Bf-C-program 1920-talet (1920, 1921, 1924, 1928)

(Bilden: Valaffisch från 1920-talet)

1920: BONDEFÖRBUNDETS VALPROGRAM

Till Sveriges joRösta med Bondeförbundet!rdbruksbefolkning.

 

Då Sveriges folk i år går till val af representanter till riksdagens andra  kammare, är det af en stor betydelse att ställning tages till de för dagen mest aktuella frågorna. Det är i synnerhet för den jordbrukande befolkningen nödvändigt, att den nu mer än förr beaktar de spörsmål, som direkt beröra dess egen näring.

Modernäringens rätt tillvaratages endast därigenom att den i riksdagen representeras i sådan omfattning att dess utöfvare där kunna göra sig gällande. Personer, valda inom egna led, kunna bäst framföra jordbrukets synpunkter och kraf.

Bondeförbundet fordrar, att jordbrukets intressen tillvaratagas och att lagstiftningen går i sådan riktning att näringen för dess utöfvare blir ekonomiskt bärande, ty om jordbruket, som är vår modernäring, kommer på obestånd, blir följden densamma för hela vårt land och alla dess öfriga näringar.

Sveriges bondeklass har sedan urminnes tider värnat om landets såväl materieriella som kulturella utveckling, och att Bondeförbundet följer sina förfäder i spåren framgår af följande program. Fortsätt läsa

Bf-C-program, 1910-talet (1912, 1917, 1919)

(Bilden: Initiativtagaren till Bondeförbundet Carl Berglund. År 1910 startade han tidningen Landsbygden som blev starten för partibildarprojektet.)

1912: Bondeförbundets program

Bondeförbundets organisationskomCarl Berglundmitté, har upprättat följande förslag till program:

Det proportionella valsystemets införande har gjort en organisation för jordbruksbefolkningen oumbärlig, enär de redan existerande partiernas intressen, särskildt i ekonomiskt avseende, äro främmande för och ofta rent av fientliga mot jordbruksbefolkningens. Såväl ”de moderata” som ”de frisinnade” och socialdemokraterna hava i sina politiska strävanden huvudsakligen tagit sikte på och inrättat sig efter städernas förhållanden, vilka även utöfva ett avgörande inflytande på dessa partiers ledning och politik, varigenom städernas intressen bliva otillbörligt gynnade på landsbygdens bekostnad.

Bondeförbundet har därför för sig uppsatt följande program att verka för:

  1. Rättvisans och rättfärdighetens principer tillämpande i allmänna angelägenheter.
  2. Höjande av landets andliga och materiella kultur samt allmänvälmågans utbredning.

Fortsätt läsa

Medborgarkunskap: Folket skulle ta tillbaka historien

(Bilder: Omslaget på ”Medborgarkunskap” som spreds i stor upplaga. Nedan: Värner Rydén)

I en låda hittade jag häromdagenMedborgarkunskap en intressant skrift; ”Medborgarkunskap” från 1925. Författaren är Värner Rydén, ledande socialdemokrat som stod nära Hjalmar Branting under förra seklets första decennier. Han var bland annat under ett par år landets ecklesiastikminister (utbildningsminister) och genomförde då avskaffandet av Luthers lilla katekes som obligatorisk läsning i folkskolan.

Att avskaffa katekesen gillades naturligtvis inte av alla. En ramsa spreds i riket: ”Rydén, den röda räven, han tog vår katekes. Bibeln tar han även, om tillfälle blott ges.” Men Värner Rydén ville uppenbarligen rehabilitera sig med en egen uppfostringsskrift och författade boken ”Medborgarkunskap” för fortsättningsskolan, vars första upplaga utkom 1923. Det blev en bestseller som spreds i stora upplagor. (Medborgarkunskap ingick från början i historieämnet, men gick på 1950-talet upp i ämnet Samhällskunskap.)

Det är alltså ett exemplar av denna bok jag har hittat i mina gömmor. Jag började förstås bläddra i skriften och blev intresserad. Uppenbarligen var det Värner Rydéns syfte att sprida kunskap om historien och hur det svenska samhället fungerar – och det var utifrån en för tiden typisk nationalistisk utgångspunkt. Han såg svenskarna som ett mycket homogent folk och ville att ”folket skulle ta tillbaka historien” från överklassen. Man kan säga att Rydén genom ”Medborgarkunskap” idémässigt beredde vägen för folkhemmet de kommande decennierna. Fortsätt läsa

”Jämtland till Norge?”

