Kategoriarkiv: Infrastruktur och trafik

Nordens tid är nu – underlätta samarbete över gränserna!

Publicerat av
Svara

Länstidningen 28 augusti 2023
Nyligen besökte vi Krokoms grannkommun Lierne och deltog i en intressant konferens om gränssamarbetet, arrangerad av vårt norska systerparti Senterpartiet. På plats var bland andra Norges minister för nordiskt samarbete Anne Beathe Twinnereim och Liernes ordförer Reidar Bolling Rødli, som representerar Arbeiderpartiet.

Krokom (Hotagen) och Strömsund (Frostviken) har länge samarbetat med de trønderska grannkommunerna Lierne och Røyrvik inom Vaajmaprojektet. Viktiga framsteg har gjorts, exempelvis samarbete när det gäller hälsovård och skola. Viktiga är också de personkontakter som knutits för att underlätta samarbetet i denna gemensamma bygd.

Bild: Centerpartister från Krokom tillsammans med Norges minister för nordiskt samarbete. F v: Andreas Karlsson, Håkan Larsson, Karin Jonsson och Anne Beathe Twinnereim.
Vaajmaområdet är i grunden samma arbetsmarknad. Många som bor i Valsjöbyn och Gäddede arbetar på andra sidan gränsen och vice versa. Detta trots en hel del krångel. Skattefrågor, sociala system och tullfrågor är inte samordnade. Något som orsakar problem för arbetstagare och företag som arbetar över gränsen. Fortsätt läsa →

Rödöbron 30 år!

Publicerat av
Svara

Den 29 juni 1993 invigdes Rödöbron. 30 år senare kan vi konstatera att bron mellan Frösön och Rödön – tillsammans med Sannsundsbron och Vallsundsbron – betyder oerhört mycket för att binda samman Storsjöbygden. Broarna kom inte till av en tillfällighet. Mycket arbete krävdes för att de skulle förverkligas.

Förslag om en bro mellan Rödön och Frösön framfördes redan i slutet av 1800-talet av bondeståndets siste talman Nils Larsson i Tullus. Han åstadkom mycket, men bron fick vänta. I stället fortsatte färjetrafiken över Rödösundet i ytterligare ett sekel.

Nils G Åsling från Trångsviken blev industriminister 1976 och han lyfte behovet av broar i Storsjöbygden. Tillsammans med lokala politiker förverkligades först Sannsundsbron som blev verklighet fem år senare. Rödöbron fick vänta ännu en tid, men tiden arbetade för ett brobygge även här.

Turismen utvecklades i Västjämtland och det blev aktuellt att ansöka om att få arrangera vinter-OS. Nils G Åsling och landshövding Sven Heurgren arbetade länge målmedvetet tillsammans med Krokoms och Åre kommuner för att göra verkstad av planerna. När det inte blev resultat lyckades Åsling få riksdagen att besluta om att broar kunde avgiftsfinansieras. Då kunde en rad privata företag gå in och finansiera bygget tillsammans med staten. Fortsätt läsa →

Ledartexter på Skånska Dagbladets och Norra Skånes ledarsidor

Publicerat av
Svara

Under sommaren gör jag ett inhopp som ledarskribent på Skånska Dagbladets och Norra Skånes ledarsidor. Det känns inspirerande att åter kunna bidra till debatten i denna roll efter 20 års uppehåll. Här är länkar till de hittills publicerade alstren. Det kommer mera.

Än är Polen ej förlorat

Decentralismen är tillbaka!

Fördjupat nordiskt försvarssamarbete visar vägen

Hämta näring från de gröna rötterna!

Underskatta inte solenergin

Glömska hos M och Kd

Viltskador bortom kontroll

Grilla svenskt i sommar!

Tryggt Norge med Trygve

Så sa M och Kd om Sd

Annorlunda OS

Kärnkraften har ingen framtid

Demokratin får aldrig sova

Alldeles åt skogen

Bryssel vill styra skogsbruket

Bra kommunikationer i hela landet

Byråkratisk mardröm hotar skogsbruket

Försvara demokratin

Undvik politiskt kaos

Låt parterna förhandla

Nystart för Norden

Tusk tillbaka i polsk politik

 

Äntligen elektrifiering!

Publicerat av
Svara

“Nabotrafiken Östersund-Trondheim utvecklas positivt och det är nu hög tid att Norge tar sitt ansvar genom att rusta upp och elektrifierar Meråkerbanen. Visionen om snabbtåg på Atlantbanan måste omsättas i praktiken så snart som möjligt.”

