Rödöbron 30 år!

Den 29 juni 1993 invigdes Rödöbron. 30 år senare kan vi konstatera att bron mellan Frösön och Rödön – tillsammans med Sannsundsbron och Vallsundsbron – betyder oerhört mycket för att binda samman Storsjöbygden. Broarna kom inte till av en tillfällighet. Mycket arbete krävdes för att de skulle förverkligas.

Förslag om en bro mellan Rödön och Frösön framfördes redan i slutet av 1800-talet av bondeståndets siste talman Nils Larsson i Tullus. Han åstadkom mycket, men bron fick vänta. I stället fortsatte färjetrafiken över Rödösundet i ytterligare ett sekel.

Nils G Åsling från Trångsviken blev industriminister 1976 och han lyfte behovet av broar i Storsjöbygden. Tillsammans med lokala politiker förverkligades först Sannsundsbron som blev verklighet fem år senare. Rödöbron fick vänta ännu en tid, men tiden arbetade för ett brobygge även här.

Turismen utvecklades i Västjämtland och det blev aktuellt att ansöka om att få arrangera vinter-OS. Nils G Åsling och landshövding Sven Heurgren arbetade länge målmedvetet tillsammans med Krokoms och Åre kommuner för att göra verkstad av planerna. När det inte blev resultat lyckades Åsling få riksdagen att besluta om att broar kunde avgiftsfinansieras. Då kunde en rad privata företag gå in och finansiera bygget tillsammans med staten. Fortsätt läsa

Kärnkraft – varken grön, förnybar eller fossilfri

Östersunds-Posten 28 juni 2023
Länstidningen 2 juli 2023
Regeringen argumenterar i sin kärnkraftsvurm, ivrigt påhejade av Sverigedemokraterna, för att Sverige ska byta ut målet om ett förnybart mot ett ”fossilfritt” energisystem. Tanken är förstås att kärnkraften ska få en nyckelroll i den gröna energiomställningen. Kampanjen är så framgångsrik att många verkar ha accepterat fossilfriheten som en sanning.

Att påstå att kärnkraften är fossilfri, ibland till och med ”100 procent fossilfri”, är emellertid ett påstående utan grund. Själva elproduktionen är fossilfri, men tar man hänsyn till hela livscykelperspektivet – och det bör man självfallet göra – stämmer det inte att kärnkraft är fossilfri. De övriga delarna i kärnbränslekedjan – uranbrytning, anrikning, reaktorbygge liksom efterföljande hantering, rivning och avfallshantering – innebär avsevärda utsläpp av koldioxid.

Varje energislag bör ses ut ett livscykelperspektiv. Inte heller förnybar energi är helt koldioxidfri om man tar hänsyn till alla kringaktiviteter. Men varken vind, sol eller vatten kommer i närheten av kärnkraftens koldixidutsläpp – och är dessutom avsevärt billigare än ny kärnkraft.
Bild: Uppenbarligen behövs mer opinionsbildning om vilka risker kärnkraft innebär. Här en affisch från en Barsebäcksmarsch på 1980-talet.

För mer än tio år sedan konstaterade Konsumentverket att Eons marknadsföring om ”koldioxidfri kärnkraft” var vilseförande. ”Tittar man på hela livscykeln för kärnkraft är det uppenbart att den inte är koldioxidfri och därför är termen olämplig i reklamsammanhang”, konstaterade verkets jurist när Eon fälldes. Företaget accepterade utslaget och slutade med det falska påståendet om koldioxidfri kärnkraft. Fortsätt läsa

Ödesval väntar Polen

Det är inte omöjligt att söndagens massiva manifestation för demokrati i Warszawa kan få avgörande betydelse för Polens framtid. Kanske en halv miljon polacker – från alla demokratiska oppositionspartier – visade genom sitt deltagande sitt motstånd mot den allt mer auktoritära PiS-regimen.

Utlösande för de stora protesterna är en ny lag, ”Lagen om en statlig kommission för att undersöka ryskt inflytande på Republiken Polens inre säkerhet under åren 2007 – 2022”. Oppositionen döpte snabbt om lagen till ”Lex Tusk” eftersom syftet uppenbarligen var att förbjuda den tidigare premiärministern och ordföranden i Europeiska rådet Donald Tusk, att delta i det politiska livet. Han är oppositionens främste kandidat till premiärministerposten. Lagen kan också användas mot andra oppositionspolitiker.