(Bilden: i september 1991 intervjuades jag i Adresse-Avisen, Trondheim, och väckte redan då tanken på att Jämtland skulle återgå till Norge om Sverige valde att bli medlem i EU.)

De senaste dagarna har jagHL intervju Adressa 1991 gått igenom lådor med gamla tidningar och pressklipp. Då hittar man både mycket och mer som påminner om vad man har sysslat med genom åren.

I högen av gamla tidningsurklipp hittade jag bland annat den här artikeln från Adresse-avisen. Förutom att jag ser oförskämt ung och oförstörd ut blir jag lite förvånad över att jag redan 1991, tre år före folkomröstningen om EU-medlemskap lyfte frågan om Jämtlands nationstillhörighet beroende av vilka relationer Sverige respektive Norge tänkte välja till Bryssel. Jag vet att vi hade en sådan diskussion i själva folkomröstningskampanjen, men jag var uppenbarligen tidigare ute med de här tankarna.

Hade Jämtland Härjedalen fått rösta om huruvida länet skulle tillhöra Sverige eller Norge efter folkomröstningarna 1994, då de båda länderna valde olika EU-relationer, är jag ganska övertygad om att valet hade fallit på det västra landet. Nu var det aldrig någon fråga utan Jämtland har fått göra det bästa av att ingå i EU. Fortsätt läsa

Klokt av Johannes Antonsson om en europeisk centerunion

(Bilden: Johannes Antonsson var redan som SLU-ordförande starkt engagerad i nordiskt och internationellt centersamarbete. Vid centerstämman 1990, då han lämnat det aktiva partiarbetet, höll han ett engagerat tal för att skapa en europeisk centerunion när järnridån hade fallit.)

De nordiska bondepartierna/centerpartiernaJohannes Antonsson1306Johannes Antonsson grundades i början av 1900-talet och de inledde tidigt ett samarbete. Under mellankrigstiden fanns även kontakter med motsvarande partier i övriga Europa, inte minst med det polska PSL-partiet. Via Gröna internationalen övertog Bondeförbundet och övriga nordiska partier den gröna fanan och fyrklövern som symbol.

Johannes Antonsson var såväl som SLU-ordförande och som vice partiordförande under decennier en stark förespråkare för internationellt centergrönt samarbete. Samarbetet mellan de nordiska centerpartierna var intensivt, men Johannes och Gunnar Hedlund hade redan på 1970-talet även kontakter med bondepartierna i Polen och Bulgarien. Trots att dessa partier nationellt var underordnade de styrande kommunistpartierna levde de gröna idéerna kvar i organisationerna.

Kloka tankar i Hässleholm

Vid centerstämman i Hässleholm 1990, då järnridån just hade fallit, höll Johannes Antonsson ett anförande under rubriken ”Skapa en europeisk centerunion”. Här framförs många kloka tankar, väl värda att ta till sig även för dagens centerpartister.

”Vilken politisk idélinje kommer nu Östeuropas folk att välja för framtidens samhällsbygge?”, frågade sig Johannes och varnade för att man i ”stark välförståelig aversion mot det kommunistiska förflutna” kommer att öppna för motsatsen, ”ohämmad kapitalism och otyglad marknadsekonomi”. Här hade centerrörelsen i Sverige och Norden en stor uppgift, menade han, och fortsatte: Fortsätt läsa

Tre stridbara Östersundsredaktörer

(Bilden: Victor Hugo Wickström, en av de tre stridbara publicisterna i Östersund kring sekelskiftet 1900)

Kring sekelskiftet 1900 gick Victor Hugo Wickströmdet hett till i Östersund, i varje fall mellan tidningsredaktionerna. Här fanns tre mycket stridbara publicister som ledde var sin tidning. Häftiga debatter pågick nästan för jämnan med personangrepp och misstänkliggöranden. Ibland stämde redaktörerna varandra. Samtidigt var de på flera sätt pionjärer inom journalistiken.

Vilka var då dessa tre herrar? Agaton Burman startade redan 1877 Östersunds-Posten, den tidning som fortfarande existerar. Han var född i Dvärsätt, son till en kapten och den ende av de tre som hade vuxit upp i Jämtland. De flesta som har studerat skriverierna anser honom som en ganska sansad skribent som främst intresserade för Östersunds och Jämtlands utveckling.

