är på väg in i Nato gör att hela Norden snart står på samma försvarspolitiska grund för första gången sedan drottning Margaretas och Kalmarunionens tid för mer än 500 år sedan ger unika förutsättningar. Något som i förlängningen gäller även på andra samhällsområden.

Bilden: Bertel Haarder manar till nordisk samling. Förhoppningsvis hörs han över de nordiska gränserna.

Att åstadkomma ett lyft för Norden kräver krafttag och resurser. En som höjer rösten på allvar är dansken Bertel Haarder, tidigare såväl minister (för högerliberala Venstre), EU-parlamentariker och ordförande för Nordiska rådet. En tydlig röst som förhoppningsvis hörs över de nordiska gränserna. I ett inlägg i danska Altinget 25 januari uppmanar Haarder de nordiska länderna att slänga ”småstatsmentaliteten” och etablera Norden som en europeisk maktfaktor. Fortsätt läsa

Glöm inte Norden!

Jämtlands tidning
I Jämtland Härjedalen lyfter vi från Centerpartiets sida vikten av ett närmare samarbete med grannarna i väster, Tröndelag. Potentialen är stor. Nyligen enades företrädare för de centergröna systerpartierna på båda sidor av gränsen om ett manifest för samarbete i vår gemensamma region, Nordens Gröna Bälte.

På nationell nivå är det däremot tämligen tyst i valrörelsen om samarbete över de nordiska gränserna. Den enda fråga som har väckt visst intresse är att Finland och Sverige har ansökt om medlemskap i Nato. När ansökningarna har godkänts står de nordiska länderna för första gången sedan drottning Margaretas tid på samma säkerhetspolitiska grund. Det kan självfallet få stor betydelse. Fortsätt läsa

Dags för Norden!

Östersunds-Posten
Länstidningen
Dala-Demokraten
Jämtlands Tidning
Skaraborgsbygden

Nord-Sverige

Vi är många som har varit motståndare eller tveksamma till en svensk Natoanslutning. Denna vår har världen emellertid förändrats. Efter Putins angrepp mot Ukraina 24 februari är den säkerhetspolitiska situationen annorlunda. Detta har lett till att Sverige, tillsammans med Finland, har lämnat in ansökan om medlemskap – och detta med stöd även av en bred riksdagsmajoritet och en folklig opinion.

Förhoppningsvis kommer vår säkerhet att öka med ett Natointräde. Det är ju syftet. Hur det blir i verkligheten återstår att se.

Sveriges och Finlands inträde i Nato innebär att Norden i sin helhet kommer att stå på samma säkerhetspolitiska grund för första gången sedan Kalmarunionens tid för sex hundra år sedan. Det ger möjligheter som det gäller att ta till vara.

Bild: Kanske äntligen dags för ett nära nordiskt samarbete? Bilden från Skandinavismens tid i mitten av 1800-talet.

Samma dag, 16 maj, som det formella beslutet omNatoansökan fattades i Stockholm och Helsingfors förklarade Danmark, Norge och Island att de kommer att bistå Sverige och Finland om våra länder utsätts för en rysk attack. Vi kommer att ”göra allt vi kan för att hjälpa de två länderna”, sa den danska statsministern Mette Fredriksen och underströk att löftet gäller ”från idag”. Fortsätt läsa

En historisk dag: Natoansökan öppnar för nordiskt försvarsförbund

16 maj 2022 kan bli en märkesdag i svensk historia. En dag då Sveriges regering – med starkt stöd i riksdagen – beslutade att överge alliansfriheten för en ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Men också en dag då ett ”nordiskt försvarsförbund” blev verklighet.
—-
Den formella medlemsansökan till Nato kommer att överlämnas av Sveriges och Finlands Natoambassadörer i morgon tisdag eller på onsdag till generalsekreteraren Jens Stoltenberg. Sedan återstår en rad steg – bland annat ska alla dagens 30 Natoländer – godkänna ansökningarna. Måhända kan det bli problem eftersom Turkiets president Erdogan vill ställa villkor för att godkänna ansökningarna.

Jag ska villigt erkänna att jag fortfarande är tveksam till om ett medlemskap i Nato är bra för vårt land. I över 200 år har alliansfriheten tjänat oss väl och lyckats hålla oss utanför krig. Samtidigt har Rysslands överfall på Ukraina förändrat omvärlden och Finland dragit slutsatsen att det är läge att söka inträde i Nato för att minska hotet från grannen i öster. I detta läge måste även Sverige inse att världen har förändrats. Att samordna agerandet med Finland är viktigt av säkerhetsskäl. Vårt land skulle utanför Nato bli en alliansfri ö, omgiven av Natoländer – och ett Ryssland på ett par platser vid Östersjön. Fortsätt läsa