Att vara ”stafettgäst”

Idag har jag varit ”stafettgäst” i IMG_3737SR Jämtland. Det kändes både hedersamt och roligt att få ta över stafettpinnen från den karismatiske eldsjälen Per Bergvall i Ragunda. När det var dags att träffa Leif och Emelie i radiostudion kändes det emellertid ganska nervöst. Man är ju inte så van att berätta personligt om sig själv inför radiolyssnarna.

Jag tror emellertid att det gick ganska bra, åtminstone av reaktionerna att döma. I programmet berättade jag spridda delar av mitt livs historia, från uppväxten i Skärstad mellan Huskvarna och Gränna till dagens liv på Rödön i Storsjöbygden.

Om du vill lyssna till programmet och vad jag hade att berätta så kan du göra detta. Programmet finns på den här länken på SR Jämtlands hemsida. Kanske det finns ett och annat av värde att ta del av.

På bilden ser du mig tillsammans med de trevliga programledarna Leif Landin och Emelie Andersson.

Inspiration från öster och väster

 

Centerpartiet Finland val 19 april 2015Under senare tid har jag följt såväl Centerpartiet i Finland som Senterpartiet i Norge lite närmare. Det är inspirerande. Båda partierna verkar nämligen vara i god form inför valen senare i år.

Mindre än en månad återstår till riksdagsvalet i Finland. Finländarna går till valurnorna den 19 april. Centerpartiet är för närvarande, enligt opinionsmätningarna, landets i särklass största parti med kring 25 procents uppslutning. Håller det även på valdagen kommer centerledaren Juha Sipilä (se valaffischen, ”Finland i form”) med all sannolikhet att få uppdraget att bilda regering.

Huvudorsaken till det finländska partiets framgångar i opinionen är att man driver en tydlig grön och decentralitisk politik som väljarna känner igen. Utmaningen för Centerpartiet är att få ”Finland i form”. Partiordföranden Juha Sipilä – som uppenbarligen går igenom TV-rutan – har också stor positiv betydelse för framgångarna. Lägg till detta att Centerpartiet framstår som ett tydligt grönt alternativ såväl till Samlingspartiet som till Socialdemokraterna. Partiet går ut till väljarna med sin egen politik samtidigt som man är beredd till regeringssamverkan efter valet. Hård blockpolitik är främmande för Finland. Fortsätt läsa

Dags för jämt-trönderskt OS?!

(Publicerat i ÖP:s pappersversion 20 mars 2015)

Krönikören Pamela Andersson Skärmavbild 2012-08-13 kl. 09.40.33pläderar i ÖP (16/3) för en svensk ansökan om att få arrangera vinter-OS 2026. Skid-VM i Falun, som var fantastiskt på flera sätt, inspirerar Pamela att föreslå olympiska vinterspel i Stockholm/Falun/Åre om elva år.

Jag håller med om att det är på tiden att Sverige äntligen bjuder in världens idrottsungdom till olympiska vinterlekar. Det finns emellertid ett annat, och enligt min mening, bättre alternativ, ett OS i Trondheim/Åre/Östersund. Förutsättningarna för ett sådant arrangemang är bättre än tidigare. Detta sagt utan att jag har något emot Falun. Fortsätt läsa

Agera gemensamt för Jämtland Härjedalen!

(Inlägg till ÖP och LT)
Åren kring 1940 pågick en omfattande vattenkraftsutbyggnad i Jämtlands län. Byggandet skapade jobb, men insikten om skadeverkningarna spred sig också. Den stora striden stod om Tännforsen skulle byggas ut eller inte. Tack vare en bred opinion förhindrades att den fantastiska forsen exploaterades.

Skärmavbild 2015-03-04 kl. 12.52.43Redan den 1 augusti 1941 hade ÖP:s chefredaktör Edwin ”Effe” Magnusson föreslagit ”vattenaccis” för all ström som sändes utanför länsgränsen. Senare  krävde länsstyrelsen skälig kompensation för de skador utbyggnaden innebar. Länets riksdagsledamöter lade en gemensam motion med samma innehåll.

Kraven på ersättning för att Jämtland släppt till sina forsar för elförsörjningen har alltså länge funnits på den politiska agendan. På 1960-talet motionerade Kalle Pettersson i Stugun (m) i riksdagen om vattenkraftsåterbäring. Under Sven Heurgrens tid som landshövding ett par decennier senare agerade länet aktivt och gemensamt för återbäringen, ”ettöringen” (1 öre/Kwh).