Hela lagen är rättsvidrig. Meningen är att en kommission på nio personer, utsedda av sejmen, som kontrolleras av regeringen – PiS (Lag och rättvisa), ska kunna döma personer som anses vara säkerhetsrisker. En person som någon gång under de 26 aktuella åren bedöms ha tagit beslut som har främjat ryskt inflytande skulle kunna förbjudas att beträda viktiga politiska poster.

Bild: I ledningen för söndagens marsch i Warszawa gick gamle Solidaritetsledaren Lech Walesa (i mitten) tillsammans med Medborgarplattformens ledare Donald Tusk (t h) och Warszawas borgmästare Rafal Trzaskowski (t v).

Upplägget är helt subjektivt och strider mot de grundläggande principerna i ett demokratiskt rättssamhälle. Kritiken blev också omgående hård såväl inom Polen som från internationella organ. Såväl EU som USA kom med fördömanden och varningar.

Viktigast är ändå att polska folket reagerar med kraft. Det är de som avgör vem som ska leda landet i det kommane valet. Den stora uppslutningen vid söndagens manifestation i Warszawa – men även på många andra platser i landet – visar detta. Allt fler polacker förstår att det gäller att rädda demokratin från ett auktoritärt styre, som man har hoppats slippa efter järnridåns fall 1989. Fortsätt läsa

Tal, Nationaldagen 6 juni 2023 i Krokom

Kära svenskar, kära jämtar och kära Krokomsbor!
Idag firar vi vårt land, våra bygder och oss själva. Vi som vuxit upp här och vi som har kommit hit. Nationaldagen är allas vår gemensamma dag. Den dag då vi också firar vårt samhälle och de grundläggande värden det vilar på; demokrati, yttrandefrihet, allas lika värde och rättvisa.

Idag är det på dagen 500 år sedan Gustav Vasa – eller Gøsste Erichson som han kallades då – valdes till Sveriges kung vid ett möte i Strängnäs. Denna dag brukar också ses som slutet på den nordiska unionen, Kalmarunionen. Det dröjde därefter 122 år innan Jämtland och Krokom – 1645 – blev en del av den nationalstat som Gustav Vasa lade grunden till. (Jämtland och Krokom har varit en del av Sverige i 378 år)

Jag kan inte låta bli att fundera över vad som hade hänt om Kristian II ”Tyrann” inte hade ställt till med Stockholms blodbad 1520. Kanske hade de nordiska folken försonats, Kalmarunionen levt vidare och vi idag levt i ett enat Norden. Ingen vet förstås, men det var blodbadet som var bakgrunden till Gustaf Vasas och svenskarnas högst befogade uppror mot den danska övermakten. Fortsätt läsa

Nya hot om uranbrytning i Storsjöbygden

Länstidningen 30 maj 2023
Östersunds-Posten 31 maj 2023
För fem år sedan, 2018, förbjöds uranbrytning i Sverige. Det var inte minst en framgång för våra bygder. Några år tidigare hade nämligen kommunerna runt Storsjön – Åre, Berg, Krokom och Östersund – enats om att säga nej till uranbrytning i Oviken. Även regionen sa i politisk enighet nej till gruvplanerna.

Nu är hotet om uranbrytning tillbaka. Tidöpartierna är nämligen överens om att upphäva förbudet. Något som kan tyckas logiskt om man, som högerregeringen vill, ensidigt ska prioritera en kraftig satsning på ny kärnkraft.

I Västergötland har en mängd föreningar – från Hela Sverige ska leva, SNF och LRF till en lokal svampförening – samlats bakom kravet om stopp för alla planer på uranbrytning. Där finns Ranstadsgruvan, som en gång startades för att Sverige skulle få uran till egna atomvapen och senare till svenska reaktorer. Miljökonsekvenserna blev snart uppenbara och motståndet växte fram. I maj 1976 arrangerades exempelvis en gigantisk manifestation med mer än 25 000 deltagare. Planerna på stora dagbrott i området skrotades. Fortsätt läsa

Att förneka kärnkraftens risker kan sluta illa

Östersunds-Posten 15 maj 2023
Länstidningen 8 maj 2023
Skånska Dagbladet 21 maj 2023
Det är bra att även regeringen börjar inse att havsbaserad vindkraft är en viktig energikälla för framtiden. Även om Sverigedemokraterna verkar sura. En utredning för att undersöka hur projekt och tillstånd kan skyndas på ska i varje fall tillsättas. Sverige ligger långt efter övriga länder kring Nordsjön så det finns en del att göra.

