Nytändning på landsbygden!

I över 20 år har Husdjursdagen i Alsen genomförts. Här kan bönder, företag knutna till modernäringen och den intresserade allmänheten träffas, utbyta åsikter, köpa lokalt producerade varor och, inte minst, träffa husdjur av många slag. Husdjursdagen har blivit en uppskattad årlig aktivitet långt utanför Alsenbygden.

Årets upplaga av Husdjursdagen genomfördes den 6 augusti. Jag tog en tur till Alsen som så många gånger förr – och blev imponerad. Massor av besökare och god stämning. Vädret medverkade förstås till att dagen blev synnerligen lyckad.

Bild: Mycket folk på sluttningen ned mot Alsensjöns strand.

Husdjursdagen i Alsen är något alldeles särskilt. En dag då bygden lever upp och många människor samlas på den vackra sluttningen med åkrar ned mot Alsensjön. Bakom arrangemanget står LRF-avdelningarna i Alsen och Rödön.

Det är lätt att få en känsla av att det pågår en nytändning för landsbygden. Jag tror att den positiva känslan är verklig. Särskilt roligt är att många barnfamiljer är på plats och se hur glada barn i alla åldrar är att träffa kossor, hästar, getter, får, höns, ankor och alpackor. Närheten till djuren lyser upp sluttningen ned mot Alsensjön denna eftermiddag.

Bild: Gunnar Lögdberg och Andreas Axelsson från de arrangerande LRF-avdelningarna på Rödön och i Alsen kan känna sig glad över det stora intresset.

Sammantaget är intrycket att intresset för modernäringen och landsbygden växer. Ett tecken är också det ökande intresset för att jordbruksutbildningarna, inte minst i våra bygder. Förhoppningsvis leder detta till ökad produktion och en bättre självförsörjning av mat. I vår oroliga omvärld är detta en trygghet och nödvändighet.

Nytändningen för landsbygden är därför både viktig och lovande!

En näring på blå åkrar

Östersunds-Posten 24/10 2020

Länstidningen 22/10 2020

Bilden: Utredningen ”Det växande vattenbrukslandet” är fortfarande aktuell.
Ska mänskligheten fortsätta att äta fisk i samma utsträckning som idag måste vattenbruket, fiskodlingen, växa. FN:s livsmedelsorganisation FAO uppmanar också världens länder att skynda på utvecklingen. Vattenbruket är den gröna näring som expanderar snabbast globalt.

I Sverige är vattenbruket fortfarande en förhållandevis liten näring. Den ska dock inte underskattas. Enligt LRF är exempelvis värdet av matfiskproduktionen i Jämtland redan större än produktionen av nötkött. Endast mjölken har ett större produktionsvärde.

Utredningen ”Det växande vattenbrukslandet” (SOU 2009:26) visade att det finns en stor potential för odling av fisk i de näringsfattiga, reglerade vattnen i norra Sveriges inland. SLU i Umeå beräknade det som fullt möjligt att producera 50 000 ton odlad fisk i dessa vatten, i huvudsak röding och regnbåge. Även om mer än tio år har gått sedan utredningen presenterades ligger produktionen i landet fortfarande endast kring 12 000 ton per år. Detta trots att odling av fisk kan vara ett både hållbart och klimatsmart sätt att producera livsmedel. Fortsätt läsa

Utveckla samarbetet över gränsen!

(LT 19 augusti 2014)   (ÖP 20 augusti 2014)

IMG_2528

Bilden: John Helge Inderdal, engagerad entreprenör i gränsbygden Vaajma.

Nyligenbesökte vi gränsregionen Vaajma – Hotagen (Krokom) och Frostviken (Strömsund) i Jämtland och Lierne och Röyrvik i Nord-Trøndelag. Det är ett spännande område, glesbefolkat men med stora möjligheter för framtiden.

I Sørli möter vi John Helge Inderdal, mannen som startade Lierne Bakeri på fjället och byggde upp detta till ett av Norges största bagerier. För några år sedan sålde John Helge bageriet för att han önskade satsa på annan verksamhet. Bageriet köptes emellertid ett år senare av storkoncernen Orkla som nu har beslutat lägga ned verksamheten i Lierne.

