Det var länge sedan jag läste ett så genomarbetat och välskrivet centerdokument som den ”Framtidsagenda 2020”, som Centerpartiets förtroenderåd antog vid sitt möte i riksdagshuset idag. Under rubriken Det hållbara alternativet lägger partiet en god grund för det fortsatta arbetet på att bredda och utveckla partiet. Visst har jag synpunkter på vissa skrivningar, och visst skulle jag önska tydligare formuleringar i en del avsnitt, men det viktiga är att dokumentet visar ambitioner att åter göra Centerpartiet till ett tydligt – grönt och decentralistiskt – alternativ till centralister såväl till höger som till vänster.

Ambitionen att bredda partiet är tydligt i dokumentet. Likaså att partiet med stolthet ska utgå från den egna, unika, identiteten. Centerpartiet står för decentralisering av makt och för möjligheterna att bo och verka i hela landet, slås det exempelvis entydigt fast. Framtidsagendan citerar partigrundaren Carl Berglund som för mer än 100 år sedan slog fast att partiet i sin politik ska kombinera frihet och trygghet. Vidare lyfter Framtidsagendan fram det faktum att Centerpartiet 1962 väckte den första miljömotionen i riksdagen och sex år senare var det första parti som utarbetade ett heltäckande miljöprogram. Utifrån dessa decentralistiska och gröna rötter kan Centerpartiet möta framtiden som ett självständigt kraft i centrum av  svensk politik. Framtidsagendan andas inget av den hårda blockpolitik som delvis har förlamat svensk politik under senare år.

Särskilt glad blir jag över att Framtidsagendan som första delmål inför valet 2014 understryker att Centerpartiets traditionella kärngrupper, inte minst på landsbygden, ska stärkas. Kärnväljarna ska känna igen sitt parti. Detta måste innebära att partiet bättre tydliggör och driver en tydlig politik för att utveckla alla delar av landet. Centerpartiet har även idag bättre förutsättningar än något annat parti att fylla rollen som landsbygdens företrädare i det politiska landskapet. Att driva en offensiv politik för att ge alla delar av landet förutsättningar för utveckling står inte i motsättning till att vinna nya väljare i större städer och i nya väljargrupper. Tvärtom.

Att Sverige behöver ett kraftfullt grönt och decentralistiskt politiskt alternativ även på 2000-talet råder ingen tvekan om. Det är också den naturliga rollen för Centerpartiet, liksom det har varit i mer än ett sekel. Genom Framtidsagendan 2020, Det hållbara alternativet, läggs en bra grund för att vinna ökad trovärdighet och förutsättningar för att Centerpartiet åter ska kunna växa sig starkt. Men för att lyckas kommer det att krävas mycket arbete på centerrörelsens alla nivåer.

De internationella prospekteringsbolagen Continental Precious Minerals (CPM) och Aura vill bryta uran i det jämtländska alunskiffret. Främst är det Oviken som är utsatt för uranjägarnas planer.

En grupp som kallar sig Bergsbor för bergsbruk hade på måndagskvällen bjudit in Pajalas förra kommunalråd Bengt Niska, som numera är vd för det kommunala näringslivsbolaget. På mötet berättade Bengt om arbetet för att få till stånd en järngruva i kommunen och de positiva effekter detta har fått för bygden i form av sysselsättning och utveckling. Gruvförespråkarna i Berg ville uppenbarligen genom inbjudan ge intryck av att en liknande utveckling är möjlig genom uranbrytning i Oviken.

Jag har flera gånger besökt Pajala under mitt uppdrag att göra ett underlag för fiskestadgan i gränsälvsöverenskommelsen för Torneälven och då träffat den färgstarke och kraftfulle Bengt Niska. Han visade mig bland annat den myr utanför Kaunisvaara, där järngruvan nu håller på att ta form. Jag vill gärna gratulera Pajala till den nya gruvan, men kan konstatera att förutsättningarna för att bryta järnmalm i urberget under en myr är helt annorlunda än att bryta uran i alunskiffer mitt i jordbruksbygden i Oviken, nära Storsjön. Konsekvenserna har helt olika dimension. När jag talade med Bengt i samband med mötet i Vigge höll han med om att det handlar om olika förutsättningar. Han ville inte ta ställning till frågan om uranbrytning.

Den som vill veta mer om konsekvenserna av uranbrytning i alunskiffer är välkommen till mediecentret i Svenstavik onsdag 22 februari (kl 18.30) då Olov Holmstrand ger sin syn på vad brytning av uran i Storsjöbygden skulle innebära. Olov är tekn dr och tidigare professor vid Chalmers och har följt de här frågorna under lång tid. Han är utan tvekan en av de främsta experterna i Sverige på det här området. Mötet arrangeras av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Centerpartiet.

Uranbrytning bör inte förekomma varken i Storsjöbygden eller någon annanstans eftersom miljökonsekvenserna är så stora. Brytningen av uran är en del av kärnbränslecykeln, som också innebär faror säväl när det gäller driften som när det gäller slutförvaringen av det högradioaktiva avfallet. Vi borde vid det här laget – senast efter Fukushimahaveriet – ha lärt oss att kärnkraften är en riskabel energikälla som bör fasas ut.

En långsiktigt hållbar energiförsörjning måste bygga på grön, förnybar energi och effektivisering. I ett sådant energisystem hör inte kärnkraften hemma. Länstidningen och 321:an skriver om mötet i Vigge.