För sexton år sedan, 1999, tog kommunalråden Per Söderberg (c) i Östersund och Hans Lundqvist (s) i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) som sedan dess arbetar för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska stanna i berörda regioner/kommuner. Fortsätt läsa

Beklagligt att Jaktlagsutredningen ”upphör”

Här kan du läsa en längre kommentar från mig, publicerad i flera tidningar.

Idag har regeringen meddelat att Jaktlagsutredningen ”upphör”, dvs läggs ned. När det gäller utredningar har regeringen makt att göra som den vill, men jag beklagar beslutet. En delvis föråldrad lagstiftning gynnar knappast långsiktigt svensk jakt och viltförvaltning.

Att vi behöver en moderniserad lagstiftning på det här området har det hittills rått bred enighet om. Det var ju själva grunden för att Jaktlagsutredningen tillsattes. Jag blir därför förvånad när Svenska Jägareförbundet nu applåderar regeringsbeslutet och hävdar att gällande lagstiftning duger även framöver. Så har det inte låtit tidigare.

Jaktlagstiftningen är ett lapptäcke som grundar sig på lagar från 1938 och 1987. Till detta ska läggas de direktiv som tillkommit sedan inträdet i EU, vilka enligt utredningens direktiv skulle ha inordats i svensk lagstiftning. Eftersom vi har större viltstammar än tidigare finns det goda skäl för en uppdaterad lagstiftning som förvaltar viltet på bästa sätt.

Regeringen motiverar nedläggningsbeslutet med är att ”det totala antalet utredningar överstiger tillgängliga medel och bedömningen är att regeringen måste prioritera”. Samtidigt finns det emellertid resurser för att tillsätta ytterligare en vargutredning, en ”permanent vargkommitté”, vilket redan har fått kritik från flera håll. Så nog handlar det om prioritering.

I och med nedläggningen av Jaktlagsutredningen finns inga förutsättningar för att en moderniserad jakt- och viltförvaltningslag ska finnas på plats under innevarande mandatperiod. Däremot kan utredningens båda delbetänkanden – om myndighetsansvaret , Viltmyndigheten – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71), och utfordring, Vildsvin och viltskador – om utfordring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt (SOU 2014:54), – förhoppningsvis resultera i konkreta resultat under de närmaste åren.

Från utredningens sida har vi varit inställda på att fullfölja vårt uppdrag. Regeringen har emellertid beslutat annorlunda. Detta innebär att en modern svensk jakt- och viltlagstiftning skjuts på obestämd framtid, vilket jag menar att det finns skäl att beklaga.

Håkan Larsson

Särskild utredare/Jaktlagsutredningen

 

 

 

Hög tid för diskussion om TTIP även i Sverige

Runt om i Europa diskuteras TTIP 16 janförhandlingarna om ett nytt handelsavtal (TTIP) mellan EU och USA. Kritik kommer från många håll, särskilt mot den föreslagna tvistlösningsmekanismen ISDS och mot vad ett avtal riskerar att innebära på miljöområdet.

I Sverige är debatten emellertid mycket lam. Så gott som alla applåderar reflexmässigt ”frihandel” och har inte gått djupare in i vad förhandlingarna faktiskt handlar om. Svenskt Näringsliv, som är entusiastisk förespråkare för TTIP, avfärdar alla invändningar som ”myter”. (Vilka bemöts av den kritiskt granskande bloggen ttippen.se.) Fortsätt läsa

En viktig, kanske historisk dag i januari 2015

Det är inte omöjligt att IMG_3425söndagen den 11 januari 2015 får historisk betydelse. I Paris manifesterade minst en och halv miljon människor sitt stöd för yttrandefrihet, demokrati och sin avsky mot de terrordåd som under den gångna veckan drabbat den franska huvudstaden. Runt om i övriga Frankrike, men också på många andra håll genomfördes manifestationer med samma budskap. Även i Östersund samlades flera hundra på lördagen för att visa sitt stöd för yttrandefrihet och demokrati.

(Bilden: Från dagens manifestation på Place de la republique i Paris. Foto: Martin Larsson.)

Ingen vet ännu vad dessa enorma manifestationer av folklig enighet för öppenhet och frihet över politiska och religiösa gränser kommer att innebära för framtiden. Hoppingivande är de hursomhelst. Fantastiskt är också att så många statsöverhuvuden och regeringschefer samlades i Paris för att visa sin solidaritet med Frankrike, de drabbade och sitt stöd för ett öppet samhälle. Utmaningen blir att visa vad detta innebär i praktiken. Fortsätt läsa

Kohandel i vår tid?