Allvarligt är annars att regeringen och dess stödparti har stirrat sig blinda på ny kärnkraft som den viktigaste lösningen för framtida energibehov. På detta område är man beredda att satsa hundratals miljarder kronor i kreditgarantier samtidigt som man kräver att kraftbolagen ska finansiera ledningarna till nya havsbaserade vindparker.

Kärnkraften borde höra till det förflutna. Ska man satsa på nya reaktorer är det nödvändigt att förtränga eller förneka riskerna och problemen med denna energikälla. Något som regeringspartierna med stödparti uppenbarligen sysslar med. Inte heller de små reaktorerna – SMR (Små Modulära Reaktorer) – som man ofta drömmer om minskar riskerna. I över 20 kommuner öppnar högerföreträdare ändå för att lokalisera en SMR-reaktor… Fortsätt läsa

Spännande centersamarbete i Polen

Det händer mycket intressant i politiken i vårt grannland söder om Östersjön, Polen, vilket våra medier sällan uppmärksammar. Ett på många sätt avgörande val till det polska parlamentet, sejmen väntar under hösten, ett val som i hög grad handlar om rättsstatens – och därmed demokratins – fulla återupprättande. Något som kräver att den demokratiska oppositionen får väljarnas stöd att överta makten från det högerauktoritära partiet PiS (”Lag och rättvisa”).

Nyligen kom de två centerpartierna PSL och Polska2050 överens om att gemensamt möta väljarna i valet i en allians. Blir samarbetet framgångsrikt kan det bli avgörande för att bryta PiS-regeringens styre. Intressant är att Polens äldsta centerparti det agrardemokratiska PSL, grundat 1895, och landets nyaste centerparti, det endast ett par år gamla Polska2050, kunnat enas om ett gemensamt program. Samarbetet är en koalition mellan den äldsta och den yngsta politiska rörelsen i Polen.

Bild: Polens äldsta parti PSL och gått i valallians med Polens yngsta parti Polska2050. Men båda är gröna centerpartier, en ”tredje kraft”, och har funnit att man tillsammans kan bli starkare än var för sig.  På bilden de båda partiordförandena Kosiniak-Kamysz och Holownia.

Uppenbarligen har de båda partiordförandena Wladyslaw Kosniak-Kamysz och Szymon Holownia har funnit varandra under de långvariga förhandlingarna under våren. Även om man går till val på gemensamma listor understryks att partierna inte kommer att slås samman. Det har också funnits kritiska röster inom båda partierna, som argumenterat emot det nära samarbetet. Vi får hoppas att deras varningar inte har någon allvarlig grund.

Tidigare har det diskuterats att hela den demokratiska oppositionen, där även det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) med Donald Tusk i ledningen och vänsterpartiet Lewica ingår, skulle gå till val med gemensamma listor för att med full kraft kunna utmana PiS (”Lag och rättvisa”). Om detta skulle vara en framgångsrik strategi har det funnits olika uppfattningar om. Centerpartierna har inte känt sig helt bekväma med att riskera att hamna i skuggan av Medborgarplattformen och har alltså nu enats om en valallians, en ”tredje väg” som man uttrycker saken. Fortsätt läsa

Lär av Jonnergård för framtiden!

Länstidningen 18 april
Östersunds-Posten 22 april
Skånska Dagbladet 24 april
Nordsverige 21 april
Västerbottningen 21 april
Lokaltidningen 21 april

Centerpartiets situation är tuff och partiet behöver en nystart. En bra grund för att gå vidare är att hämta näring från de egna rötterna.

I arbetet med biografin om Gustaf Jonnergård har vi särskilt studerat de uppseendeväckande framgångarna för Centerpartiet mellan 1950- och 1970-talen, då väljarstödet ökade från nio procent (1956) till över 25 procent (1973). En tid då partiet både utvecklades idémässigt och breddades. Stödet på landsbygden växte samtidigt som partiet vann insteg i städerna.

Som partisekreterare var Jonnergård en nyckelperson bakom Centerpartiets starka uppgång. Även om många medverkade – partiordföranden Gunnar Hedlund och den starka folkrörelseorganisationen spelade viktiga roller – finns det anledning att hämta inspiration från Jonnergård.

Var stolt över den egna idégrunden!