Denna utveckling var inte alls vad John Helge Inderdal tänkt sig. Han blev upprörd över Orklas agerande och försökte köpa tillbaka Lierne bakeri, men fick kalla handen. Men inte ger sig denne entreprenör i gränstrakterna för den skull. I höst börjar ett nytt bageri att byggas och nästa år är produktionen igång. Fortsätt läsa

Forbönderna visar vägen mot framtiden

Forbönder

Den här krönikan är publicerad i the Business Magazine Scandinavia, www.thebm.se. Läs gärna detta intressanta magasin, som också finns i tryckt form.

Bilden visar jämtländska forbönder på väg till marknaden någon gång på 1700-talet.

I februari 1683 färdades 1 176 slädar över fjällen från Jämtland till marknaden i Levanger i Tröndelag. Den urgamla forbondehandeln var mycket omfattande vid denna tid och bönderna fortsatte att utveckla handeln över gränsen i ytterligare ungefär 200 år. Tusentals jämtar besökte under seklernas lopp varje år marknaderna i Levanger och Trondheim – och en hel del trönder kom till Gregoriemarknaden på Frösön.

Att Jämtland och Härjedalen genom Brömsebrofreden 1645 blev svenskt territorium innebar inte att handeln stoppades av den nya riksgränsen – även om centralmakten i Stockholm, liksom borgerskapet i de norrländska kuststäderna, ibland gjorde idoga försök i den vägen. Jämtlandsbönderna var lika mycket affärsmän som jordbrukare och det fortsatte de med. Enligt författaren Carl-Göran Ekerwald kan varannan arbetsför vuxen jämte ha befunnit sig i Levanger, när det var marknad. Levanger sågs som Jämtlands hamn ut i världen. Under tiden höll bondhustrurna ställningarna hemma på gårdarna, vilket gav ”jamtstorschan”, de jämtländska kvinnorna, en starkare ställning än på andra håll. Fortsätt läsa

En grön näring på blå åkrar

En omfattande diskussion om vattenbruket har kommit igång efter att planer på en fiskodling i Storsjön har presenterats. Självfallet ska varje projekt granskas så att det är hållbart ur miljösynpunkt, men vad som upprör mig är att det i debatten finns ett generellt motstånd mot allt vad fiskodling och vattenbruk innebär. För min del är jag övertygad om att vattenbruket är en framtidsnäring som både kan producera bra mat på ett hållbart sätt och dessutom skapa välbehövlig sysselsättning på landsbygden. Det är min slutsats efter att på regeringens uppdrag ha utrett frågan, Det växande vattenbrukslandet SOU 2009:26).

Artikeln nedan, publicerad i ÖP och LT, skrev jag för att nyansera debatten.

En grön näring på blå åkrar

Planerna på fiskodling i Storsjön skapar diskussion. Det är naturligt att projekt i den här storleksklassen prövas och granskas noga. En förutsättning för förverkligande är att det handlar om ett hållbart projekt som uppfyller de krav lagstiftning och regelverk ställer.

Vad som bekymrar mig är emellertid en allmänt negativ inställning till vattenbruk som näring, vilket framskymtar i en del inlägg. Sanningen är att ökad odling av fisk är nödvändig för att klara livsmedelsförsörjningen till växande befolkning. FN:s organ för matförsörjning, FAO, uppmanar därför världens länder att skynda på utvecklingen av vattenbruket. Globalt är vattenbruket också den gröna näring som idag expanderar snabbast. Fortsätt läsa

Inspiration för landsbygdskämpar

Under ett par dagar har jag deltagit i Landsbygdsriksdagen i Blekinge som representant för Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Landsbygdsriksdagen är egentligen ingen ”riksdag” eftersom inga beslut tas. Däremot ger samlingen – med 750 deltagare från hela landet – säkerligen inspiration för många eldsjälar att arbeta vidare för att utveckla och stärka sin by eller bygd. På programmet står tal av makthavare – i år fanns fyra ministrar på plats – forskare, författare och debattörer. Dessutom genomförs en mängd seminarier som på olika sätt berör landsbygdsutveckling.