Decemberuppgörelsen skapar – IMG_3386naturligt nog – diskussion. Den hade i varje fall det goda med sig att det planerade extravalet ställdes in. Men hur kommer det att fungera i praktiken? Har oppositionspartierna lagt sig platt för Stefan Löfvéns regering – eller är uppgörelsen ett utslag av den samförståndsanda som gett svensk politik stabilitet i svåra lägen många gånger tidigare?

(Bilden: Axel Pehrsson Bramstorp kunde samarbeta med Per Albin Hansson. Gunnar Hedlund med Tage Erlander – och, vilket inte framgår av bilden, Olof Johansson med Göran Persson i för landet besvärliga lägen. Frågan är den här typen av rödgröna samarbeten är möjliga även på 2000-talet. Världsmästartecknaren EWK:s illustration på framsidan av Politisk tidskrift 1-2 1983.)

Hur decemberuppgörelsen kommer att fungera i praktiken vet vi inte ännu. Per T Ohlsson jämför i en intressant krönika i dagens Sydsvenskan den nu aktuella uppgörelsen med den så kallade kohandeln mellan Socialdemokraterna med Per Albin Hansson i spetsen och Bondeförbundet under ledning av Axel Pehrsson i Bramstorp på våren 1933. Även den gången kom uppgörelsen överraskande, men den fick stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i Sverige. Det svenska välfärdssamhället, folkhemmet, kunde byggas upp gemensamt av arbetarnas och böndernas politiska partier. Den framväxande fascismen kunde marginaliseras och demokratin stärkas och utvecklas. Med fortsatt blockpolitik kunde det ha gått mycket illa.

Är en kohandel möjlig även i vår tid? Lägger decemberuppgörelsen grunden för en sådan eller motverkar den breda uppgörelser? Fortsätt läsa

Cementera inte blockpolitiken framöver!

Det är bra att det inte blev Bramstorp och Per Albinnågonting av Stefan Löfvéns planer på ett extraval i mars. Föga tyder på ett nytt val hade löst den parlamentariska situationen. Bra är att partierna i stället satte sig vid förhandlingsbordet för att försöka få ordning i den kaotiska politiska situationen. Frågan är dock hur bra uppgörelsen egentligen är i praktiken. Det vet vi inte ännu.

(Bilden: Axel Pehrsson Bramstorp och Per Albin Hansson hade modet att komma överens om krisuppgörelsen 1933, vilket fick stor betydelse för Sveriges utveckling. Förutom Bondeförbundet och Socialdemokraterna röstade en hel del frisinnade/liberala riksdagsledamöter för uppgörelsen.)

Återstår också att se om förhandlingarna har lett till en mer respektfull ton i debatten och om det i praktiken blir möjligt att nå fler breda politiska uppgörelser i olika sakfrågor. Decemberöverenskommelsen får inte leda till att man inte strävar efter att uppnå majoritetsbeslut i riksdagen även om själva regeringsunderlaget är mindre. Det är riksdagens ledamöter som är folkvalda och som är ansvariga inför väljarna.

Vad jag främst – med några dagars perspektiv – oroar mig över är att överenskommelsen kommer att cementera blockpolitiken ytterligare ända fram till 2022 – och att makten i realiteten överförs från de folkvalda riksdagsledamöterna till en minoritetsregering. Det är i så fall inte bra för Sverige och för demokratin – och definitivt inte för mitt eget parti, Centerpartiet. Fortsätt läsa

Nystart för svensk politik?

Planerna på ett extra val till Skärmavbild 2014-12-27 kl. 11.15.43Sveriges riksdag den 22 mars 2015 skrotas. Regeringspartierna – Socialdemokraterna och Miljöpartiet – och Allianspartierna – Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna – har enats om regler för hur Sverige ska kunna styras av en minoritetsregering. Dessutom kommer partierna att förhandla om långsiktiga lösningar när det gäller för landet viktiga frågor som försvaret, pensionerna och energin. (Bilden; ordförandena för de sex partierna vid dagens presentation av överenskommelsen.)

Jag tror att de flesta är överens om att ”decemberöverenskommelsen” är bra för Sverige. Helt säker kan man dock inte vara.

Föga tyder hursomhelst på att ett extra val skulle ha gett ett tydligt utslag och möjliggöra en majoritetsregering. I stället hade omvärldens intryck riskerat att bli att det traditionellt stabila Sverige drabbats av politiskt kaos, vilket inte minst skulle kunnat skada den ekonomiska utvecklingen. Därför innebär överenskommelsen ett ansvarstagande för landet. Att den kaotiska situationen uppstod beror ju på att Sverigedemokraterna inte följde den praxis som tidigare har gjort minoritetsregerande möjligt.  Fortsätt läsa