Jonnergård kände Bondeförbundet väl. Hans första uppdrag centralt var som redaktör för partiets Jubileumsbok 1950. Grunden från starten var rättvisa mellan stad och land, liksom att kombinera frihet och trygghet. En tydlig identitet att utgå ifrån. Fortsätt läsa

Avgörande val väntar i Polen

I skuggan av kriget i grannlandet, en fråga där det i Polen råder stor enighet om att stötta Ukraina och ta emot flyktingar, laddar de polska partierna upp för ett val som kan få stor, kanske avgörande, betydelse för landet framöver. Ska Polen fortsätta utvecklingen i auktoritär riktning eller ska de demokratiska krafterna återvinna initiativet?

Enligt planerna ska val till parlamentet/sejmen hållas under hösten även om valdag ännu inte är fastställd. Hursomhelst laddar de olika partierna inför det viktiga valet. Aleksander Kwasniewski, som var Polens president mellan 1995 och 2005, varnar i Warsaw voice för att högerauktoritära PiS (”Lag och rättvisa”) kan vinna en tredje gång. Det skulle göra det möjligt för PiS (med dess ”starke man” Jaroslaw Kaczyński i spetsen) att ”fortsätta att begränsa demokratin och domstolarnas oberoende”. Styrningen av medierna skulle öka och makten fortsätta att centraliseras.

Bilden:
Läget enligt en aktuell opinionsundersökning. Vänstern (Lewica) får 49 platser, Medborgarplattformen (PO) 124, PSL och Polska250 tillsammans 73, PiS 182 och Konfederationen 31.

Den demokratiska oppositionen måste – även om man inte enas om gemensamma listor – samverka för att visa på ett verkligt alternativ till PiS. I nuläget ser opinionsläget relativt bra ut. Det största oppositionspartiet PO (Medborgarplattformen) med Donald Tusk som ordförande går relativt bra. Till vänster finns Lewica (Vänstern). I mitten förbereder det traditionella, gröna Centerpartiet PSL en samverkan med det relativt nya mittenpartiet Polska2050. Detta samarbete kan bli avgörande för att de demokratiska partierna ska kunna vinna majoritet i sejmen och därmed regeringsmakten.

Ingenting är emellertid avgjort. Oroande är att det ännu mer högerextrema partiet – till höger om PiS – Konfederationen ser ut att få ökat stöd. Skulle detta parti få majoritet tillsammans med PiS riskerar vårt grannland söder om Östersjön att få en ännu mer auktoritär regering.

Vi har all anledning att nära följa den politiska utvecklingen i Polen. För min del hoppas jag att PSL – med den kloke och sympatiske Wladyslaw Kosiniak-Kamysz i ledningen – lyckas samla de gröna, decentralistiska krafterna i mitten till framgång tillsammans med Polska2050, som leds av Szymon Holownia. De nordiska centerpartierna har all anledning att åter börja samarbetea med PSL.

 

Viktigt val väntar i Polen

I höst kommer Polen att välja väg framåt. Förmodligen blir det nämligen val till sejmen/parlamentet i oktober. Frågan är om den demokratiska oppositionen kommer att få väljarnas stöd och kunna ta över regeringsmakten från den högerauktoritära PiS-regeringen (Lag och rättvisa). Resultatet kommer att få betydelse för oss, ja för hela Europa.

Jag har följt polsk politik i decennier och ser fram emot ett både spännande och viktigt val i vårt grannland söder om Östersjön.

Bild: Det traditionella gröna centerpartiet PSL (grundat 1895) har inlett ett samarbete med det nya centerpartiet Polska2050 (grundat 2015). Tillsammans bildar dessa partier en stark mittenkraft i polsk politik, en nyckelroll för framtiden. PSL:s ordförande är Wladyslaw Kosiniak-Kamysz, medan Polska2050 leds av Szymon Holownia.

Även om utvecklingen inte har gått lika långt i auktoritär riktning i Kaczynskis Polen som i Orbans Ungern är läget allvarligt. Media centralstyrs i hög grad från regeringspartiet och rättssamhället är delvis satt ut spel. Lägg till detta att PiS med viss framgång använder sig av kyrkan för att sprida sitt budskap och misskreditera sina politiska motståndare. När jag för ett par år sedan träffade centerledaren Wladyslaw Kosyniak-Kamysz, PSL, berättade han om hur regimen använder predikstolarna för att angripa hans parti. Fortsätt läsa