Så skrev vi i ett uttalande från Centerpartiet i Jämtlands län 2005 – och då hade vi, tillsammans med våra sentervänner i Trøndelag lobbat för en upprustning av Meråkerbanen i många år. Men skam den som ger sig.

Idag kom äntligen beskedet från samferdselminister Marit Arnstad; den norska regeringen satsar närmare fyra miljarder norska kronor på att rusta och elektrifiera Meråkerbanen och Trønderbanen. Förhoppningsvis kommer arbetet igång redan i år, eftersom en hel del förberedelser har gjorts. Fortsätt läsa →

Politiken har ansvar för hela landet

Publicerat av
Svara

Politiken – regering och riksdag – har ansvar för att det ska finnas bra förutsättningar för utveckling, inte minst i form av kommunikationer, i hela landet. Självfallet gäller det även huvudstadsområdet och jag har förståelse för att investeringar behöver göras där. Jag kan dock konstatera att regeringens intresse uppenbarligen – av dagens inlägg på DN debatt att döma – är större när det gäller att bygga tunnelbanor och förbifarter kring Stockholm än att satsa på att rusta Inlandsbanan och bygga Norrbottniabanan.

Vad jag främst vänder mig emot i de fyra partiledarnas inlägg är att de okritiskt verkar acceptera dagens befolkningskoncentration till huvudstadsregionen. ”Tillväxten förväntas inte avta, utan de kommande tjugo åren bedöms Stockholms läns befolkning att öka med en halv miljon människor”, skriver man bland annat.

En regering har ansvar för hela landet, för att ge alla regioner förutsättningar att växa och utvecklas. Att befolkningen i snabb takt koncentreras är varken bra för de regioner, där befolkningen minskar eller för Stockholm och övriga storstadsområden där tillväxten främst sker. Varken utglesning eller ohämmad tillväxt är av godo. I glesbygden blir det svårare att upprätthålla en bra service för människor och företag, i storstadsområdena blir resultatet trängsel, miljöproblem och bostadsbrist. En balanserad utveckling av hela landet är den bästa gemensamma resursanvändningen.  Fortsätt läsa →

Inspiration för landsbygdskämpar

Publicerat av
Svara

Under ett par dagar har jag deltagit i Landsbygdsriksdagen i Blekinge som representant för Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Landsbygdsriksdagen är egentligen ingen ”riksdag” eftersom inga beslut tas. Däremot ger samlingen – med 750 deltagare från hela landet – säkerligen inspiration för många eldsjälar att arbeta vidare för att utveckla och stärka sin by eller bygd. På programmet står tal av makthavare – i år fanns fyra ministrar på plats – forskare, författare och debattörer. Dessutom genomförs en mängd seminarier som på olika sätt berör landsbygdsutveckling.

Jag deltog själv i två intressanta seminarier. Dels ett om Omställning Sverige, svenska byar och städer ställer om, som handlar om hur vi alla på olika sätt kan bidra till att ställa om samhället så att det blir långsiktigt hållbart, dels ett om vindkraftens lokalekonomiska betydelse. Fortsätt läsa →

En 130 mil lång pulsåder genom inlandet

Publicerat av
2

Mer resurser kommer att satsas på infrastruktur, inte minst järnvägen. Det är utmärkt. Men då är det oerhört viktigt att man inte glömmer den 130 mil långa järnvägen från Kristinehamn till Gällivare, Inlandsbanan. Idag skriver 25 företrädare för kommunerna längs banan om detta. (Bilden)

Idag skriver företrädare för de 25 kommunerna längs Inlandsbanan, från Värmland till Norrbotten, på DN debatt om vikten av att rusta och stärka den 130 mil långa järnvägen genom det vidsträckta inlandet. Inlandsbanan har förutsättning att bli ett viktigt komplement till kustbanan och Norra stambanan, ett tredje språk. Samtidigt skulle en moderniserad och upprustad bana bli ett lyft för hela inlandsregionen.

Regering och riksdag har all anledning att ta inlandets kommunföreträdare på allvar. En upprustad inlandsbana skulle betyda oerhört mycket för gods- och persontrafiken, för näringslivet och alla som lever här. Kostnaden för satsningen skulle bli långt mindre än alla planer på förbifarter och nya tunnelbanor i Stockholm. Fortsätt läsa →

Växtkraft i Krokom

Publicerat av
3

Befolkningen i Jämtlands län fortsätter att minska, i år med 211 personer till strax över 126 000 personer. Bland länets kommuner är det endast Krokom (+ 43 personer) och Östersund (+ 5 personer) som ökar.