Jag deltog själv i två intressanta seminarier. Dels ett om Omställning Sverige, svenska byar och städer ställer om, som handlar om hur vi alla på olika sätt kan bidra till att ställa om samhället så att det blir långsiktigt hållbart, dels ett om vindkraftens lokalekonomiska betydelse. Fortsätt läsa

En 130 mil lång pulsåder genom inlandet

Mer resurser kommer att satsas på infrastruktur, inte minst järnvägen. Det är utmärkt. Men då är det oerhört viktigt att man inte glömmer den 130 mil långa järnvägen från Kristinehamn till Gällivare, Inlandsbanan. Idag skriver 25 företrädare för kommunerna längs banan om detta. (Bilden)

Idag skriver företrädare för de 25 kommunerna längs Inlandsbanan, från Värmland till Norrbotten, på DN debatt om vikten av att rusta och stärka den 130 mil långa järnvägen genom det vidsträckta inlandet. Inlandsbanan har förutsättning att bli ett viktigt komplement till kustbanan och Norra stambanan, ett tredje språk. Samtidigt skulle en moderniserad och upprustad bana bli ett lyft för hela inlandsregionen.

Regering och riksdag har all anledning att ta inlandets kommunföreträdare på allvar. En upprustad inlandsbana skulle betyda oerhört mycket för gods- och persontrafiken, för näringslivet och alla som lever här. Kostnaden för satsningen skulle bli långt mindre än alla planer på förbifarter och nya tunnelbanor i Stockholm. Fortsätt läsa

Konsumenterna vill ha mjölkkorna kvar

Landets kvarvarande mjölkbönder är hårt pressade ekonomiskt. Medan mellanhänderna – mejerier och handel – ser till att ta ut sina marginaler får mjölkproducenterna ta hela smällen när ekonomin kärvar. Det är fullständigt oacceptabelt.

En Icahandlare i Åre, Lars Ocklind, tog initiativ till att lägga på en krona och själv bidra med två per liter, pengar som går direkt till mjölkbönderna i närområdet. Kan man tänka sig; mjölkförsäljningen i Åreområdet har kraftigt ökat sedan det initiativet togs. Detta går bara att tolka som att konsumenterna är beredda att betala mer för mjölken för att mjölkkorna ska finnas kvar i våra bygder. Korna har stor betydelse inte bara för att vi ska få bra och nyttig mjölk utan också för att hålla landskapet öppet.  Fortsätt läsa

Växtkraft i Krokom

Befolkningen i Jämtlands län fortsätter att minska, i år med 211 personer till strax över 126 000 personer. Bland länets kommuner är det endast Krokom (+ 43 personer) och Östersund (+ 5 personer) som ökar.

För Krokom är siffran förhållandevis positiv. Kommunen har kunnat erbjuda bra boendemiljöer och bra service när det gäller skola och omsorg. Därför har fler, inte minst barnfamiljer, valt att bosätta sig i kommunen. Arbetet för att utveckla hela Krokoms vidsträckta kommun går vidare under parollen Vi gör plats för växtkraft. Fortsätt läsa

OS – idrottsfest och långsiktig investering

De gångna OS-veckorna i London verkar leva upp till epitetet ”the best games ever” – och det säger mycket. Såväl sommar- som vinterspel har de senaste decennierna varit verkliga idrottsfester.

Vad som är mycket positivt med Londonspelen är att arrangörerna hela tiden har planerat långsiktigt. Dels har britterna använt OS för att långsiktigt rusta upp en tidigare nedgången del av huvudstaden, inte minst när det gäller infrastrukturen. Man har också varit noga med att inte dra på sig kostnader för anläggningar som inte kommer att vara fullt ut använda efter OS. Flera anläggningar monteras helt enkelt ned, flyttas eller säljs. Såväl simstadion som stora olympiastadion kan lätt krympas om de inte kommer att behövas fullt ut. Överhuvudtaget verkar OS-arrangörerna i London ha tänkt långsiktigt och satsat på ett hållbart koncept.

Fortsätt läsa