Victor Hugo Wickström har på senare år väckt mer uppmärksamhet – och än mer blir det säkert när Kjell Albin Abrahamson kommer ut med sin bok om honom i höst, ”Att sticka ut – Victor Hugo Wickström, tidningsman, författare, gayaktivist”. Wickström var skomakarson från Hedemora som studerat i Uppsala, Lund, Berlin och Paris. Han betraktades av samtiden som en ”estetsnobb” och retade många genom sitt sätt att vara. Att han var öppet homosexuell gjorde honom ännu mer omstridd i denna viktorianska era. Fortsätt läsa

Ett avgörande centerseminarium 1996

(Bilden: Ledare i Östersunds-Posten 30 mars 1996)

”Jag är övertygad om att EMUNej till EMU 1996 är bra för Europa och Sverige. Åtstramningar och besparingar blir inte mindre för de länder som står utanför valutaunionen, snarare tvärtom. Först med EMU kan vi föra en fungerande välfärdspolitik.”

Citatet kommer från ett inlägg av Sveriges första EU-kommissionär Anita Gradin (DN 23 januari 1997). Då pågick sedan något år en ganska omfattande diskussion om huruvida Sverige skulle ge upp kronan för den kommande euron eller inte. Vi som argumenterade mot EMU utmålades inte sällan som mindre vetande.

Idag vill nog många av de gamla euroförespråkarna glömma sina, som det har visat sig, helt verklighetsfrämmande argument för att skrota kronan. Att euron och EMU skulle vara en förutsättning för en fungerande välfärdspolitik, som Anita Gradin, hävdade är det knappast någon som tror på idag. I perspektiv av den djupa grekiska fattigdomskrisen framstår det som tvärtom. Fortsätt läsa

Gör upp med det koloniala tänkandet!

Inlägg publicerat i VattenkraftÖstersunds-Posten och Länstidningen.

En parlamentarisk kommitté för Sveriges landsbygder har tillsatts. Resultatet kan bli bra, men kräver i så fall verkligt nytänkande.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hävdar, tillsammans med kommittéordföranden Johan Persson och kommittéledamoten Anna-Caren Sätherberg, att en sammanhållen politik för landsbygden aldrig tidigare har utretts (ÖP 30 juni). Det är en sanning med viss modifikation. Genom åren har rader av utredningar och kommittéer kommit med förslag om hur hela landet ska kunna utvecklas. Problemet är att de ofta har stannat på papperet.

Ska den nu tillsatta kommittén få ett större värde än tidigare ”hyllvärmare” måste den också leda till konkreta politiska åtgärder.

Fortsätt läsa

Bild från en annan tid

Jag hoppas senare i år Olle, Håkan, Anders 1994kunna ge ut en bok med min bild av Bondeförbundets/Centerpartiets ideologiska utveckling. Av partiets 115 åriga historia har jag själv varit med i rörelsen i 48 år. Det är otroligt vad tiden går.
Under arbetets gång hittar jag en hel del bilder från partiets historia, ibland med mig själv inblandad. Här lägger jag in en bild från centerstämman 1994, då Anders Ljunggren och jag var utfrågare av partiordföranden Olof Johansson. Det var en annan tid, men en på flera sätt härlig tid även om det även då fanns problem och utmaningar i politiken. Det var ekonomiskt krisläge och vi stod inför folkomröstning om Sverige skulle bli medlem i EU eller inte.
Och nog ser man att tiden har haft sin gång även på andra sätt…

Ömsom vin, ömsom vatten

Min gamle kombattant på ledarsidorna i Jämtland, Peter Swedenmark, har gjort comeback som ledarskribent i Länstidningens e-tidning, som ges ut på söndagar. Som alltid är det intressant att ta del av Peters texter.

Dagens alster från Peter handlar om Centerpartiet under rubriken ”Från succé till fiasko”. I ledaren hävdar han att Centerpartiet i länet gjorde ett succéval 2006, medan förra årets val skulle ha varit ett kapitalt fiasko. Han har delvis rätt, delvis fel.

Jag håller med om att Centerpartiet i länet har all anledning att fundera över varför väljarnas stöd är så mycket lägre i riksdagsvalet än i kommunvalet. Delvis även i regionvalet. Här finns det skäl att noga analysera och dra slutsatser. Ett sådant arbete pågår också i centerdistriktet. Det är oerhört viktigt att stödet vänds uppåt i nästa val till riksdagen för att Centerpartiet ska vara representerat bland länets riksdagsledamöter även framöver.

När det gäller kommunvalen är det emellertid ömsom vin, ömsom vatten och inte det fiasko Peter Swedenmark vill hävda. Vi har nog alla våra problem och möjligheter. Det gäller även det Peter närstående socialdemokratiska partiet. Fortsätt läsa