För Krokom är siffran förhållandevis positiv. Kommunen har kunnat erbjuda bra boendemiljöer och bra service när det gäller skola och omsorg. Därför har fler, inte minst barnfamiljer, valt att bosätta sig i kommunen. Arbetet för att utveckla hela Krokoms vidsträckta kommun går vidare under parollen Vi gör plats för växtkraft. Fortsätt läsa →

Fördjupat samarbete i Nordens Gröna Bälte

Publicerat av
1

”Den 7 juli 2015 återupprättas unionen mellan brödrafolken.”

Efter tre dagar i Tröndelag sitter jag nu på Mittnabotåget på väg hem till Jämtland. Det är alltid stimulerande att besöka grannarna i väster – och för varje gång blir jag allt mer övertygad om att gränsen vid Storlien är ett onödigt hinder för närmare samarbete.

Historien har genom seklerna spelat regionen många spratt. Freden i Brömsebro 1645 innebar att östtrönderna i Jämtland skiljdes från fränderna i väster genom en ny nationsgräns. Även om Jämtlandsbönderna fortsatte med sina handelsresor till Levanger och Trondheim krånglade gränsen till det.

Unionen mellan Sverige och Norge från 1814 underlättade kontakterna. I slutet av 1800-talet kom influenser och kapital in västerifrån i Jämtland. Genom järnvägen till Trondheim som stod färdig 1882 blev det lättare för jämtarna att resa till trönderhuvudstaden.

Upplösningen av unionen 1905 drabbade förmodligen Jämtlands län mer än någon annan del av Sverige. När centralmakten i Stockholm, liksom i Oslo, ensidigt tänkte nord- syd hamnade Jämtland vid sidan. Detta trots den centrala positionen mitt på Skandinaviska halvön.

Inför folkomröstningarna om EU-medlemskap 1994 var vi många som såg ett nära nordiskt samarbete som ett bättre alternativ än att bli en del av Brysselunionen. När Sverige och Norge valde olika relationer till EU var vi många som befarade att samarbetet i Norden – och då inte minst mellan Tröndelag och Jämtland/Härjedalen – skulle stå tillbaka under överskådlig tid. Så var det också till en början. Fortsätt läsa →

Jernbaneverket vill satsa på Meråkerbanen!

Publicerat av
Svara

Idag har norska Jernbaneverket överlämnat sin rapport om elektrifiering av Meråkerbanen till samferdselminister Magnhild Meltveit Kleppa. Det skedde i samband med att Senterpartiets landsmöte inleddes på Hell i Stjördal.

Rapporten är mycket positiv. Jernbaneverket konstaterar att en elektrifiering och upprustning av Meråkerbanen är en viktig satsning och föreslår att banan elektrifieras inom den nuvarande Nationella transportplanen 2010-2019. En elektrifiering och upprustning skulle ge positiva ringverkningar på såväl norsk som svensk sida, konstaterar man. Mer gods kan överföras till tåg och fraktas ut på båt från Trondheimsfjorden, vilket ger positiva miljömässiga konsekvenser.

En elektrifiering av banan mellan Storlien och Hell kostnadsberäknas till 805 miljoner norska kronor. Om banan ska rustas till samma nivå som Mittlinjen på svensk sida blir kostnaden mellan 2,3 och 2,7 miljarder kronor. Då kommer tågen också att kunna köras med högre hastighet.

Jag hoppas att norrmännen nu verkligen tar sig samman och elektrifierar banan på sin sida av gränsen – och det bör ske så snart som bara är möjligt. Egentligen är det skandal att det inte skett för länge sedan, men bättre sent än aldrig.

För Jämtland och hela Mittskandinavien är en upprustad Meråkerbana av mycket stor betydelse. Att knyta samman Nordens Gröna Bälte – Jämtlands län och Tröndelag – kommer att betyda nya utvecklingsmöjligheter. Samferdselminister Meltveit Kleppa konstaterade att utredningen är intressant och att hon ska granska den närmare.

Jag utgår ifrån att den norska regeringen nu tar sitt ansvar och sätter fart på upprustningen så snart som bara är möjligt. Bäst är det förstås om banan rustas upp till samma standard som järnvägen på svensk sida, ett minimikrav är att banan elektrifieras och förstärks för att klara tyngre godståg. Från Centerpartiet i Jämtlands län och Senterpartiet i Nord- och Sörtröndelag kommer vi att fortsätta att driva på frågan ända tills Meråkerbanen är moderniserad och elektrifierad.